"Unga i Ryssland har förlorat sina illusioner"

Den prisbelönta Anna Nemtsova är Moskvabaserad korrespondent för Newsweek och The Daily Beast med hela det forna Sovjet som sitt bevakningsområde. År 2015 belönades hon för sin modiga journalistik med Courage in Journalism Award, som delas ut av International Women’s Media Foundation, IWMF.

Anna Nemtsova är en av de mest respekterade och frispråkiga journalisterna i regionen – en berömmelse som har gjort henne till en måltavla för förtal och fysiska påhopp från myndighetspersoner, hette det från IWMF i samband med prisutdelningen. Ryssland, ett land där kända journalister som Anna Politovskaja har mördats, är ett riskområde för journalister. På Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex befinner sig landet långt ned med en 148-placering bland 180 listade länder.

Men när jag träffar Anna Nemtsova i Stockholm, dagen före Putins årliga tal till nationen, viftar hon bort tanken på att hon själv skulle utsätta sig för anmärkningsvärda risker.

– Jag har arbetat länge i Ryssland och varit i många krisområden, i Tjetjenien, i Donbas och på Krim mitt under ockupationen 2014, men har inte attackerats eller utsatts för allvarliga hot. Jag skriver ju för en utländsk publik. Men ryska journalister som skriver för hemmaopinionen måste akta sig väldigt noga.

Det har gått 25 år sedan Sovjetunionen föll sönder i 15 självständiga stater och Ryssland blev dess främste arvtagare. I samband med jubileet var Anna Nemtsova en av talarna på ett seminarium som Utrikespolitiska institutet arrangerade.  

Hon är gift med en amerikan och har fått amerikanskt medborgarskap, men växte upp i Moskva och har bara bott i USA i fyra år. Maken är New York Times-journalist och båda arbetar i Moskva.

Anna Nemtsova under en reportageresa till Derbent i Dagestan, varifrån hon rapporterade om kidnappningar. Foto: Privat

Bland Anna Nemtsovas uppmärksammade artiklar märks en intervju med Tjetjeniens beryktade president Ramzan Kadyrov i hans privata marmorpalats. 

När vi ses i Stockholm avslöjar hon att hon håller på med ett projekt där hon intervjuar 25-åringar i Ryssland och andra före detta Sovjetrepubliker om hur de ser på situationen och framtiden i sina respektive länder.

Varför just 25-åringar?

– Jo, för att min son är i den åldern, svarar Anna Nemtsova som fick reda på att hon var havande mitt under augustikuppen 1991, det som blev början till slutet för Sovjetunionen.

Själv säger hon sig tillhöra den optimistiska perestrojka-generationen – de som njöt av friheten under 1990-talet och som trodde att influenser av västlig demokrati skulle föra med sig välstånd i Ryssland. Men de flesta ryssar drabbades istället av misär och förlorade sin tro på västlig demokrati. När ekonomin förbättrades under 00-talet – då oljepriset var högt – blev många nationalister och började stödja Putins auktoritära regim. Många unga anslöt sig många till den officiella patriotiska ungdomsrörelsen ”Nasji” (De våra). Andra blev religiösa och drogs till den rysk-ortodoxa kyrkan.

Men numera, berättar Nemtsova, är ”Nasji” mindre populärt och rörelsen har rentav kallats för ”huliganer” av premiärminister Dmitrij Medvedev. De främlingsfientliga Ryska marscherna, som en gång samlade 10 000-tals människor i olika städer, lockar nu bara några hundratal. Istället har en ny militant rörelse, Unga armén (Junaja armija) seglat upp och fått stöd av försvarsminister Sergej Sjojgu.

Enligt Anna Nemtsova är de flesta ryska 25-åringar numera desillusionerade och passiva. Många ser Putin som en hjälte och misstror väst. De saknar ideal och vill helst bli statstjänstemän, för det är tryggast så och lönar sig bäst. Det är inte ”cool” att vara i opposition längre. Men det finns naturligtvis fortfarande kreativa ungdomar inom kulturlivet. Hennes egen son är till exempel filmare och håller på med en film om ”Myter om Moskva”. Kanske det anspelar på kulturminister Medinskijs myter om rysk historia, tänker jag.

Den demokratiska oppositionen beskrivs av Anna Nemtsova som en enda röra. Bara den liberale Boris Nemtsov – med vilken Anna Nemtsova inte är släkt – kunde hjälpligt ha blivit ett samlande namn och utgöra en brygga till makteliten. Men Boris Nemtsov, minister under Jeltsin på 1990-talet, mördades i Moskva i februari 2015.

Anna Nemtsova bevakar inte minst mänskliga rättigheter och sociala frågor i ett Ryssland, där frivilligorganisationer riskerar att stämplas som utländska agenter om de bedriver politisk verksamhet och mottar utländska pengar.

Hon bekräftar att de utsätts för hårt tryck men framhåller att några ändå lyckas fortsätta sitt arbete genom att överklaga och omtolka beslut. Som exempel nämner hon Grazjdanskoje sodejstvie (Medborgarbistånd), som kämpar för migranters rättigheter. Organisationen tvingas skriva på varje textsida att den är en ”utländsk agent” men gör det med tillägget: betecknad som sådan av Justitieministeriet. Medborgarbistånd grundades av Svetlana Gannusjkina, som nyligen tilldelades det alternativa Nobelpriset, Right Livelihood Award.

Finns det inget hot som kan rubba den av Putin så omhuldade stabiliteten och ordningen i Ryssland – exempelvis från autonoma delrepubliken Tjetjenien, där den allsmäktige president Kadyrov hyllar islam medan hans hejdukar mördar politiker och journalister i Ryssland?

– Nej, Kadyrov älskar Putin och går hans ärenden. Hans garde har i år infogats i Putins nationalgarde och måste lyda dess order, svarar Anna Nemtsova.

Hon spår att Putin kommer att behålla makten länge än och väntar sig inte några snara förbättringar. Men hon framhåller också att ryssarna inte är dumma. De kan genomskåda officiell propaganda. Protesterna mot Putins återkomst som president år 2012 kom helt oväntade.

I USA anklagas nu Ryssland öppet av såväl president Barack Obama, Demokraternas presidentkandidat Hillary Clinton, som FBI och CIA för att ha påverkat den amerikanska presidentvalskampanjen.

Trump uttalade sig positivt om Putin under sin valkampanj  och den ryske presidenten var en av de första att gratulera Trump till segern.

I sitt tal till nationen den 1 december sade sig Putin vara beredd att samarbeta med Trump. Anna Nemtsova påpekar att många ryska ungdomar gillar Trump för att han är ”rik, skojig, kraftfull och gillar vackra kvinnor”.

Den viktigaste frågan är givetvis hur det blir efter Trumps valseger. Enligt Anna Nemtsova drog nog Kreml öronen åt sig, när Trump hade ett vänligt telefonsamtal med Ukrainas president Petro Porosjenko, som Ryssland starkt ogillar, och när han kallade den avlidne Fidel Castro, Sovjets gamle allierade, för tyrann. Å andra sidan gläder sig Moskva säkert åt att Trump utnämnt Exxonchefen Rex Tillerson, som fått Vänskapsorden av Putin, till USA:s näste utrikesminister.