Religiösa yttranden kan kriminaliseras i Danmark

Högläsning ur Koranen eller Bibeln förblir tillåtet i Danmark. Om uppläsaren däremot uttrycker sitt gillande av straffbara handlingar i de heliga skrifterna blir situationen en annan. Då ska uppläsaren kunna dömas till fängelse i upp till tre år.

Bakom det här förslaget står regeringspartiet Venstre (liberaler), Konservative Folkeparti (danska moderater), Dansk Folkeparti, Socialdemokraterna och Socialistisk Folkeparti.

Förslaget ingår i en samlat paket kallat imam-överenskommelsen med det uttalade syftet att försvara danska värden mot ”hat-predikanters” undergrävande verksamhet.

Vad som helt konkret blir förbjudet att säga i religiösa sammanhang återstår att se.

Exempel på straffbara yttranden som nämns i överenskommelsen är gillande (”billigelse" på danska) av terror, mord, våldtäkt, våldshandlingar, incest, pedofili, frihetsberövande, tvång och månggifte.

När TV sätter dagordningen
Överenskommelsen blev utlöst av en TV-dokumentär ”Moskéerna bakom slöjan” i danska TV2. Med dold kamera och dolda mikrofoner dokumenterade arabisktalande reportrar hur imamer bland annat försvarade Koranens ord om stening som straff för otrohet och uppmanade en kvinna att acceptera samlag inom äktenskapet på mannens premisser.

Radiostationen 24syv dokumenterade kort efteråt, med stöd av en annan inspelning från samma tillfälle, att de mest kontroversielle uttalandena var mindre kategoriska än vad som framgick av tv-programmet. Imamen som försvarade mannens överhöghet i hade också sagt att kvinnan hade en rätt att skilja sig. De nyanserna kom inte att påverka de politiska förhandlingarna.

Debattartikel går fri
Överenskommelsen att begränsa förkunnares yttrandefrihet har kritiserats från olika utgångspunkter

* Kriminalisering av yttranden riskerar att bli kontraproduktiv.  Inskränkningar och svartlistning kommer att öka intresset för det förbjudna i fundamentalistiska kretsar. Risken för religiösa yttrandefrihetsmartyrer är uppenbar.

* Gränsen mellan det tillåtna det förbjudna blir hopplöst svår att dra. Ett uttalat stöd till månggifte ska vara straffbart om det uttrycks som ”led i en religiös utbildning”. En debattartikel med samma innehåll ska däremot gå fri. Hur högläsning av en sådan debattartikel i en moské, eller på ett möte bland mormoner, ska hanteras är en av många obesvarade frågor. En annan är hur efterlevnaden ska övervakas i slutna och privata sammanhang.

Tyngsta kritiken handlar om försöken att försvara demokratiska värden med begränsningar av grundläggande rättigheter.

Jämförs med DDR-lagar 
I ett upprop undertecknat av i övrigt oeniga politiker och debattörer beskrivs förslaget som en öppning mot totalitär lagstiftning:

”Avståndet krymper mellan den liberala danska demokratin och odemokratiska stater som förbjuder kritik av staten.”

"Begränsa inte yttrandefriheten", heter det i uppropet som nyligen publicerades i Jyllands-Posten.

Jyllands-Postens tidigare kulturredaktör Flemming Rose som publicerade de kontroversiella Muhammedteckningarna 2005 är en av undertecknarna av uppropet. Han jämför förslaget med paragrafer i den sovjetiska brottsbalken och förbudet mot statsfientlig agitation i dåvarande DDR.

Den kritiken bemöts i sin tur med två olika motargument:

Jo, yttrandefriheten begränsas något men demokratin har en rätt, ja till och med en plikt, att försvara sig mot sina fiender.

Nej, yttrandefriheten förblir intakt. Kriminaliseringen riktar sig enbart mot förkunnare i bestämda sammanhang, det är religionsfriheten som naggas i kanten.

För Loke och Tor, men inte för Muhammed
Kultur- och kyrkominister Bertel Haarder har lett förhandlingarna om lagändringarna. Han har rötter i den danska folkhögskolerörelsen och har skrivit en avhandling om folkhögskoleideologen, prästen och psalmförfattaren N.F.S. Grundtvigs. I Grundtvigs frihetsbegrepp ingår en ofta citerad utsaga om frihet för Loke såväl som för Tor; den nordiska gudasagans falske Loke har samma rätt att tala som den sanningssägande Tor.

Nu menar Bertel Haarder och andra företrädare för Venstre, att Grundtvigs frihetsbegrepp inte var absolut, och att parallellen mellan Grundtvigs Danmark på 1800-talets och Danmark idag inte håller.

Referensen till Loke och Tor bygger på att de var myter i samma föreställningsvärld och historiska tradition. Muhammeds värld är något helt annat, heter det.

Moderater mot nazi-islamism
Dansk Folkeparti och de danska moderaterna Konservative har inga problem med riktade inskränkningar av yttrandefriheten. För Dansk Folkeparti överskuggar motståndet mot flyktingar och invandrare i allmänhet, och muslimer i synnerhet, de flesta andra frågor.

Konservative Folkeparti gick till val förra året med parollen stoppa nazi-islamismen.

Socialdemokraterna och SF skulle för några år sedan knappast ha accepterat att begränsa yttrandefriheten för bestämda grupper. Numera gör de två partierna det till en dygd av att avvika så lite som möjligt från regeringens och Dansk Folkepartis ”utlänningspolitik”, den danska samlingsbeteckningen för frågor om invandring, asyl och integration.

En medborgarplikt
Under "Muhammedkrisen” för drygt tio år sedan beskrevs yttrandefrihet som en hel och odelbar del av danska värderingar. Den dåvarande borgerliga regeringen avvisade kategoriskt att ta avstånd från Jyllands-Postens Muhammedteckningar och att ta initiativ till att förhindra liknande publiceringar i framtiden.

Ett drygt decennium senare har yttrandefrihet blivit ett mer relativt begrepp som det kan finnas anledning att skära till, eller fila på.

På Grundlagsdagen den 5 juni, som är Danmarks nationaldag, tangerade statsminister Lars Løkke Rasmussen i år en liknande ”statsdemokratisk” tankegång:
”Det är inte trångsynt eller inskränkt att älska sitt fosterland och att vilja ta hand om det. Jag vill närmast säga att det är en medborgarplikt”.