Hot får Japan att skärpa politik mot Nordkorea
Analys. Nordkoreanska robotar kommer att flyga över den japanska huvudön Honshu om Pyongyang avlossar sina vapen mot vattnen runt den amerikanska militärbasen Guam. Robotarna kommer enligt den nordkoreanska militären att passera staden Hiroshima som atombombades för 72 år sedan. Japans attityd gentemot Nordkorea har hårdnat i takt med de upptrappade vapentesterna. Pyongyangs agerande gynnar premiärminister Shinzo Abes politik att förändra Japans pacifistiska linje som har varit förhärskande sedan andra världskrigets slut, skriver Japankännaren Monica Braw.
Publicerad: 2017-08-11
På en del japanska orter längs kusten av Japanska sjön ordnar man denna sommar civilförsvarsövningar. Äldre invånare minns andra världskriget. Då var Korea en japansk koloni. Idag oroar Nordkoreas långdistansrobotar och kärnvapenprov. Det är mindre än 100 mil fågelvägen mellan Nordkorea och Japan.
Vid minneshögtiden för atombombens offer i Hiroshima den 6 augusti sa premiärminister Shinzo Abe apropå Nordkorea att det för närvarande inte finns några planer på att tillåta försvarsstyrkorna att utveckla anfallskapacitet. Japan har ända sedan den grundlag som antogs efter kapitulationen 1945 under den amerikanska ockupationen hyllats för den unika så kallade fredsparagrafen, paragraf 9. Där avsäger sig Japan rätten att bedriva anfallskrig.
Att Abe fann sig föranledd att uttrycka sig så beror på att hans nye försvarsminister Itsunori Onodera sagt att han kommer att ta under övervägande om Japans självförsvarsstyrkor (armé) ska tillåtas att utveckla just anfallsförmåga för att kunna gå till attack mot nordkoreanska raketbaser. Förvarsministern uttalar sig givetvis inte på eget bevåg.
Enligt den nuvarande regeringens tolkning av grundlagen är anfall under vissa omständigheter tillåtet men man hävdar att armén inte är utrustad för detta. Abe har dock drivit igenom en lagändring som tillåter ”kollektivt självförsvar”. Det innebär att Japan kan komma sin allierade USA till hjälp utanför sina egna gränser, i princip föra krig som inte direkt gäller Japan.
Det är en del av det mycket nära militära samarbetet mellan USA och Japan. Det sker inom ramen för säkerhetsavtalet, i kraft sedan 1951. Det innebär bland annat att Japan befinner sig under det amerikanska så kallade kärnvapenparaplyet.
Ett ytterligare tecken på en hårdnad japansk attityd mot Nordkorea gavs i samband med det stora mötet med samarbetsorganisationen Asean i Manila förra veckan då den nye utrikesministern Taro Kono framhöll att tiden för dialog inte är nu. Istället bör ”effektiva påtryckningar” öka.
Men Japans relation till Nordkorea är mycket komplicerad. Ett konkret exempel är de internationella sanktionerna. Japan har varit pådrivande trots att det finns nära kopplingar mellan de två staterna av ett unikt slag.
Både före och under andra världskriget befann sig många koreaner i Japan, en del frivilligt, andra som tvångsarbetare. Många stannade efter krigsslutet. I samband med Koreakriget 1950-53 splittrades denna koreanska diaspora i en del, lojal mot Sydkorea, och en annan, lojal mot Nordkorea. De upprättade skolor, företag, organisationer, media var för sig.
Ungefär en fjärdedel av de omkring 600 000 personer som har koreanskt ursprung, sympatiserar med Chongryon, den organisation som har mycket nära relationer med Nordkorea. Det inkluderar fyra representanter som sitter i Nordkoreas ”parlament”. För Nordkorea har dessa relationer via Chongryon inneburit stora inkomster, dels genom direkt handel, dels genom nordkoreanska företag av många slag i Japan, inte minst pachinko, spelindustrin. En del japanska politiker har också haft kontakter med Nordkorea, bland annat resultatlösa förhandlingar om 17 personer som kidnappades till Nordkorea på 1970- och 1980-talen, troligen för att utbilda spioner som skulle utge sig för att vara japaner.
Men på grund av nordkoreanska uppskjutningar av robotar som tros kunna nå Japan har japanska staten inte bara otvetydigt anslutit sig till internationella sanktioner utan också vidtagit egna.
En stor fråga när det gäller internationella sanktioner är ju om de genomförs effektivt. Då talar man inte enbart om att vissa länder, kanske Kina, inte till fullo skulle följa bestämmelserna. Enligt en FN-rapport har Nordkorea blivit alltmer skickligt på att undvika sanktioner genom att gå via tredje och fjärde land. Så upptäcktes till exempel ett kambodjanskt fartyg i Egypten med den största last ammunition från Nordkorea som någonsin avslöjats sedan sanktioner infördes.
De japanska självförsvarstyrkorna är välutrustade med moderna vapen. Bild från flottbasen Yokosuka. Foto: Shutterstock
Japan har redan tidigare vidtagit extra åtgärder som ska hindra sådant, bland annat genom ”sekundärsanktioner” mot företag och finansinstitutioner i tredje land som transporterar gods och tvättar pengar för Nordkoreas räkning. En annan metod kallas ”catch-all controls” och innebär att alla slags produkter relaterade till Nordkoreas utveckling av missiler och kärnvapen som påträffas på fartyg i japanska vatten beslagtas. Grupper och enskilda med anknytning till dessa program får reseförbud och sina tillgångar frysta i Japan. En lag som är på väg ska också göra det möjligt att beslagta nordkoreanska fartyg inom japanska gränser.
Men i ett vidare perspektiv verkar det ofrånkomligt att hotet från Nordkorea gynnar premiärminister Abes målmedvetna politik att förändra Japans pacifistiska linje som varit förhärskande i över sjuttio år.
Ytterligare indirekt stöd får denna politik av president Trumps uttalade linje att länder som Japan och Sydkorea ska ersätta den amerikanska massiva militära närvaron i högre grad än hittills. Det betyder inte att de för den skull gör sig mera självständiga från sitt strategiska samarbete med USA.
Abes försvarspolitik har lett till större folkligt motstånd än någon fråga på mången dag. Men i och med att nordkoreanska robotar allt oftare störtar i Japans ekonomiska zon och man ser civilförsvarsövningar av typ ”Om kriget kommer”, kommer Abe förmodligen att få mera stöd från väljarna. På grund av en misstänkt korruptionsskandal är Abes popularitetssiffror mycket låga just nu. Ett yttre hot är ju en klassisk väg till bättre opinionssiffror för en makthavare. I det här fallet är det ett hot som inte bara Japans premiärminister utan största delen av världen upplever.