Studieresa i demokrati

Kina sänder fler studenter utomlands än någonsin. Samtidigt hårdnar nätcensuren på hemmaplan och utbildningministern vill rensa universitetens läroböcker på ”västerländskt tankegods”. 

– När jag återvänder till Kina så kommer jag att behöva ett VPN, virtuellt privat nätverk, för att hålla kontakten med mina vänner, säger Mengting Hu, 19.

Hon studerar i USA och använder Facebook och Gmail, som båda är blockerade i Kina.

Det nybyggda radhuset där hon bor liknar inuti en typisk studentlya, med neddragna persienner, läskflaskor, kläder och böcker i en enda röra. I ena hörnet står en bortglömd plastgran och över trappräcket hänger den kinesiska flaggan. Hon bor med pojkvännen och fyra andra landsmän, samtliga klistrade framför datorspelsskärmarna såhär på lördagsförmiddagen.

Ökning med 75 procent
Mengting och hennes rumskamrater tillhör de 4 671 kineser som samtliga läser på Purdue-universitetet i studentstaden Lafayette i den amerikanska delstaten Indiana. Det är nästan sex gånger så många som läste här 2008. I hela USA har antalet kinesiska studenter ökat med 75 procent de senaste tre åren, till 275 000. Aldrig förr har så många begåvade kineser studerat utomlands och frågan är hur deras upplevelse av att leva i en demokrati på sikt kommer att påverka Kina.

Mengting Hu trivs med studierna i marknadsföring men är inte vidare imponerad av USA i övrigt, varken av kollektivtrafiken eller den amerikanska yttrandefriheten.

– Vi tror att vi kan uttrycka våra åsikter fritt, men både sociala medier som Facebook och riktiga medier är kontrollerade av företag. Och Snowden-avslöjandena visar att både NSA och den amerikanska regeringen lyssnar, säger hon.

Visserligen känns nätcensuren hemma irriterande, men hon tycker ändå att Kina håller på att ändras.

– Tack vare sociala medier kan allt fler göra sin röst hörd, det är betydligt mer informationsutbyte nu än för fem år sedan och svårt för regimen att hålla jämna steg, säger hon.

Bekostas av föräldrarna
Trenden att skicka sina barn utomlands har sipprat ner från de allra rikaste i Kina till den övre medelklassen. Grundläggande examen bekostas oftast av föräldrarna själva, som i Mengting Hus fall betalar motsvarande 1 350 000 kronor för fyra år inklusive kost och logi. Mamman är arkitekt och pappan ingenjör.

Som en förberedelse till utlandsstudierna gick hon på ett internationellt gymnasium med fokus på det amerikanska högskoleprovet SAT, samt testet i engelska, TOEFL. Hon stannar gärna i USA ett tag för att få arbetslivserfarenhet, men vill så småningom likt de flesta landsmännen hem till föräldrarna, maten och den snabbväxande ekonomin. Att regimen i januari blockerade flera virtuella privata nätverk (som används för att kringgå nätcensuren) tar hon med ro.

Spel för gallerierna
På sektionen för externa relationer vid Lunds universitet tror Johan Gunnarsson, som är ansvarig för rekrytering av studenter från bland annat Kina och som själv levt sex år i landet, att utbildningsminister Yuan Guirens tal om att rensa kinesiska läroböcker på västerländska idéer mest är ett spel för gallerierna.

Vilken inverkan Mengting och hennes kurskamrater kommer att ha på Kina är ännu för tidigt att säga, tror Gunnarsson.

– De flesta vänjer sig vid den rådande kinesiska verkligheten och förtränger gradvis de eventuella friheter de hade utomlands, säger han.

På Purdues kinesiska studentorganisation förklarar ordföranden Tianyi Zhang, 22, att de tuffa levnadsvillkoren i Kina inte uppmuntrar till revolt mot den rådande ordningen.

 – Pressen på vanliga människor är så hög i Kina att man inte kan ägna mycket tid åt yttrandefrihet. Det är för högt tryck för en revolution, säger hon.

Den här texten publicerades ursprungligen i UI:s tidskrift Internationella Studier nr 2 2015.