Förändrad livsstil i Afrika skapar nya hälsoproblem

Varje år dör 40 miljoner människor i världen av icke smittsamma sjukdomar. Siffran motsvara 70 procent av alla dödsfall globalt, enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Under det närmast decenniet väntas Afrikas 54 låg- och medelinkomstländer ha världens snabbaste ökning av icke smittsamma sjukdomar, så kallade non-communicable diseases (NCD). Jämfört med den globala ökningen på 17 procent väntas Afrikas ökning av NCD uppgå till 27 procent, enligt WHO.

Orsaken är en komplex kombination av faktorer. Förändrade och mindre hälsosamma matvanor, rökning, alkoholkonsumtion och för lite fysisk aktivitet är kända och avgörande riskfaktorer, lägg därtill mindre utforskade riskfaktorer som stress och onormala sömnvanor med för mycket eller för lite sömn.

Sammantaget bäddar det för en ökning av typ 2-dibetes, kroniska lungsjukdomar, förhöjd cancerrisk, och hjärt-kärlsjukdomar.

Den snabba urbaniseringen i Afrika (2035 förväntas hälften av kontinentens invånare bo i städer) driver på den förändrade livsstil som flera forskare och läkare anser ligger bakom den snabba ökningen av NCD. I traditionella landsbygdsbyar odlar självförsörjande bönder fortfarande sin egen mat och utför dagligen mycket fysiskt arbete.

– Byborna har inte stadens materiella välstånd men de lever ett fysiskt mer hälsosamt liv, säger den sydafrikanska läkaren Sundeep Ruder som specialiserat sig på diabetes och fetmarelaterade sjukdomar.

Sundeep Ruder. Foto: Youtube

Med urbaniseringen förändras livsstilsmönster och matvanor. Människor som flyttar från landsbygden till staden blir ofta mindre fysiskt aktiva och mat blir inte längre ett medel för att överleva utan får en annan status där belöning och begär spelar in i bilden.

Men de flesta bybor som söker sig till städerna för att hitta ett arbete tjänar sällan mycket mer än en minimuminkomst och blir hänvisade till att köpa den billigaste maten, som ofta är sämre ur näringshänseende. Hälsosammare fullkornsbröd får stå tillbaka för mindre näringsrikt vitt bröd. Grönsaker får ge vika för processad mat.

– Näringsriktig mat i städerna är dyrare än skräpmat och de grönsaker som man tidigare kunde skörda på sin egen jordlott måste man nu köpa, vilket inte alla har råd med. De fattiga lågutbildade har därför sämre kosthållning än de rika högutbildade som har råd att köpa riktig mat i dyra butiker, på hälsokostaffären och på ekologiska matmarknader, säger Sundeep Ruder.

Coca-Cola-reklam i Kenyas huvudstad Nairobi. Foto: Luigi Guarino/Creative Commons

Utbildning och inkomst påverkar också hur väl rustad den moderna afrikanska storstadsbon är för reklambruset. En individ med sämre utbildning påverkas lättare av reklamens förföriska språk som anspelar på känslor och där sötade läskedrycker och skräpmat ofta förknippas med lycka och framgång, anser Sundeep Ruder.

Bristfällig information och dålig märkning på varorna bidrar till kunskapsgapet om den ohälsosamma dietens risker, poängterar han. Ett steg i kampen mot NCD är därför att införa en enkel och tydlig märkning på olika språk.  

I en redogörelse till det sydafrikanska parlamentets debatt om införandet av en sockerskatt ställde Sundeep Ruder sig frågan hur folket annars skulle kunna förväntas veta att en läsk innehåller tio teskedar socker och att ohälsosam mat kan ge upphov till sjukdomar och för tidig död? Att maten som reklamen lockar med kan leda till högt blodtryck, onormala kolesterolvärden och i slutändan diabetes, hjärtsjukdomar och förhöjd cancerrisk.

Under debatten framkom också att Sydafrika är den nation söder om Sahara med högst andel invånarna som lider av fetma. Sifforna varierar i olika undersökningar men omkring 70 procent av kvinnorna och 40 procent av männen räknas antingen som överviktiga eller feta. Värst drabbade är vita män och svarta kvinnor.

