Synen på Kina – Imperiet, Xi och Myrdal
Foto: Mark Avery/AP

Synen på Kina – Imperiet, Xi och Myrdal

I många år rådde en uppfattning i väst om att så länge vi handlade med Kina, så landets ekonomi kunde växa och förbättra tillvaron för alla kineser, så skulle Kina var en partner och allierad. Man trodde att Kina inte var särskilt intresserat av att ta plats på den globala politiska arenan, utan att man bara ville bygga upp sitt lands välstånd. Men nu har Kinas makt och ekonomiska inflytande blivit ett problem tycker väst. Det talas om behovet att frikoppla sig från Kina, om att Kina är USA:s stora motpol i det globala maktspelet och hur Kina själva vill bestämma reglerna för hur internationell politik kan föras. Men när blev det så här, märkte ingen när Kina satte sina hullingar in världsekonomin? Har västs arroganta övertro på sin egen förträfflighet spelat Kina i händerna? Och när i historien börjar den här historien?

Medverkande: 

Perry Johansson, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Nationellt kunskapscentrum om Kina

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Fördjupa dig

145646

Geopolitik – lebensraum, Kjellén och historiens slut

Utblick

Under 1900-talets början formulerade den svenska statsvetaren och politikern Rudolf Kjellén sina tankar om staters organiska natur och behov av att expandera, allt i förhållande till sin plats på kartan och till sina grannar. Han kallade det för ”geopolitik”, en analys som vi använder än i dag och som ännu en gång blivit högaktuell. Men hur står sig den geopolitiska analysen i dag? Vad spelar det för roll vad vi har för utgångspunkt när vi ska beskriva relationerna mellan olika stater? Och kan Kjelléns idéer användas som ursäkt för att invadera sina grannar?

Lyssna här

Det svenska kärnvapenprogrammet – hemligheterna och vägen till nedrustning

Utblick

Under 1900-talets början formulerade den svenska statsvetaren och politikern Rudolf Kjellén sina tankar om staters organiska natur och behov av att expandera, allt i förhållande till sin plats på kartan och till sina grannar. Han kallade det för ”geopolitik”, en analys som vi använder än i dag och som ännu en gång blivit högaktuell. Men hur står sig den geopolitiska analysen i dag? Vad spelar det för roll vad vi har för utgångspunkt när vi ska beskriva relationerna mellan olika stater? Och kan Kjelléns idéer användas som ursäkt för att invadera sina grannar?

Lyssna här

Varukorg

Totalt 0