Kurder vill ha ökat svenskt stöd

När Falah Mustafa Bakir, utrikesrepresentant för den kurdiska regionala regeringen (KRG) i Irak, var på besök i Sverige häromveckan betonade han de starka banden mellan Sverige och det kurdiska folket och bad om och stöd i kampen mot Islamiska staten (IS).

– Vi delar in tiden i före och efter Mosul, sade Mustafa Bakir på ett extrainsatt seminarium för journalister på tankesmedjan Arena i Stockholm. 

Mustafa Bakir syftade på när den sunnimuslimska extremistgruppen IS oväntat snabbt besegrade de irakiska federala styrkorna och lyckades ta över staden Mosul i juni 2014. 

– Vad vi har är en lång front som tidigare var vår gräns mot Irak, men som nu är ett territorium vi delar med IS, påpekade Mustafa Bakir. 

Sedan augusti har de kurdiska styrkorna, peshmerga, genomgått en omorganisering och antagit en ny strategi i kampen mot IS. Mustafa Bakirs budskap var å ena sidan att kurderna förtjänar än större erkännande och respekt från det internationella samfundet för sin kamp mot IS, å andra sidan att styrkorna är underfinansierade, otränade och saknar tillräckligt tunga vapen. Detta medan miljarder amerikanska dollar spenderats på den irakiska federala armén som visat sig vara dominerad av shiamuslimska krafter och inkapabel att stå emot IS.

Mustafa Bakir menar att den kurdiska regeringen hade varnat Bagdad för att det ökade sunnimuslimska missnöjet kunde leda till ökat våld i Irak men att den dåvarande irakiske premiärministern Nouri al-Maliki inte ville lyssna. Bakir påminde också om att det det är de kurdiska styrkorna som kommit till religiösa och etniska minoriteters undsättning i Irak.

Kampen mot IS innebär också en möjlighet för det kurdiska självstyret att positionera sig som en slags fredsaktör i regionen. Med den enda icke shiadominerade armén som mött IS med marktrupper har irakiska Kurdistan kunnat stärka sin position som motpol till IS, men också som de etnisk-religiösa minoriteternas väktare och en kraft för demokrati och säkerhet. 

Politiskt är detta en enorm PR-framgång för den kurdiska kampen för självbestämmande. Regionens ställning i förhållande till centralmakten har fortsatt att vara föremål för frustration och dispyter och nationalister som vill se ett självständigt Kurdistan utropas vädrar morgonluft i takt med peshmergastyrkornas kamp.

Mustafa Bakir betonade dock under sin Stockholmsvisit att det kurdiska självstyret tror på en federal modell och vill ingå som en region i den irakiska staten. Även om han även varnar för att det kurdiska folket håller på att tappa tålamodet så har det kurdiska självstyrets ledning hållit fast vid att man vill bygga en hållbar relation med den irakiska regeringen. 

Under besöket i Sverige träffade den kurdiska delegationen folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström och utrikesminister Margot Wallström. Mustafa Bakir välkomnade att Sverige öppnar upp för möjligheten att skicka svensk militär personal till Irak, då främst för att utbilda kurdiska trupper. Han efterfrågade även materiellt stöd i form av ordentliga hjälmar och kängor till de stridande. 

Med närmare två miljoner människor på flykt i Irak och ytterligare flyktingströmmar från Syrien är de humanitära behoven enorma i irakiska Kurdistan. Mustafa Bakir vädjar också ökat humanitärt stöd till flyktinglägren, där framför allt kvinnor som utsatts för sexuellt våld är i stort behov av hjälp.

Mustafa Bakir betonade de starka banden mellan Sverige och det kurdiska folket, bland annat tack vare den kurdiska diasporan i Sverige som genererat omfattande handel, remitteringar och solidaritetsband. 

– Vid ett tillfälle hade vi sex ministrar i det kurdiska kabinettet som hade svenska pass, sa Mustafa Bakir.

Samtidigt påpekade han att stridande extremister i Irak och Syrien enkelt rör sig över gränser just tack vare att flera av dem har svenska pass.

Den här texten publicerades ursprungligen i UI-bloggen 27 januari 2015.