Läskbutik i Kayamnandi i Sydafrika. Foto: Megan Trace/Creative Commons

Förslaget att införa en skatt på drycker med tillsatt socker lades fram av den före detta finansministern Pravin Gordhan och förväntas träda i kraft i april 2018.

En sockerskatt kan vara första steget mot en ökad insikt om läsk och andra sockerhaltiga dryckers negativa effekter eftersom den signalerar att sockerintaget bör ifrågasättas. Enligt uppgifter från Kapstadens universitet School of Public Health dricker sydafrikanen ungefär två och en halv gånger så mycket läsk som världsgenomsnittet.

– Det går att köpa läsk i det mest avlägsna hörnet av Afrika men det är inte lika säkert att det går att hitta malariamedicin eller läkemedel mot tbc där, säger Sundeep Ruder som lägger ett stort ansvar på de företag som tillverkar skräpmat och sockerhaltiga drycker.

En överkonsumtion av socker är en pådrivande faktor för NCD och antalet diabetiker i Sydafrika beräknas i dag till tre miljoner. I procent räknat är det ungefär dubbelt så hög andel som i Sverige. Men mörkertalet i Sydafrika är stort. En anledning är bristande tillgång på hälsokliniker där man regelbundet mäter sockerhalten i blodet, en annan är att patienterna inte känner igen sjukdomssymptomen eftersom diabetes inte är en lika känd sjukdom som hiv och tbc.  

Vad gäller typ 2-diabetes i övriga Afrika söder om Sahara fastslår en artikel i den medicinska tidskriften The Lancet att endast hälften av de drabbade känner till sin sjukdom och av dessa får endast tio procent den behandling de behöver. Kostnaden för sjukdomen hamnar på miljardbelopp.  

Siffror från olika organisationer och studier pekar alla åt samma håll, inom några decennier kommer antalet diabetiker söder om Sahara att öka med över 100 procent.  

Hiv-testning i Nkokonjeru i Uganda. Foto: Adam Jan Figel/Shutterstock

Den lavinartade ökningen av NCD kommer hack-i-häl på den hiv-epidemi som hämmat Afrikas utveckling i decennier. Antal hiv-relaterade dödsfall har nu minskat i takt med att bromsmediciner har blivit mer lättillgängliga. Sydafrika som är det land med flest hiv-positiva har också världens största program för bromsmediciner. Resurserna på landets hälsokliniker och sjukhus är dock redan sträckta till det yttersta och frågan är hur de ska kunna klara av att tackla en ny ”tyst” epidemi som diabetes och andra sjukdomar som räknas till NCD.

Flera regeringar i länderna söder om Sahara har infört olika regleringar med målet att minska konsumtionen av tobak och alkohol – som förutom socker och ohälsosam kost, är de främsta riskfaktorerna för ökningen av icke smittsamma sjukdomar. Exempelvis har Botswana begränsat öppettider för alkoholförsäljning och infört varningstexter i alkoholreklam. Flera länder i Afrika söder om Sahara har också infört rökförbud på offentliga platser. Åtgärderna har visat sig vara effektiva men den lavinartade ökningen av NCD riskerar ändå att bromsa, eller till och med omkullkasta, de framsteg som gjorts inom olika utvecklingsområden.

Karen Hofman, professor vid universitetet Witwatersrand’s School of Public Health räknar de senaste tio årens BNP-förlust på grund av icke smittsamma sjukdomar till miljardbelopp.

Detta är också något företag har uppmärksammat och de har blivit allt bättre på att införa hälso- och träningsprogram för sina anställda, konstaterar Karen Hofman. Än en gång är det storstadens fattiga utan säker anställning som är de stora förlorarna.

Att förebygga NCD är betydligt mindre kostsamt än att behandla patienter som drabbas av icke smittsamma sjukdomar, påpekar Karen Hofman och framhåller att problemet är inget som enskilda länders hälsodepartement kan tackla på egen hand. För att vinna mot NCD krävs gränsöverskridande åtgärder som där olika sektorer jämte hälsosektorn är engagerade, från industrin och jordbruket, till skolväsendet och sportministeriet.