"Trump hatar oss svarta"

Den republikanske presidentkandidaten Donald Trump är kontroversiell på många sätt, inte minst genom sina rasistiska uttalanden. Det har lockat vissa väljargrupper – men alienerat andra.

För trots att rasismen känns mer påtaglig i USA idag än tidigare så gör även motståndet det. En av de viktigaste grupperna som på senare tid har drivit frågan om svartas rättigheter är Black lives matter (BLM), som på bara tre år hunnit arrangera över 1 000 demonstrationer runt om i landet och satt frågan om polisbrutalitet och institutionell rasism på dagordningen.

 Jag träffade BLM-medlemmen Dorie Ladner för ett samtal om hur svarta personer uppfattar Trumps kandidatur.  

Sjuttiotreåriga Dorie Ladner är en förgrundsgestalt inom svarta aktivistkretsar och växte upp i den sömniga lilla staden Hattiesburg i Mississippi, i en tid präglad av rassegregering. Dorie Ladner hade aldrig sett vita förrän hon som äldre åkte in till stan. Mamman hade dock lärt henne att inte vara undergiven, utan att alltid se vita personer i ögonen. Under uppväxten blev Dorie Ladner starkt påverkad av ett par rasrelaterade våldsdåd i hemstaden och bestämde sig för att viga sitt liv åt kampen för svartas rättigheter. Hon engagerade sig i två av landets viktigaste organisationer mot rasism: NAACP (National Association for the Advancement of Colored People) och SNCC (Student Nonviolent Coordinating Committee). Senare var hon även medgrundare till paraplyorganisationen COFO (Council for Federated Organizations), som samlade landets fyra största antirasistiska organisationer under ett tak. Under åren 1963–1968 deltog Dorie Ladner i landets alla frihetsmarscher, inklusive den i Washington då Martin Luther King höll sitt berömda tal, samt från Selma till Montgomery för lika rösträttigheter.

Engagemanget höll i sig parallellt med att Dorie Ladner jobbade som socialarbetare i Washington DC och efter pensionen har hon fortsatt med föreläsningar, politikersamtal, demonstrationer och arbete med studentgrupper. Hon har bott i sin luftiga lägenhet i nordvästra delen av staden sedan 1974, med vita väggar, ekparkett och fullt av böcker och konst. Och trots att Dorie Ladner har sett många politiker genom åren är det först nu som hon känner sig riktigt orolig. De socioekonomiska klyftorna blir allt djupare i USA (väl dokumenterat av ekonomer som Joseph Stiglitz och Erik Brynjolfsson) och det tar sig uttryck i ett polariserat samhälle. Donald Trumps angrepp på mexikaner och muslimer räknar Dorie Ladner som en attack mot samtliga minoriteter.

Brist på tolerans
– Vi läste mellan raderna när han började prata nedsättande om mexikaner, för vi tillhör samma kategori, säger hon, och menar att Trump ”saknar tolerans för minoriteter och fattiga”.

Afroamerikaner är landets nästa största minoritetsgrupp (14 procent), efter latinos (17 procent) och totalt kommer minoriteter att utgöra nästan en tredjedel av landets röstberättigade i året val. Det är den mest heterogena väljarkåren i landets historia (läs mer här). 

Historiskt sett har svarta röstat demokratiskt, med minst 85 procents övervikt sedan 1972. Under förra presidentvalet var afroamerikaner den flitigaste väljargruppen – deras röstdeltagande slog till och med vitas (66 procent mot 64 procent). Svartas stöd spelade en viktig roll för Obama valframgång (han slog Mitt Romney med 3,9 procentenheter, med ett 93-procentigt svart väljarstöd).

Ökad rasism
Under Barack Obamas tid vid makten har Dorie Ladner märkt hur rasismen har ökat. Det har inte undgått henne att Donald Trump var en av frontfigurerna bakom konspirationsteorin ”birtherism” som ifrågasatte om presidenten ens var född i USA, och alltså alls hade rätt till sitt ämbete. År 2011 påstod Trump att han hade skickat folk att efterforska Obamas födelseattest i Hawaii  (läs mer här) och att de ”inte kunde tro sina ögon om vad de hittat”. Exakt vad han avsåg var oklart. Efter att ha publicerat födelseattesten på Vita Husets hemsida  gjorde Obama narr av Trump på den årliga korrespondentmiddagen samma år .

Men så sent som i fjol ifrågasatte Trump födelseattestens äkthet under en konservativ politikerkonferens . 

Onlinetidningen Huffington Post har tittat närmare i Trump-arkiven och hittat tio exempel på uttalad rasism.  Han har bland annat vägrat att hyra ut lägenheter till svarta, vid behov stuvat undan svarta casino-anställda (när rasistiskt lagda storkunder föredragit vita croupierer – eller han själv varit på besök) och underlåtit att alls anställa svarta på en casinobåt på Michigan-sjön.

