Obama gör historiskt besök i Hiroshima

Den 26-27 maj hålls G7-ländernas toppmöte i Ise i Japan med USA:s president Barack Obama i spetsen. Förberedelserna har givetvis varit både långa och mångomfattande. Ministrar med ansvar för allt från jordbruk till IT har redan haft möten på olika håll i landet.

I Hiroshima är intresset speciellt stort – men inte på grund av toppmötet i sig. I april träffades G7:s utrikesministrar där eftersom Hiroshima är en av Japans storstäder.  Men efter ihärdiga påtryckningar, inte minst från utrikesminister Fumio Kishida, som själv är från Hiroshima, gjorde utrikesministrarna ett besök på Fredsmuseet och i Fredsparken, där de la ner en krans vid monumentet för de atombombsdödade.

Efteråt sa USA:s utrikesminister John Kerry: ”Alla i hela världen borde se och känna vilket starkt intryck denna minnesplats gör.” Han uttryckte en önskan om att USA:s president en dag skulle komma dit. Ingen sittande amerikansk president har någonsin besökt Hiroshima eller Nagasaki, som atombombades den 6 respektive 9 augusti 1945 i andra världskrigets slutskede.

I Hiroshima har människor länge närt en het önskan om att Obama ska besöka dem. På tisdagen meddelade Vita huset att den amerikanske presidenten kommer att besöka staden den 27 maj i samband med G7-mötet i Japan. Obama kommer inte att framföra någon officiell ursäkt utan ska göra sitt besök "för att understryka sitt fortsatta engagemang för en värld utan kärnvapen", uppger Vita huset.

Chockerande diskussion
Samtidigt pågår i politiska kretsar en för många chockerande diskussion om huruvida Japan borde skaffa kärnvapen.

Ända sedan atombombningarna har Japans regering framhållit att attackerna med detta nya vapen, som kan utplåna en hel stad på ett ögonblick, var ett ”brott mot mänskligheten och civilisationen”. Omedelbart efteråt, innan kriget var slut, skickade den japanska regeringen en protest via Schweiz till USA. Det väckte inget gensvar.

Sedan dess har Japan ofta kallats det enda land i världen som utsatts för kärnvapen. Med tanke på Japans egna krigsbrott och på grund av den fortfarande levande diskussionen om varför USA atombombade Hiroshima och Nagasaki har Japan ibland anklagats för offermentalitet.

Men i allmänhet förutsätts Japan på grund av sina erfarenheter vara emot kärnvapen. 1967 deklarerade premiärminister Sato att Japan inte skulle inneha, inte använda och inte tillåta kärnvapen på japansk mark. 1970 fick han Nobels fredspris, bland annat för att Japan då skrev under ickespridningsavtalet, NPT. (USA:s ambassadör Edwin O. Reichschauer avslöjade senare att amerikanska krigsfartyg ingalunda lastade av sina kärnvapen innan de gick in i japanska hamnar där USA har militärbaser.) 

Lag om försvar ändrad
Japanska kärnvapen har dock av och till nämnts som en möjlighet, bland annat av den tidigare premiärminister Yasuhiro Nakasone på 1980-talet. Han påpekade att Japan både har kunnande och plutonium för att tillverka dem.

Nuvarande premiärministern Shinzo Abe har under en utfrågning i parlamentet sett sig föranledd att upprepa tidigare regeringars ståndpunkt att ingenting i Japans grundlag hindrar Japan från att äga kärnvapen. Uttalandet får extra tyngd eftersom Abe driver en nationalistisk linje och förstärker Japans försvar. Nyligen genomdrev han en omtolkning av den unika paragraf 9 i grundlagen där Japan avsäger sig rätten att föra krig. Enligt den nya tolkningen har Japan rätt till ”kollektivt försvar”. För första gången efter andra världskriget kan japanska trupper strida utomlands, särskilt tillsammans med det allierade USA.  Protesterna är många.

Att frågan om kärnvapen har kommit upp beror på två faktorer: det nya säkerhetsläget där Nordkorea har kärnvapen och missiler med allt längre räckvidd och den trolige amerikanske presidentkandidaten Donald Trumps uttalande att allierade som Japan borde sköta sitt försvar självt istället för att förlita sig på USA. 

50 000 USA-soldater i Japan
USA har cirka 50 000 soldater i Japan, en del av säkerhetsavtalet mellan de två staterna. De japanska självförsvarsstyrkorna med över 300 000 man hör till världens mest välutrustade arméer.

Japan befinner sig dessutom under vad som brukar kallas det amerikanska kärnvapenparaplyet. Det betyder att i en extrem situation kan USA använda kärnvapen för att försvara Japan. Japan anklagas därför ibland för att tala med kluven tunga. Å ena sidan understryks att Japan är världens enda land som utsatts för kärnvapen och därför vill att dessa vapen avskaffas. Å andra sidan låter man sig skyddas av amerikanska kärnvapen.

Regeringens inställning upprör sedan länge de som överlevt atombomberna. En del anser att staten har lagt beslag på deras lidanden genom att kalla Japan som helhet offer för kärnvapen. Atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki var en följd av dåtida regeringars krigföring, även om det inte rättfärdigar dem. Det dröjde dessutom ända till slutet på 1950-talet, efter lång kamp av atombombsöverlevande, hibakusha, innan den japanska staten ens gav dem begränsade möjligheter till fri sjukvård.

Väntar sig ingen ursäkt av Obama
När hibakusha nu inväntar president Obamas besök är de sedan länge luttrade och realistiska. De förväntar sig inte någon ”ursäkt”. De vet att det förmodligen är politiskt omöjligt till och med för en amerikansk president som inte längre får ställa upp i val. Det finns ändå förhoppningar om att ett besök av Obama skulle få mer än symbolisk betydelse. Terumi Tanaka, 83, aktiv i Hidankyo, en av rörelserna för atombombsoffer, sa i en intervju till tidningen Asahi:

­–Jag vill att Obama ska komma för att få amerikanerna att reflektera över vad kärnvapen innebär.

Mer är inte att vänta, trots Obamas tal i Prag 2009 om ”en kärnvapenfri värld”, som renderade honom Nobels fredspris. Det är ju bara ett år sedan Översynskonferensen om ickespridningsavtalet med deltagande av snart sagt alla världens länder ägde rum utan att man ens kunde enas om en kommuniké. Då hörde jag många överlevande i Hiroshima som var uppgivna och upprörda.

Kommer inte president Obama till Hiroshima skulle det bli en missräkning, men inte någon överraskning.