Så gjordes prognoserna till USA:s ödesval

Vi närmar oss raskt dagen för presidentvalet i USA, vilket enligt konstitutionen ska hållas ”den första tisdagen efter den första måndagen i november”, alltså den 8 november. Som akademiker har jag professionellt sysslat med amerikansk politik sedan slutet av 1970-talet. En gång har även jag publikt gett mig in på att offentligt förutspå utgången av ett presidentval i USA.

I juni 1991 framträdde jag i Sveriges Radios P1 och förutspådde att den då sittande presidenten, George H.W. Bush, redan hade vunnit det presidentval som skulle hållas i november 1992. Det var ingen lyckad förutsägelse, även om jag tröstar mig med att Bush då hade omkring 90 procents stöd av det amerikanska folket.

Men här vill jag belysa andra, och förhoppningsvis mer genomarbetade, metoder som antingen själva direkt förutspår valutgången eller i varje fall ger ett gott empiriskt underlag till sådana förutsägelser.

Statsvetenskapliga modeller

I USA sysslar många statsvetare med mer eller mindre utvecklade modeller för att förutspå utgången av presidentvalet. Här kan jag bara illustrera några modeller som används i detta sammanhang. Jag utgår från oktobernumret av det amerikanska statsvetarförbundets tidskrift PS: Political Science and Politics.

En modell, the Primary Model, förutspår en Trumpseger. Den tar sin utgångspunkt i hur de båda kandidaterna lyckades i två tidiga primärval, i New Hampshire respektive South Carolina. I denna modell ingår olika faktorer, som vilken andel respektive kandidat fått av det totala valdeltagandet för båda partierna. Detta fortsätter sedan med att den demokratiska kandidatens procent dras av från 100 procent och sedan multipliceras den procent som då erhålles med en viss faktor, vilken skiljer sig åt beroende på om presidentkandidaten ifråga representerar det parti som vid valet innehar Vita huset, eller oppositionspartiet.

På detta vis, inklusive något tillägg, kommer forskaren Helmuth Norpoth vid Stony Brook University fram till att Donald Trump kommer att får 52,5 procent av de röster som går till de båda stora partiernas kandidater, medan Hillary Clinton skulle få 47,5 procent.

Den andra modellen, State-Level Forecasts, förutspår att Hillary Clinton vinner. Två franska forskare beräknar valresultatet genom att göra en kalkyl av valutgången i varje enskild delstat, baserat på politiskt-ekonomiska data från ett kvartal före presidentvalet. Utifrån detta kommer de fram till att Hillary Clinton med 73 procents säkerhet får 261 elektorsröster, medan Donald Trump får 219 elektorsröster med samma säkerhet.

Följaktligen återstår 58 elektorsröster, som enligt denna modell inte fördelas i ett första skede. Hillary Clinton behöver alltså bara ytterligare 9 elektorsröster enligt den har beräkningen, vilket leder till att de båda forskarna förutspår Clintonseger.

Den tredje modellen kallas för PollyVote [1]. Här utgår fyra författare från sex olika metoder för att bedöma sannolikheten för att kandidat A vinner över kandidat B. Dessa metoder är, för det första, utgången av opinionsundersökningar. För det andra undersöks prediction markets, marknader där människor satsar pengar på resultatet i presidentvalet. För det tredje undersöks regressionsmodeller, det vill säga olika slags beräkningar av valutgången, där modell 1 ovan, är ett exempel. För det fjärde beräknas index av olika slag och tjänar som ett underlag.

För det femte utser forskarna en expertpanel på 15 personer som får till uppgift att förutspå utgången av valet. För det sjätte använder sig modellen av Citizen Forecasts, det vill säga svar från väljare på frågan om vem de tror skall vinna presidentvalet, snarare än att de svarar på frågan vem de själva skall rösta på. Enligt PollyVote-modellen så skulle Hillary Clinton, utifrån en förutsägelse gjord den 4 november få 52,8 procent av rösterna då bara två kandidater räknas, medan Donald Trump skulle få 47,2 procent.