Själv tar Dorie Ladner anstöt över att Trump till en början vägrade att ta avstånd från den före detta Ku Klux Klan-ledaren David Duke, som i februari i sitt egna radioprogram uppmanade lyssnare att rösta på Trump, då allt annat vore ett ”verkligt förräderi mot ert arv”. När Trump konfronterades med uttalandet under en CNN-intervju sade han först att han inte kände till Duke och hans anhängare. Dagen efter ändrade han sig dock och skyllde CNN-uttalandet på ”sin kassa öronsnäcka”.

–Trump har lierat sig med Ku Klux Klan, rasistiska människor och de fattigaste vita som hoppas på att han ta tillbaka jobben till USA – vilket han inte kan, säger Dorie Ladner. Hon menar att Trumps anhängare är motståndare till Obama.

–Rasisterna tycker att de senaste åtta åren har varit en mardröm, säger hon och menar att Trumps devis att ”göra Amerika stort igen” är ett kodspråk för att återföra landet till ett vitt ledarskap efter åren med en svart president.

Trumps resurser bekymrar
Donald Trump är inte den första presidentkandidaten att bekymra Dorie Ladner, men den med bäst resurser.

– När George Wallace kandiderade var folk upprörda, men han hade varken pengarna eller kontakterna som Trump har, förklarar Dorie.

Trump har jämförts med den före detta Alabama-guvernören och populisten Wallace som gav rasismen ett ansikte på 1960-talet, då han propagerade för att fortsätta rassegregationen när frågan var som hetast. Wallace kandiderade i fyra presidentval under åren 1964–1976, tre av dem som demokrat och en som oberoende, men lyckades aldrig knipa nomineringen.

För egen del tänker Dorie Ladner rösta på Hillary Clinton.

– Hon pratar om saker jag kan relatera till, som löner och sjukvård, och har en lång historia av att engagera sig för svarta.

Särskilt har Hillary Clinton engagerat sig i svarta kvinnors situation, menar Dorie Ladner, och hon började sin bana som jurist med att jobba för Children’s Defense Fund som verkar för fattiga barns och minoritetsbarns rättigheter.

Däremot gjorde hennes make Bill Clinton afroamerikaner en stor otjänst genom att 1994 skriva på en narkotikalag med skärpningar som slog hårt mot den svarta befolkningen, anser Dorie Ladner.

– Det löste många problem kring bostadsbrist och arbetsbrist, säger hon. Svarta som var krångliga kunde helt enkelt låsas in.

Förutom det utbredda fängslandet av svarta amerikaner pekar hon på en annan trend på senare år: urholkningen av medelklassen.

Förr i tiden hade vi fasta adresser men idag är så många människor hemlösa. Och jobben i snabbmatsindustrin som brukade gå till studenter på somrarna har nu blivit till permanenta jobb för vuxna, som inte sällan har två jobb och saknar sjukvårdsförsäkring, säger hon.

Enligt Dorie Ladner började trenden märkas i mitten av 1990-talet sedan delar av den inhemska produktionen, som den i bilfabrikerna i Detroit, flyttat utomlands.

Svart president ingen hjälp mot rasism
Ökade klyftor brukar ju gå hand i hand med ökad främlingsfientlighet och det faktum att en svart president suttit vid rodret de två senaste mandatperioderna har förstås inte hjälpt, menar Dorie Ladner. Hon tycker att Obama har haft en svår uppgift, särskilt med Republikanerna i majoritet i både representanthuset och senaten sedan 2014.

– Det här är den värsta kongressen i historien som struntar i presidentens nominering till Högsta domstolen och vägrar att stifta lagar. Många är från bakåtsträvande delstater, säger Dorie Ladner, som tycker att det var bättre klass på politikerna på 1960-talet då fler var akademiker.

– Idag har vi dåligt informerade människor i kongressen som inte ens kan konstitutionen – allt de vet är att de ska slåss mot Washington.

Inför det kommande presidentvalet är Dorie Ladner bekymrad över Donald Trumps uppenbara brist på omvärldskunskap, hans gillande av Rysslands president Vladimir Putin, hans tal om att angripa pressfriheten och hans abortmotstånd (fast här har Trump varit inkonsekvent i sin hållning genom åren).

Hon har sin syn på Donald Trump klar:

– Han hatar oss.

– Han har varit priviligierad i hela sitt liv – hans pappa fick bidrag av staten för att bygga bostäder åt fattiga. Trump har haft det väldigt gott, så det är svårt att förstå hans hatiskhet, säger Dorie.

Själv säger Donald Trump i intervjuer att han ”älskar de svarta”.

För Dorie Ladners del blir det i värsta fall en flytt till Kanada, förklarar hon. Och med det tar vi farväl.