EU-skeptiker ny dansk utrikesminister

Anders Samuelsen, partiledare för Liberal Allicance, spelade en huvudroll i en infekterad strid mellan de borgerliga partierna i Danmark om att sänka marginalskatterna; en strid som blåstes av i måndags. Då plockade statsminister Lars Løkke Rasmussen från liberala Venstre in Konservative Folkeparti, Danmarks moderater, och det nio år gamla Liberal Alliance i regeringen.

Så långt är det inte uppseendeväckande att Anders Samuelsen återfinns som minister.

Det är utnämningen till utrikesminister som förvånar.

För två år sedan tillkännagav Samuelsen i en tv-intervju om det parti han själv hade skapat efter en vingbruten karriär i två andra partier:

– Naturligtvis har vi en utrikespolitik. Vår utrikespolitik är att vi följer vad amerikanerna ber oss om.

Det kunde låta som en sarkastisk kommentar från kritiker på vänsterkanten, men var uppriktigt menat.

Än mer anmärkningsvärt med tanke på att Samuelsen blivit utrikesminister är hans, och partiets, uttalade EU-skepsis.

Liberal Alliance var ett av de partier som förra året rekommenderade danskarna att rösta nej till att avskaffa ett undantag från att delta i EU:s politik på rättsområdet. Omröstningen ledde till att undantaget bevaras. Regeringen försöka nu att behålla en så nära anknytning till polissamarbetet Europol som som möjligt efter att Europol till våren blir en överstatlig institution som Danmark inte kan delta i. Det ärendet ligger och väntar på Anders Samuelsens nya skrivbord.

Liberal Alliance har också motsatt sig ett danskt deltagande i euron och i den bankunion som är under en något osäker uppbyggnad.

Den nye utrikesministern förklarade dock på sin första arbetsdag att han framöver inte representerar sitt parti men hela regeringen.

Det sätter i sin tur fokus på den 86-sidiga regeringsförklaring som de tre partierna blev eniga om inför ombildningen.

Men även här skall man leta rätt länge för att återfinna något av den EU-entusiasm som hittills har präglat borgerliga – och socialdemokratiskt ledda –danska regeringar.

"Se i mina stålblå ögon" sade Anders Samuelsen vid ett tidigare tillfälle när debattvågorna gick höga om marginalskatten. Men han vek sig snabbt i den frågan sedan statsministern värmt upp ministerbilen åt honom. Foto: Liberal Alliance.

I förklaringen saknas helt tidigare fasta skrivningar om att avskaffa de fyra danska EU-förbehållen – deltagande i euron, försvarssamarbete, rättsligt samarbete och EU-medborgarskap – och att Danmark skall höra till kärnan i EU.

Däremot framhävs att Danmark skall upprätthålla sin status som del i kärnan av Nato och stärka förmågan att operera i försvarsalliansens sammanhang.

Regeringsombildningen ändrar inte på mandatfördelningen i folketinget. Den nya regeringen förblir beroende av Dansk Folkepartis stöd, om man inte kan sluta bredare överenskommelser med Socialdemokraterna. Det är inte helt osannolikt.

Regeringen vill nu, tillsammans med ”likasinnade partner” verka för ett nytt asylsystem med möjligheter att söka asyl från tredje land utanför EU, kombinerat med förstärkta yttre EU-gränser. Skulle det inte lyckas skall den delvist återinförda gränskontrollen mot Tyskland upprätthållas och byggas ut.

Till de förmodade likasinnade parterna hör Tyskland, Österrike, Holland men också Finland och Sverige. Tankarna om ett nytt asylsystem har mötts med försiktigt välvilliga kommentarer från frivilligorganisationer som Dansk Flygtningehjælp men också från Socialistisk Folkeparti som tidigare ingick i en s-ledd regering. Det ligger också i linje med vad socialdemokratiska politiker har talat om.

Inrikespolitiskt signalerar den nya regeringen en rad traditionellt borgerliga eller nyliberala initiativ i stort som i smått; sänkt skatt, hårdare straff av kriminella, mer pengar till motorvägar och privatisering av det danska banverket, av offentliga tjänster, av det licensfinansierade TV2 och av 16 statliga campingplatser.

Samtidigt har Konservative Folkeparti fått gehör för en mer ambitiös miljö- och klimatpoliti än vad den smala liberala Venstre-regeringen har stått för på senare år.

Den osäkra frågan är hur det nedtonade EU-intresset och lojalitetsförklaringarna till USA kommer till uttryck med Donald Trump som amerikansk president.

Möjligen är det tal om en reell dansk kursändring. Möjligen handlar det mer om ett genuint ointresse för frågor som inte följer en inrikespolitisk logik och dagordning.

Det senare är en förklaring som kommentatorer av dansk utrikespolitik lutar sig mot:

”Som småstat sitter Danmark i en väv av internationella samarbetsorganisationer, avtal och konventioner. Det blir svårt att föra en annan utrikespolitik än hittills,” säger konfliktforskaren och professorn i statskunskap i Köpenhamn Ole Wæver till tidningen Information.

I så fall blir regeringsombildningen med den sjätte utrikesministern på lika många år en illustration av hur politiker kommer och går, medan ämbetsverket består; en slags avpolitisering av dansk utrikes- och EU-politik.