Jihadismens framväxt väcker fransk debatt

Lunel är en pittoresk liten stad nära Medelhavet med vackra medeltida kvarter. Staden kallades lilla Jerusalem för att lärda, förföljda judar fann en fristad där på medeltiden. En solig försommardag märks inga yttre tecken på att Lunel hade flest Syrien-jihadister i Frankrike år 2014, i förhållande till sitt invånarantal på endast 25 000. Flera av dessa jihadister som rekryterats från Lunel har dödats. Av de dödade finns även konvertiter ur medelklassfamiljer.

Staden har nu blivit högprioriterad säkerhetszon i undantagstillståndets Frankrike. Men mediernas uppmärksamhet uppskattas inte av den sydfranska småstadens invånare.

Exceptionellt fall
Lunel är samtidigt ett exceptionellt fall som hjälper oss att förstå jihadismens framväxt i Frankrike, hävdar den kände franske islamexperten Gilles Kepel. Omkring en fjärdedel av stadens befolkning har rötter i Nordafrika. 40 procent av ungdomarna bland andra generationens invandrare – som ofta bor i eftersatta områden – är arbetslösa och marginaliserade. Bland denna grupp är brottsligheten är hög. Staden speglar också Frankrikes postkoloniala arv med invandrade marockaner, algerier samt fransmän som lämnade Algeriet under befrielsekriget, så kallade pieds noirs, liksom harkis, en benämning för algerier som samarbetade med den franska kolonialmakten.

Även fäste för Front National
Under det algeriska inbördeskriget på 1990-talet kom även salafister från terroristgruppen GIA till denna sydfranska region. Lunels särpräglade lokala traditioner med vinfester och tjurfäktningar i Camargue-regionen har försvårat integrationen. Motsättningarna är skarpa. Högerextrema Front National, FN, fick 40 procent i staden i de senaste regionalvalen.

Långt från stadens historiska centrum ligger den nya anslående moskén Baraka. Dit skyndar medelålders kvinnor och män i alla åldrar till fredagsbönen. Moskén har blivit en regional magnet för unga män som rekryterats för att strida för terrorgruppen IS (Islamiska staten) i Syrien. Moskéns ledning är splittrad och har inte tagit avstånd från jihadisterna. Styrande i staden medger att informationen om nätverken har fallit mellan stolarna hos olika myndigheter.

Saudiska ideologiska rötter
I Lunel fick på 1980-talet först tablighi-rörelsen fäste. Det är en rörelse med indiska och pakistanska rötter, som från början var opolitisk och verkade socialt mot drogmissbruk. Senare stärkte salafisterna sitt grepp i staden. Gilles Kepel beskriver i sin nya bok,  Terreur dans l'Hexagone (Terror i Frankrike), hur salafismen av saudiskt wahhabitiskt ursprung kommit att prägla en tredje generation våldsbejakande islamister.

Svaga kunskaper om islam
Han utgår från upploppen i Paris förorter 2005. Många unga muslimer i Frankrike har trots utbildning inte  fått några jobb. De upplever en diskriminering som uppfattas som islamofobi och som skapar en offermentalitet. Svaga kunskaper om islam, internets effektiva budskap om jihad, som ger mål och mening, samt påverkan i fängelser har bäddat för salafismens ideologiska attraktionskraft.

Den är oförenlig med den franska republikens värderingar om den religiöst neutrala och sekulära staten. Socialistpartiets president François Hollande fick de flesta franska muslimers röster vid valen 2012. Men många  muslimer med traditionella värderingar har stötts bort av att Frankrike under senare år har sagt ja till samkönade äktenskap. 

Gilles Kepels bok utkom strax efter dåden i Paris i november 2015 och blev en bästsäljare när fransmännen försökte begripa varför de drabbats av urskillningslösa terrordåd. Det är viktigt att förstå de senaste årens samhällsförändringar och den roll som den salafistiska grenen av islam har spelat för att motverka politikers trångsynthet,  vilken polariserar och gynnar extremhögern, menar Kepel.

Front National fick vid regionalvalen 2015 cirka 40 procent både i Calais i norra Frankrike och i Provence  i söder. Premiärminister Manuel Valls från Socialistpartiet däremot har hamrat in att ”förståelse” bara är ett sätt att ursäkta terrorister, vilka måste bekämpas skoningslöst. Konservativa politiker instämmer.

Kritik mot Kepel
Kepel har emellertid kritiserats skarpt av andra experter på islam, som anser att han överdriver islams och salafismens betydelse för radikaliseringsprocessen. En annan fransk expert på samma område, Olivier Roy, hävdar till exempel att islam är en sekundär drivkraft för unga som rest till Syrien. Han menar att det handlar om en social, radikaliserad generationsrevolt som fått islamistiska förtecken.

Kepel raljerar över att Jean-Pierre Filiu, historiker och arabist, underskattar Syrien-resenärernas våldsbejakande motiv. Men under ytan på islamologernas mediala ordkrig finns sedan länge en djup fransk ådra av kunskap om arabvärlden och islam, från Louis Massignon, en katolik som verkade för förståelse mellan kristna och muslimer, till den algeriske tänkaren Mohammed Arkoun, som var professor vid Sorbonne i Paris och pläderade för reformer inom islam. Bland andra stora namn finns till exempel sociologen Bruno Étienne.

Men frågan är om experternas kunskaper om islamistisk våldsinriktad radikalisering de senaste åren har trängt fram till beslutsfattare och säkerhetstjänster – och om ännu ett terrordåd ska kunna förhindras.