Socialdemokrater i pardans med Dansk folkeparti

För 17 år sedan skrev socialdemokraternas dåvarande partiledare Poul Nyrup Rasmussen dansk inrikespolitisk historia. Vänd mot Dansk folkepartis Pia Kjærsgaard deklarerade han från folketingets talarstol:

”Rumsrena, det blir ni aldrig!”

Det skulle därefter bli ett av de mest repriserade politiska citaten i dansk radio och tv. Fem folketingsval och tre socialdemokratiska partiledare senare är tonen en annan.

Henrik Sass Larsen, folketingsgruppens ordförande har försäkrat att man inte skall kunna pressa in ett A4-papper mellan partiets och den borgerliga majoritetens flykting- och invandringspolitik.

Enigheten i den frågan är lika stor som den var i Sverige fram till hösten 2015, bara med omvända förtecken. Danmark skall på intet vis framstå som lockande för asylansökare.

Den socialdemokratiska omsvängningen har förstås noterats av de borgerliga partierna.

Ledande företrädare för Dansk folkeparti har beskrivit socialdemokraterna som mer pålitliga i ”utlänningsfrågor” än det liberala regeringspartiet Venstre. En opinionsmätning bland DF:s väljare i tidningen Børsen tyder på att väljarna hellre ser socialdemokraternas Mette Frederiksen som statsminister än Venstres Lars Løkke Rasmussen.

Arvet från Glistrup bleknar bort
Samtidigt har Dansk folkeparti steg för steg fjärmat sig från sitt ursprungliga motstånd mot den skattefinansierade offentliga sektorn. Det arvet från Mogens Glistrups Fremskridtsparti, som Dansk folkeparti bröt sig ur 1995 har i huvudsak förpassats till historien.

Dansk folkeparti beskriver numera sig självt omväxlande som ett borgerligt parti i mitten av dansk politik, och som klassiska socialdemokrater och välfärdsstaten verkliga försvarare.

Mette Frederiksen, ledare för de danska Socialdemokraterna. Foto: Knud Winckelmann - commons.wikimedia.org

S-ledaren Mette Frederiksens inviter om samarbete är därför inte fullt så förvånande som det kan framstå med tanke på att hon tidigare räknades till partiets vänsterflygel och en utmanare till företrädaren Helle Thorning-Schmidt som partiledare. Thorning-Schmidt lämnade dansk politik efter valförlusten förra året.

Det första året som partiledare har Mette Frederiksen hållit låg profil. Hennes utsträckta hand till Dansk folkeparti kunde därför – i ett svenskt perspektiv – se ut som en principlös anpassning åt höger. Det danska sammanhanget ger en lite annan bild.

Skattefrågan i centrum
Sakfrågan som har utlöst närmandet är regeringens något diffusa planer på skattelättnader, därtill pressat av stödpartierna Liberal alliance och Konservative folkeparti (Danmarks moderater). De två vill avskaffa, sänka eller ändra gränsen för toppskatten – 15 procent på inkomster över 600 000 svenska kronor om året (467 300 danska kronor).

Socialdemokraterna såväl som Dansk folkeparti vill behålla toppskatten.

Socialdemokraterna har alltså ett reellt, och inte bara ett taktiskt, intresse av att förhindra skattelättnader till högavlönade, och att låsa fast Dansk folkeparti på uttalanden om stöd till välfärdsområden som skola, sjukvård och omsorg.

Det skadar heller inte socialdemokraterna om man lyckas slå en kil i det borgerliga block som Dansk folkeparti hittills har tillhört.

Omvänt har Dansk folkeparti, nu näststörst i det danska folketinget, ett intresse av att bli uppvaktat från flera håll. Det stärker partiets position inför höstens omfattande förhandlingar på andra politikområden.

Utöver skattesänkningar står en omläggning av fastighetsskatter på programmet och ett nytt system för att finansiera förnyelsebar energi. Det nuvarande systemet med en avgift på räkningen för alla el-kunder är densamma för danskproducerad som för importerad el. De utländska leverantörerna får bara inte någon glädje av den inkomst som deras el generar till den danska statskassan. EU-kommissionen kräver därför att systemet görs om innan årets slut.

Här står tvåsiffriga miljardbelopp på spel.

Säga upp konventioner
Och så är det som alltid i Danmark, utlänningspolitiken, det danska samlingsbegreppet för flykting-, invandrings- och integrationsfrågor, och vad som därtill hör.

Visserligen står socialdemokraterna och Dansk folkeparti numera ganska nära varandra här.  Men när Dansk folkeparti vill stärka och permanenta gränskontrollen mot Tyskland, införa snabb behandling av asylansökningar vid gränsen, och säga upp FN:s flyktingkonvention och Europarådets konvention om mänskliga rättigheter, får socialdemokraterna svårt att hänga med hela vägen.

Två skäl talar för att Dansk folkeparti ändå kommer att hålla fast vid de nya kraven.

Partiet har för vana att inte nöja sig med uppnådda resultat utan att flytta fram målstolparna ytterligare ett stycke i väntan på att andra partier nog ska följa efter.

Ett nytt parti ”Nye borgerlige” säger sig ha samlat in omkring 17 000 av de drygt 20 000 namnunderskrifter som krävs för att bli berättigade att ställa upp till nästa val. Det skulle kunna bli ett hot mot Dansk folkeparti från höger.

Den möjliga pardansen mellan DF och Socialdemokraterna kan därför bli avbruten innan den riktigt har kommit igång, eller komma i otakt och resultera i trampade tår.

Men det ömsesidiga intresset av ett samarbete mellan de två har nu annonserats officiellt och är ett faktum.

Fortsättning följer i en eller annan form.