Kurdisk talman portad från sitt parlament

I Sveriges riksdag har Yousif Mohammed Sadiq inga svårigheter att bli insläppt. Där var han mittpunkten när ledamöter från utrikesutskottet och andra inbjudna samlades i den gamla förstakammarsalen för en paneldiskussion om läget i KRG, det självstyrande Kurdistans regionregering i norra Irak.

Men från sitt eget parlament i Erbil är han portad sedan den 12 oktober förra året.

– Då stoppades jag av väpnade styrkor under ledning av Massoud Barzani. De agerade på direkt order från Barzani och hans parti KDP. De hindrade mig från att ta mig in i Erbil och parlamentet där, säger talmannen som bor i Suleimaniya i regionens östra delar.

Under panelsamtalet i den svenska riksdagen, som jag också deltog i, beskrev Yousif Mohammed situationen i KRG som en militärkupp. När vi möts efteråt vidhåller han att så är fallet.

– Om de valda institutionerna i ett demokratiskt system sätts ur spel kan man inte beteckna det som något annat än en statskupp.

Detta tillspetsade läge i Kurdistanregionen har uppstått samtidigt som ett stort antal länder från väst, inklusive Sverige, samarbetar med de militära styrkor, kurdiska peshmerga, som är underställda dels Massoud Barzani och hans maktparti KDP och dels det konkurrerande PUK.

Yousif Mohammed förklarar krisen därhemma med Barzanis vägran att släppa ifrån sig presidentmakten i självstyret trots att hans mandatperiod gick ut i augusti 2015. 

– Barzanis andra mandatperiod som president i KRG upphörde 2013. För att stanna kvar vid makten då tvingade han parlamentet att förlänga hans mandatperiod till 2015. Denna förlängning upphörde den 19 augusti förra året och skulle inte förlängas. Fem partier i parlamentet lade tillsammans fram ett lagförslag om att förbereda val i parlamentet av en ny president. Men det slutade med att jag förhindrades att ta mig till parlamentet. Barzani ville förlama parlamentet och sätta lagstiftningsarbetet ur spel.

Massoud Barzani vill bli direktvald av folket. Men talmannen anser att det strider mot fattade beslut.

– Han valdes som president för KRG av parlamentet 2005, för att sedan få det förlängt av parlamentet 2013. Så hans argument håller inte.

På frågan vad som kan göra slut på krisen svarar Yousif Mohammed, som har en doktorsgrad i statskunskap:

– Först måste vi upphäva statskuppen och få parlamentet att träda i funktion igen så att det kan arbeta vidare med lagförslag som lagts fram. Den olagliga post som herr Barzani sitter på måste upphöra och vi måste verka för val i KRG, förklarar Yousif Mohammed, som på mötet i den svenska riksdagen höll fram Upplandslagen från 1200-talets slut som en förebild. Land ska med lag byggas, heter det där.

När jag undrar om han ser paralleller mellan KRG och Palestina – två territorier utan självständighet, med politiskt ställningskrig och där respektive president sitter på övertid – nickar han instämmande.

– Ja, det finns verkligen likheter. I Palestina vill Abu Mazen (Mahmoud Abbas) inte lämna ifrån sig presidentskapet och det vill inte heller Massoud Barzani göra. Det finns två palestinska områden: Västbanken är mer knutet till Jordanien och Gaza har en länk till Egypten. I Kurdistan ligger Erbil närmare Turkiet politiskt och geografiskt, medan Suleimaniya (där PUK är starkt) ligger närmare Iran politiskt och geografiskt.

Men det finns en stor skillnad. Gaza kontrolleras av det islamistiska Hamas, men i KRG har inte islamisterna samma styrka, betonar han.

– De politiska krafter som dominerar i Suleimaniya använder inte heller vapen – de är mer moderata och sekularistiska och verkar med civila metoder till skillnad från den politiska kraft som har makten i Erbil.

Kurdistanregionen, autonom del i ett federalt Irak, ligger omgärdat av Bagdadregeringen i söder, Iran i öster och Turkiet i norr – och har kontaktytor med de syriska kurdernas självstyre, den region som dessa själva kallar Rojava (västra Kurdistan). Utan tillgång till kust måste KRG ha goda relationer med åtminstone några av sina grannar. Massoud Barzani odlar goda kontakter med Ankara, trots att den turkiska militären och president Erdoğan bedriver ett skoningslöst krig mot den terroriststämplade kurdiska PKK-gerillan i sydöstra Turkiet. Barzanis nära relationer till president Erdoğan är en känslig fråga för många kurder efter den turkiska militärens ödeläggelse av städer som Cizre, Nusaybin och stadsdelen Sur i Diyarbakir i sydöstra Turkiet. Yousif Mohammed kommenterar:

– I KRG får vi inte splittras mellan olika regionala maktintressen. Vi måste ha goda relationer med Ankara, Teheran och Bagdad – alla tre. Våra institutioner, inte de kurdiska politiska partierna, måste ta hand om dessa relationer. KRG kan ha bra relationer till Ankara men det får inte leda till att vi tiger om vad som händer i Turkiet. Goda relationer ska istället användas till att påverka Ankara att bedriva bättre politik i kurdfrågan.

– Men Barzanis agerande mot PKK i Turkiet och mot PYD i västra Kurdistan (norra Syrien) är precis vad Turkiet önskar mig, enligt min mening.