För mig personligen framstår den tredje modellen, PollyVote, som den mest tillförlitliga, eftersom den använder sig av en sammanvägning av sex olika mått, och därför att vart och ett av dessa mått i sig verkar vara rimligt.

Allmänna opinionsundersökningar

Vid sidan av de statsvetenskapliga modellerna, varav ett urval presenterats ovan, finns mängder av opinionsundersökningar i USA. De stora medierna går ibland samman och beställer gemensamma opinionsundersökningar, exempel ABC News/Washington Post Poll, New York Times/CBS News och Wall Street Journal/NBC News. Dessa och liknande mätningar görs oftast med ett antal veckors mellanrum, även under presidentvalsåren.

ABC News/Washington Post genomför under slutet av presidentvalskampanjen en annan typ av opinionsundersökningar, en tracking poll. Här utfrågas samma grupp av väljare varje dag om sina preferenser. På detta sätt levereras en ständig ström av nya data från samma grupp av väljare.

Andra organisationer gör inte egna mätningar utan endast beräkningar utifrån sammanställningar av opinionsundersökningar. Här utmärker sig tre organisationer:

– Real Clear Politics som startades år 2000. [2]

– Pollster. [3]

– FiveThirtyEight som startades som en blogg av den siffernördige Nate Silver. Han var ett tag verksam inom ramen för The New York Times, men har sedan ett par år sin egen organisation och hemsida. [4]

Under de senaste veckorna inför presidentvalet har det vällt fram dels opinionsundersökningar som täcker hela valmanskåren i USA, dels mätningar från enskilda delstater. De senare är mycket viktiga, särskilt i så kallade Swing States, delstater som kan gå till antingen det ena eller det andra partiet. I ett trettiotal delstater är valutgången i princip given, såvida det inte blir något politiskt jordskred.

Ett bokhandelsfönster med de båda rivalernas självbiografier. Foto: Shutterstock

Men, hur går det då?

Mitt tips är att demokraten Hillary Clinton vinner. Det baserar jag på två typer av underlag. Det ena är det grundläggande försprång som Demokraternas kandidat alltid har haft över Republikanernas i början av en presidentvalskampanj. Demokraterna har vunnit 18 stater plus District of Columbia sex presidentval i rad, medan Republikanerna har vunnit 13 stater sex presidenval i rad. Demokratens övertag i 18 stater plus huvudstadsområdet ger Clinton i detta fall 242 elektorsröster av de 270 hon behöver. Motsvarande siffra för Trump är 102 elektorer.

Det andra underlaget är huvuddelen av de opinionsundersökningar som jag följer. De gav  på fredagskvällen den 4 november ett knappt men klart försprång för Clinton. PollyVote anger att Hillary Clinton får 52,8 procent av rösterna, om bara de två huvudkandidaterna räknas, medan Donald Trump, enligt samma källa får 47,2 procent. PollyVote tror på 323 elektorsröster för Clinton, medan Trump skulle få 215.

Nate Silver i FiveThirtyEight har ett tips på sin hemsida om hur många procents vinstchans de båda kandidaterna har. Som mest hade Clinton i augusti enligt Nate Silver 89 procent chans att vinna. Därefter gick sannolikheten för Clintonseger ned, för att i mitten av november nå nästan 87 procent. Under de senaste veckorna har Trumps chanser ökat, enligt Nate Silver. I skrivande stund har Clinton 65 procent chans att vinna, mot 35 procent för Trump.

Hos Pollster tippar experterna att Clinton stöds av nästan 46 procent mot 40 procent för Trump. I RealClearPolitics sammanställning av flera mätningar leder Clinton med 1,6 procent – i en match mellan bara två huvudkandidater – medan hon i det kanske mer realistiska scenariot med fyra kandidater leder med 2,4 procent.

Min egen gissning blir att Clinton får cirka 47 procent av rösterna och 300-325 elektorsröster.