Det kollektiva minnet begränsas i Kina

Hur kollektiv minns det förflutna, oavsett om det rör sig om krig, kontroverser eller katastrofer, har länge utgjort känsliga och politiskt explosiva frågor både mellan och inom stater. I Kina har till exempel Kinas Kommunistparti (KKP) ansträngt sig för att kontrollera denna typ av historiska minnen i läroböcker och genom att bygga mängder av museer och minnesmärken.

I vad som officiellt benämns ”patriotisk utbildning” tolkas seklet från mitten av 1800-talet, då imperialistiska stater gav sig på Kina, under rubriken ”hundra år av förödmjukelse”, som en anledning att sluta upp bakom KKP och stödja dess politik. Samtidigt som dessa episoder betonas starkt anstränger sig partiet för att förpassa sina egna tillkortakommanden i samband med det Stora språnget (1958–1960), Kulturrevolutionen (1966–1976) och protesterna på Himmelska fridens torg 1989 till glömskan. Det förflutna framställs således på ett sätt som syftar till att stärka KKP:s legitimitet.

Satsningar på statliga museer 
Den kinesiska staten spenderar omfattande summor på museer och minnesmärken. 2009 beslutade partiet dessutom att inträde till platser för patriotisk utbildning, såsom historiemuseer, skulle bli gratis. Det är därför svårt att driva privata museer för de som önskar ge en alternativ bild av det förflutna.

Har internet gjort det möjligt att utmana KKP:s selektiva historieberättande?

Flera forskare har betonat hur internet i olika stater möjliggjort skapandet av alternativa berättelser om det förflutna. Medan stater tidigare ofta haft monopol över minnesteknologier som museer, arkiv och läroplaner har internet gjort det möjligt för vanliga medborgare att i avsevärt större utsträckning än tidigare delta aktivt i konstruerandet av historiska minnen.

I stort sett vem som helst kan på kort tid inhämta de kunskaper som krävs för att skapa ett nätbaserat museum. Sådana internetbaserade minnesplatser får dock inte nödvändigtvis stort genomslag. En viktig anledning till detta är att när de flesta internetanvändare använder sökmotorer tenderar de att endast klicka på de högst rankade sökresultaten. Sökmotorer rankar genom sina sök-algoritmer ett fåtal sajter högt bland sökresultaten, vilket leder till att ett litet antal webbsidor får en väldigt stor andel av den totala internettrafiken. Detta innebär att även om väldigt mycket lagras på internet så riskerar framställningar som utmanar den dominerande historiesynen att försvinna i mängden.

Wikipedia som global minnesplats 
En av de webbsidor som vanligtvis hamnar högt upp på söklistorna, och därmed får stora mängder besökare, är det digitala uppslagsverket Wikipedia. Forskare som studerar kollektiva minnen har på ett övertygande sätt argumenterat för att Wikipedia utgör en global minnesplats. Dessa forskare betonar hur framställningar av historiska händelser kollektivt konstrueras på Wikipedia.

Traditionella uppslagsverk, precis som traditionella museer, produceras av ett fåtal experter. Framställningar i Wikipedia kan däremot skapas av vem som helst och kan hela tiden redigeras. De användare som redigerar artiklar i Wikipedia diskuterar dessutom artiklarnas innehåll och ändringar i dessa på särskilda diskussionssidor. Diskussionerna kan således resultera i nya ändringar. Wikipedias roll i minnesteknologin understryks ytterligare av att diskussionssidorna inte enbart innehåller sakliga diskussioner om artiklars innehåll.

Vid traumatiska händelser, som exempelvis terrordåd, har Wikipedia-artiklar hunnit skapas inom bara några minuter. Efter sådana dåd har diskussionssidorna använts inte bara för att diskutera innehållet i den artikel som håller på att skapas utan även för att uttrycka sorg, hedra offren och för andra minnessyften.

Kinesisk version av Wikipedia 
Den kinesiska versionen av Wikipedia skapades i november 2002. Artiklar på kinesiska Wikipedia skrivs av kinesiskspråkiga användare både i och utanför Folkrepubliken Kinas gränser, till exempel i det demokratiska Taiwan och liberala Hongkong. Kinesiska Wikipedias tekniska plattform gör det möjligt för användare i alla dessa kinesiskspråkiga samhällen, vilka använder sig av olika typer av kinesiska tecken (traditionella och förenklade), att redigera artiklar i uppslagsverket. Användarnas egna datorinställningar avgör vilken typ av tecken de läser på sin egen skärm. Detta möjliggör en kinesisk gränsöverskridande kulturell sfär där användare i olika kinesiska samhällen tillsammans genom diskussion och förhandling potentiellt kan skapa alternativa framställningar av centrala episoder i bland annat Kinas historia.

Inhemska alternativ
Trots att Wikipedia vägrat följa kinesiska krav på censur har myndigheterna i Kina inte en gång för alla stoppat åtkomst till det digitala uppslagsverket. Däremot har sajten periodvis blockerats, vilket har banat vägen för och stärkt inhemska konkurrenter. Många kinesiska användare har således övergett kinesiska Wikipedia till förmån för de tillgängliga alternativen. Till skillnad från Wikipedia är dessa inhemska sajter, främst Baidu Baike och Hudong Baike, vinstdrivande företag som utövar censur enligt de kinesiska myndigheternas riktlinjer. Censuren minskar givetvis möjligheterna för användare att skapa berättelser om det förflutna som avviker från KKP:s. En ytterligare, synnerligen betydelsefull skillnad är teknisk.

Istället för att som kinesiska Wikipedia använda sig av en teknisk plattform som möjliggör inmatning av olika typer av kinesiska tecken (både traditionella och förenklade) stödjer de kinesiska online-baserade uppslagsverken endast den typ av förenklade skrivtecken som används på det kinesiska fastlandet. I praktiken resulterar detta i att Baidu Baike och Hudong Baike i stort sett bara redigeras av användare inom Folkrepubliken Kina. På så vis utesluts i avsevärt högre grad influenser från de demokratiska och liberala kinesiska samhällena.

Dokument publicerade av kinesiska myndigheter, såväl som uttalanden av högt uppsatta kinesiska ledare, har upprepade gånger varnat för att ”fientliga internationella krafter” försöker ”infiltrera” Kina, särskilt dess yngre generationer, ”ideologiskt och kulturellt”. Risken för sådan ”infiltrering” och möjligheterna för skapandet av alternativa berättelser om Kinas förflutna har minskat betydligt genom att de kinesiska online-baserade uppslagsverken har gynnats på kinesiska Wikipedias bekostnad.