Yousif Mohammed kommer från Gorran (Förändring), ett kurdiskt uppstickarparti. I Mellanösterns hetluft går inte att överleva som oppositionsparti utan allianser åt något håll. Vilka krafter i regionen hämtar Gorran stöd från?

– Jag representerar inte Gorran. Frågan måste ställas till dem. Vi kurder måste föra en integrerad politik. Istället för att bli utnyttjade av olika regionala makter kan kurderna utnyttja det politiska läget i Mellanöstern till sin fördel.

Men ni har ju er bakgrund i Gorran?

– Det är sant, men den dag jag blev vald som talman lämnade jag alla partiuppdrag. Nu representerar jag parlamentet.

Vid ett tidigare besök i Stockholm träffade han KRG:s Sverigerepresentant. Men när Yousif Mohammed talade i riksdagen vid sitt andra Sverigebesök dök inte KRG-representanten upp.

– Vi har kontakter och kommer kanske att träffas, men hans chefer sitter i Erbil, kommenterar talmannen denna delikata fråga.

I Bagdad demonstreras det dagligen mot korruptionen inom Iraks styrande elit. Källor i KRG, som ber om anonymitet, säger till Utrikesmagasinet att det i Kurdistanregionen i norra Irak råder lika stor folklig vrede över korruptionen där. Yousif Mohammed instämmer:

– KRG:s inkomster kommer huvudsakligen från oljan, men ingen utomstående vet hur stora inkomster oljan genererar. De finns ingen transparens. När KRG:s förre premiärminister Burham Saleh lämnade sin post sade han att det fanns fyra miljarder dollar i oljeinkomster någonstans, men ingen vet vart pengarna har tagit vägen. Och det trots att oljan är ryggraden i vår ekonomi.

Kan det vara till skatteparadis som Panama?

– Ja kanske det, skrattar talmannen. Han gör gällande att en korrumperad krets kring Barzani har skaffat sig monopol på ekonomins inkomstbringande delar som olja, gas och telekom.

– I ett korrumperat system går kontrollen av ekonomin, den politiska makten och säkerhetsapparaten hand i hand. Människor i Kurdistanregionen vågar inte demonstrera mot korruptionen på samma sätt som folk gör i Bagdad. Om de gjorde det skulle tiotals bli ihjälskjutna av säkerhetsstyrkorna.

Också pressfriheten sitter trångt, hävdar han.

– Den 12 oktober drabbades inte bara jag utan två TV-kanaler tvingades också lämna Erbil, för att de styrande vill mörklägga vad som sker.

KRG ligger i frontlinjen i kampen mot IS/Daesh och får stöd av utländsk militär. Sverige har bidragit med 35 militära rådgivare. Påverkar den internationella militära närvaron KRG:s interna maktkamp till någon parts fördel?

– Jag förstår att det internationella samfundet vill stödja oss i kriget mot Daesh och inte en politisk fraktion mot en annan. Många inom peshmerga ville inte heller vara en del av en inomkurdisk konflikt. Men KDP och PUK har ekonomiskt monopol över säkerhetsstyrkorna. Lönerna till alla peshmerga betalas via PUK:s 70 militära enheter och KDP:s 80 enheter.

KDP:s peshmerga håller en del av frontlinjen mot IS, och PUK:s en annan. Också PUK gör också stora insatser i kampen mot IS, framhåller talmannen.

– Men det mesta internationella militära biståndet går till KDP. Två tredjedelar av de utländska militärmakternas luftinsatser görs i frontavsnitt som KDP kontrollerar.

– I Erbil finns en stridsledningscentral, där internationella aktörer och särskilt USA sitter med. Dessa möten leds av Massoud Barzani och hans son. Majoriteten av de kurder som sitter med på dessa möten är också från KDP.

Från företrädare för minoriteter i irakiska Kurdistan, som araber, turkmener och assyrier, hörs klagomål om hur styret och ägandet av mark kurdifieras. Amnesty International lade i januari fram en rapport om att  arabiska bybor ska ha tvångsfördrivits från ett omstritt område. Från kristna assyrier hör Utrikesmagasinet andra berättelser om hur kurdiska klanledare påstås ha tagit hjälp av peshmerga för att komma åt attraktiv mark som de kan bygga inkomstbringande köpcentrum på. Minoritetsgrupper säger sig stå maktlösa och klagar på att de inte kan få upp marktvister i KRG:s domstolar.

– Jag har tagit emot kristna delegationer i parlamentet och jag har haft mycket allvarliga samtal med KRG:s premiärminister Necihrvan Barazani och med Massoud Barzani om detta, kommenterar talmannen.

Han anser att de kristnas kritik ofta är välgrundad.

­– Men i och med att de kristna grupperingarnas ledare har ställt sig nära KDP, är det svårt för oss att göra något.

Erbil ligger bara några mil från Iraks näst största stad Mosul, ett fäste för terroristorganisationen IS. I Iraks sunniarabiska Anbarprovins har IS förlorat kontrollen över de flesta större städer utom Falluja. Men längre norrut dröjer offensiven mot Mosul.

– Tre regionala makter – Irak, Turkiet och Iran – har intressen av Mosuls framtid. Deras sätt att hantera frågan kan ha lett till att befrielsen har dröjt. Det finns en regional konflikt kring Mosul, summerar talmannen.