Även händelserna i Asien 1947 påverkar vår tid

Elisabeth Åsbrinks ”1947” kom nyligen ut i en rikt illustrerad utgåva och den 1 juli lanserade Dagens Nyheter boken som en av sommarens e-böcker. Björn Wiman utropade i sin lovprisande introduktion av e-boken att ”Man önskar att `1947’ aldrig tog slut”. Det är lätt att instämma, och reflektera över möjliga fortsättningar.

Elisabeth Åsbrinks har skrivet en djupt personlig bok om 1947. I efterordet tackar hon sin pappa, en av dem som överlevde judeförföljelserna, för att hon fick skriva om honom. Israels våldsamma tillkomst är ett centralt tema. Den svenske nazisten Per Engdahl återkommer på flera ställen i hennes berättelse. Tidsfärgen är en viktig dimension av boken, liksom slagskuggan på vår tid.

Hon har inte, som Ian Buruma i sin omfattande ”År noll. Historien om 1945” försökt fånga året i hela dess vidd, men i en mening i efterordet påpekar hon att det ”år 1947 sker fler avgörande förändringar inom världsekonomin – till exempel påbörjar Internationella valutafonden sin verksamhet och GATT-avtalet formuleras, men detta har jag valt att inte ta upp”.  En något förbluffande mening i denna personliga bok.

Vilka val gjorde då Elisabeth Åsbrink? Vad annat valde hon medvetet bort? Genom den korta meningen om världsekonomin öppnar hon upp för frågan om vilka händelser och skeenden som verkligen präglade året – och vår tid.

I Asien, djupt drabbat av det andra världskriget, var 1947 ett dramatiskt år. Indiens tragiska delning det året med Lord Mountbatten i en destruktiv nyckelroll, är ett återkommande tema i ”1947”, men annars lyser Asien med sin frånvaro trots en utveckling det året som präglat vår tid.

Nazismen är ett huvudtema och Nürnbergrättegångarna får med rätta stort utrymme, men inte Tokyorättegångarna mot de värsta japanska krigsförbrytarna. Det andra världskrigets början dateras till september 1939 då Hitlertyskland invaderade Polen, men redan 1937 invaderade Japan stora delar av Kina och under de följande åren lade Japan Sydostasien under sig. Kriget i Asien tog inte heller slut i maj 1945 utan först i september 1945 efter atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki. Bara i Kina, en ofta bortglömd allierad i kriget mot nazismen och den japanska expansionismen, hade då uppskattningsvis 14 miljoner dött i krig och umbäranden. Ur ett sönderslaget Kina kunde Mao gå segrande och Folkrepubliken Kina några år senare utropas.

Historien finns närvarande när Japans premiärminister Shinzo Abe och Kinas president Xi Jingping möts, också genom de bådas familjehistoria. Foto: Shutterstock

1947 pågick Tokyorättegångarna. Premiärminister Shinzo Abes morfar hade varit krigsminister och satt under åren 1945–48 i amerikansk krigsfångenskap men blev i mitten av 1950-talet premiärminister i ett Japan allierat med USA. I Kina gick inbördeskriget år 1947 in i en avgörande fas. I folkarmén fanns fadern till Kinas nuvarande ledare Xi Jinping, som ser som sin mission att förverkliga drömmen om Kinas pånyttfödelse. Under kriget mot japanerna hade fadern fått allt viktigare uppgifter. På 1980-talet blev han en av folkrepublikens vice premiärministrar. Den tungt belastade sino-japanska historien är i högsta grad närvarande i de båda ledarnas identiteter.

Också Vietnam hade ockuperats. Efter Japans nederlag utropade Ho Chi Minh landets självständighet. Redan 1918 hade Ho Chin Minh, inspirerad av Woodrow Wilsons 14 punkter, vid Versaillesförhandlingarna ställt frågan när hans land skulle bli självständigt. Frankrike var emellertid i full färd med att bygga sitt kolonialvälde och inte heller efter andra världskriget var man, i likhet med de andra kolonialmakterna, berett att ge upp sitt imperium. I december 1946 utbröt det första, åtta år långa, Indokinakriget då Frankrike försökte återta sin koloni. 1947 var ett krigets år. Vietnam delades efter Frankrikes nederlag i Dien Bien Phu och USA:s Vietnamkrig tog snart sin början.

Inte heller holländarna var beredda att ge upp sitt kolonialvälde och efter Japans nederlag och Sukarnos utropande av Indonesiens självständighet följde också där en blodigt, om än kortare inbördeskrig.

Korea hade sedan 1910 varit en del av det växande japanska väldet. Målet var att japanisera landet. Efter Japans fall intogs den södra delen av USA, medan sovjetiska styrkor intog den norra delen. Landet delades vid den 38:e breddgraden och 1947 pågick i det kalla krigets anda uppbyggnaden av två väsensskilda stater. Delningen bestod också efter Koreakriget (1950–53). Nordkoreas Kim Jong-Un utmanar idag Donald Trump med sin växande kärnvapenarsenal.

1947 kastar sin slagskugga!