Fillon krossade allt motstånd i franska högern

Primärvalens första omgång i för Les Républicains – de borgerliga i Frankrike – samlade över fyra miljoner röstande, vilka representerar omkring 10 procent av den franska väljarkåren. Det ledde till det överraskande resultatet att förre premiärministern François Fillon fick en klar ledning med 44, 1 procent av rösterna, långt före 28,6 procent för Alain Juppé, också han tidigare premiärminister.

Den förre presidenten Nicolas Sarkozy, som nådde 20, 6 procent och sålunda är utslagen från den andra omgången i primärvalet, har meddelat att han ska lägga sin röst på Fillon. Flertalet av Sarkozys väljare kommer nog att följa hans exempel. Då blir det svårt för Juppé att ta in Fillons försprång.

I den andra omgången på söndag den 27 november möts endast Fillon och Juppé. De delar ambitionen att reformera det franska samhället men skiljer sig på flera viktiga punkter både vad gäller inrikes- och utrikespolitiken.

Genom att rösta på Fillon visade väljare till höger att de önskar djupgående marknadsliberala reformer i den franska ekonomin. Både Fillon och Juppé vill skära i de offentliga utgifterna med omkring 100 miljarder euro. Fillon går dock fram med mer drastiska förslag. Under den femåriga mandatperiod, som gäller för Frankrikes president, vill han minska antalet offentliganställda med 500 000 personer. Pensionsförmånerna för denna kategori ska likställas med vad som gäller i det privata näringslivet. Pensionsåldern vill han höja till 65 år med omedelbar verkan. Veckoarbetstiden höjs till 39 timmar. Besparingar ska göras i sociala utgifter i synnerhet vad gäller de skenande kostnaderna för sjukförsäkring.

Alain Juppé kommer att ha lättare att locka vänsterväljare om han blir de franska Republikanernas presidentkandidat. Foto: Federic Legrand/Shutterstock

Alain Juppés förslag är mer försiktiga; han vill minska antalet offentliganställda med 200 000 personer och höja pensionsåldern gradvis. Detsamma gäller en höjning av arbetstiden i denna sektor.

För den privata sektorn vill båda kandidater ge företagen ökad frihet att förhandla om arbetstid och övriga villkor. Än en gång går dock Fillon längre genom att ange en maximal arbetsvecka på 48 timmar och därtill söka minska fackföreningarnas inflytande.

Vilka instrument vill då kandidaterna använda för att stimulera den franska ekonomin?

Båda vill höja omsättningsskatter och minska skatten på inkomster. Fillon vill därtill ge skattelättnader till dem som investerar i småföretag och sätta en fast procentsats för skatt på kapitalinkomster. Skatterna utformas alltså till förmån för en högre medelklass. Ökad köpkraft för dessa grupper skall stimulera ekonomin både genom konsumtion och företagande. Han menar att med dessa och andra stimulanser skulle Frankrike om fem år kunna minska arbetslösheten från nuvarande 10,2 procent till under 7 procent. 

Budgetunderskottet skulle dock behöva uppgå till 4, 7 procent nästa år och 4, 5 procent 2018, vilket enligt Fillon blir nödvändigt genom att den sittande presidenten Hollande har tagit ansvarslösa och kostnadskrävande beslut under det senaste året. Med hans egen politik bör Frankrike under en tioårsperiod få en dynamisk tillväxt och bli Europas ledande ekonomi.

Fillons program är klart inriktat mot en fransk medelklass med konservativa värderingar. Stöd skall utgå till traditionella familjebildningar. Den kontroversiella lagen om samkönade äktenskap ska inte dras tillbaka, men reglerna för adoption blir i sådana fall  mer restriktiva. Juppé vill inte göra någon ändring i denna lag.

Inom utrikespolitiken finns klara skillnader. Fillon, som känner Vladimir Putin sedan sin tid som premiärminister och som har träffat honom flera gånger därefter, betonar att skulden för den aktuella krisen i Ukraina inte uteslutande kan läggas på Ryssland. Samarbete måste skapas med Ryssland för att bekämpa terrorism och IS i Mellanöstern, hävdar han.

Ett sådant strategiskt samarbete förutsätter att sanktionerna mot Ryssland upphävs och att politiken gällande Syriens ledare Bashar al-Assad omprövas. Om inte så sker kan kriget i Syrien knappast avslutas.

Alain Juppé vill också ha dialog med Moskva men är långt mer kritisk till Rysslands president både vad gäller interventionen i Ukraina och politiken med bombanfall i Syrien, särskilt mot Aleppo. Sanktionerna mot Ryssland bör upphävas bara om klara framsteg görs i Minskprocessen om Ukraina. Juppé ser inga möjligheter till samarbete med Assadregimen.

I Europafrågor finns viktiga nyanser. Juppé lägger tonvikt vid reformer för att göra EU mindre ”byråkratiskt” men vill också söka bygga upp ett europeiskt militärt försvar. Fillon vill skapa en ”regering för eurozonen” eller åtminstone något slags direktorat som skulle få vittgående befogenheter för skötseln av eurosystemet. Han har särskilt understrukit vikten av att minska EU-kommissionens makt och koncentrera denna till stats- och regeringscheferna i Europeiska Rådet. Fillons program är en kraftfull plädering för ”Nationalstaternas Europa” och Frankrikes suveränitet.

Kampanjen inför primärvalens andra omgång koncentreras nu säkert på realismen i Fillons program. Om han vinner i denna avgörande omgång och blir Republikanernas kandidat vid presidentvalet i maj 2017 kommer vänstersidan med socialistpartiet och fackföreningsrörelsen att  angripa hans program hårt.

Juppé skulle däremot kunna få stöd från ett bredare spektrum i det franska samhället.

Socialistpartiets egen kandidat, som utses genom primärval i januari, har mycket liten chans att komma till presidentvalets andra omgång. Istället kommer Republikanernas presidentkandidat troligen att möta Marine Le Pen, Nationella frontens ledare. Uppfattningen bland franska analytiker är att både Fillon och Juppé kan besegra henne.