Ny moldavisk president i händerna på oligarkerna

Vinnaren av höstens presidentval i Moldavien, socialisten Igor Dodon, hann bli överkörd i några hjärtefrågor redan dagarna före installationen den 23 december.

Hans företrädare på presidentposten, Nicolae Timofti, skyndade att tillsätta den vakanta posten som riksåklagare. Parlamentet godkände ett Natokontor, tog ifrån honom kontrollen över säkerhetstjänsten och höjde pensionsåldern för både män och kvinnor till 63 år.

Mellan de 52 procent av väljarna som gav sin röst för Dodon och de 48 procent som röstade för den EU-vänliga ickesocialisten Maia Sandu råder en ideologisk klyfta som gör det osäkert om han skulle vara hjälpt av ett förtida parlamentsval. Bakom kulisserna väntar oligarken Vladimir Plahotniuc som överlevt flera regimer genom att erbjuda hugade politiker uppbackning i medier och finansiellt stöd.

Dodon tillhörde tidigare det eurokommunistiskt orienterade kommunistpartiet och har de senaste åren varit ledare för ett utbrytarparti. Som president ligger hans befogenheter främst inom utrikespolitiken, där han förespråkar ett närmande till Ryssland utan att förlora de nyligen uppnådda handelsförmånerna och visumfriheten för resor till EU.

Igor Dodon i täten för ett 1 majtåg år 2010, medan han ännu ledde ett eurokommunistiskt parti. Foto: Liubomir/Shutterstock 

Den förlorande EU-orienterade kandidaten Maia Sandu tros ha haft stöd bland många av de gästarbetare utomlands som inte kunde ta sig till en beskickning för att rösta. Hon tillhörde tidigare Liberaldemokratiska partiet vars förre ledare Vlad Filat i somras dömdes till nio års fängelse för korruption. Sandu fick dock stöd från civilsamhället efter att ha krävt både statsbankschefens och riksåklagarens avgång.

År 2014 fick Moldavien ett associationsavtal med EU och visumtvånget för moldoviska medborgare avskaffades. Avtalet hade förhandlats fram av den så kallade Alliansen för europeisk integration som tagit över regeringsmakten från kommunisterna fem år tidigare. Men redan när avtalet trädde i kraft hade många väljare tröttnat på den utbredda korruptionen bland de EU-vänliga politikerna. Alliansen hade dominerats av två partier som båda kontrollerades av en miljardär. Det ena var Liberaldemokratiska partiet under ledning av Vlad Filat som i slutet av 1990-talet varit generaldirektör för myndigheten för statlig egendom som skulle privatiseras. Det andra var Demokratiska partiet vars vice ordförande Vladimir Plahotniuc, som byggt upp sin förmögenhet under kommunisternas styre, ännu i dag betraktas som en nyckelspelare i moldovisk politik.

Dödsstöten för Alliansen för europeisk integration men också för det största oppositionspartiet kommunisterna blev en dittills hemligstämplad rapport som parlamentets talman läckte våren 2015.  Rapporten hade kommit till efter påtryckningar från internationella långivare. Där framgick att tre banker – Banca de Economii, Banca Socială och Unibank – under ett par år hade lyckats få bland annat statliga fonder att placera stora belopp hos dem.År 2014 tömde en kartell av finansmän tre banker på 12 procent av landets BNP.  Pengarna fördes utomlands. Två dagar senare framträdde Vlad Filat, ledare för det största regeringspartiet (här i grön jacka) på ett valmöte i staden Hîncești. Han lovade ge högsta prioritet åt jakten på finansskurkarna. Men i somras dömdes han själv till nio års fängelse för miljardstölden. Foto: Torgny Hinnemo

Under några dagar i november 2014 bollades värden motsvarande en miljard USD runt i en lånekarusell med konton i olika utländska banker som slutmål. En nyckelperson i alla tre bankerna, den idag 29-årige Ilan Shor som är gift med den kända ryska sångerskan Jasmine, häktades för en kort tid men släpptes fri efter att i en skriftlig bekännelse ha pekat ut den förre premiärministern Vlad Filat som tillika var landets tredje förmögnaste affärsman. Fängelsedomen mot Filat föll i juni 2016 efter en rättegång bakom slutna dörrar. Ilan Shor lät sig väljas till borgmästare i staden Orhei men har under senare tid fått utöva sitt ämbete under husarrest. Flera personer har delgivits misstanke om brott men utredningar och rättsprocesser kommer säkert att fortsätta under lång tid liksom försöken att få tillbaka förskingrade medel.

Konstitutionen ger presidenten rätt att ta initiativ inom utrikespolitiken och att utse vissa högre befattningshavare medan regeringen kontrolleras av parlamentet vars nuvarande mandatperiod löper ut först om två år. Dodons chans ligger i att motsättningarna inom parlamentet blir så stora att det inte lyckas fatta beslut i viktiga frågor. Då har han rätt att utlysa nyval vilket i dagens läge skulle göra hans socialistparti till det största i parlamentet med 20-30 procent av rösterna. Men därmed är inte sagt att partiet skulle lyckas hitta partner för att bilda en arbetsduglig koalitionsregering.

Om nästa parlamentsval äger rum först 2018 är det däremot osäkert både om socialisterna behållit sin popularitet och om någon minns de båda nya partier med företrädare för civilsamhället som backade upp presidentkandidaten Maia Sandu. Många minns med oro maktskiftet 2009 som beledsagades av kravaller där fyra deltagare dödades. Ännu i dag står presidentbyggnaden i centrum, som då stormades, tyst och omgärdad av byggplank.

I såväl Washington som Moskva ses fortfarande miljardären Vladimir Plahotniuc som en nyckel till Moldaviens politiska framtid. När kommunisterna 2009 tappade väljare efter anklagelser om korruption anslöt sig Plahotniuc till de avhoppare som bytte sida till Demokratiska Partiet. Själv blev han där vice ordförande men dessutom inrättades för honom en personlig post som vice talman i parlamentet. Det var vid den tiden som Liberaldemokratiska partiets ledare Vlad Filat, som också blivit miljardär, var premiärminister. Filats folk kontrollerade nyckelposter inom tullen och Plahotniucs inom rättsväsendet. Båda bedrev en smutsig kamp mot varandras affärsimperier som förlamade regeringsarbetet i nästan ett år 2012-2013. Som en temporär lösning avgick båda från sina poster i staten men fortsatte att kontrollera respektive parti.

Det faktum att Filat nu sitter i fängelse medan Ilan Shor, vilken som framgått ovan haft en nyckelroll i den stora banksvindeln, ännu går fri ser många som ett tecken på att han tillhör Plahotniucs nätverk som ju hittills kontrollerat nyckelfunktioner inom rättsväsendet. När Kirgizistans president förra året besökte president Putin i S:t Petersburg tog han omvägen via Chișinău – i Ilan Shors privata affärsplan – för att hämta upp ett budskap till Putin från Plahotniuc. (Shor har goda kontakter i Kirgizistan där han kontrollerar taxfreeförsäljningen på flygplatsen i huvudstaden Bisjkek.) Tidigare i år blev Plahotniuc mottagen i USA av biträdande statssekreteraren Victoria Nuland trots att han inte är en officiell företrädare för Moldavien.

Ilan Shor finansierade för övrigt delvis den nyvalde presideten Igor Dodons valkampanj när han ville bli borgmästare i Chișinău 2011.