Hamas pressas ta mer pragmatisk hållning

Det nya dokumentet presenterades den 1 maj av Hamas politiske ledare Khaled Meshaal vid en presskonferens i Doha. De mest uppmärksammade punkterna i dokumentet är i korthet att Hamas säger sig vara berett att temporärt acceptera en palestinsk stat inom 1967 års gränser, förklarar sig oberoende av det Muslimska brödraskapet, ändrar definitionen av sin fiende från ”judarna” till ”den sionistiska enheten” och accepterar även andra former av motstånd än den väpnade kampen.

Tidpunkten för offentliggörandet av det nya dokumentet är intressant. Det kom bara två dagar innan den palestinske presidenten Mahmoud Abbas skulle möta USA:s president Donald Trump i Washington. Den uppenbara tanken bakom detta var att stjäla en del av uppmärksamheten kring detta besök och framförallt att utmana Abbas i rollen som den ende legitime representanten för det palestinska folket. Hamas vill genom att presentera sig som en mer pragmatisk och mindre dogmatisk organisation vinna omvärldens förtroende och bli en accepterad representant för palestinierna.

En lastbil kontrolleras vid gränsen mellan Israel och Gaza. Foto: Shutterstock

Ett mer akut motiv bakom det nya dokumentet är att Hamas idag, efter tio år som de facto-regering i Gaza, befinner sig i ett mycket trängt läge, inte minst ekonomiskt. Israels blockad av Gazas gränser, som infördes efter Hamas maktövertagande sommaren 2007, har strypt den lokala ekonomin och lett till rekordhög arbetslöshet och djup fattigdom. När general Sisi tog över makten i Egypten 2013 och förbjöd det Muslimska brödraskapet stängdes också Gazas enda förbindelse med omvärlden och de smugglingstunnlar som byggts under gränsen förstördes till stor del.

I hopp om bättre förbindelser med Egypten definierar sig Hamas i sitt nya dokument som en palestinsk islamistisk nationell befrielseorganisation, inte som en gren av det Muslimska brödraskapet som det stod i grundstadgan från 1988. Hur realistisk den förhoppningen är går inte att avgöra – hittills har ingen respons från den egyptiska sidan rapporterats.

Hamas ledare i Gaza, Ismail Haniyeh, blev i maj ledare för hela organisationen. Foto: Shutterstock

En annan orsak till Hamas ekonomiska kris är att stödet från Iran minskade kraftigt när kriget i Syrien bröt ut och Hamas vägrade ställa sig på president Assads sida. Hamas politiske ledare Khaled Meshaal lämnade sitt huvudkontor i Damaskus och flyttade till Doha i Qatar. Men nu, när Meshaal har efterträtts av Ismail Haniyeh, Hamas tidigare ledare i Gaza, rapporteras det att Iran överväger att återuppta sitt stöd.

Punkt 20 i det nya dokumentet fastslår att Hamas överväger att acceptera en självständig och oberoende stat inom 1967 års gränser, med Jerusalem som huvudstad.

Men detta innebär inte något erkännande av ”den sionistiska enheten” (Israel), tvärtom betonas att det inte finns något alternativ till en ”fullständig befrielse av Palestina, från floden till havet”.

Hur ska man tolka denna motsägelsefulla ståndpunkt? Någon månad innan dokumentet blev offentligt ställde jag den frågan till Dr Basem Naim, tidigare hälsovårdsminister i Hamasregeringen i Gaza:

— Tanken är att om Israel är berett att helt och hållet dra sig tillbaka från ockuperat område och låta oss bilda en oberoende stat, så kan vi inleda ett vapenstillestånd för de kommande 20-30 åren. Jag tror det är en klok idé, för det skulle ge oss en chans att bygga upp ett fritt och fungerande samhälle. Idag präglas palestiniernas vardag på Västbanken och Gaza av våld och förtryck, men om detta upphör kommer en ny generation att växa upp med en ny syn på tillvaron. Om konfliktens känslor av frustration klingar av kanske våra barn och barnbarn kan finna en helt ny lösning för framtiden. Palestinierna vill, precis som alla andra människor, leva i fred och välstånd och se sina barn växa upp i en god atmosfär.

Basem Naim menar att det idag är omöjligt att erkänna staten Israel:

— Du kan inte begära att de som oupphörligen dödas, fängslas eller får sina hus förstörda ska erkänna förtryckarmakten för att vinna respekt för sina grundläggande rättigheter. Men vi understryker i dokumentet att det är ockupationsmakten, inte judarna som personer, som är vår fiende. Det är en viktig förändring.

Arbetet med det nya policydokumentet har pågått i flera år, och flera av förändringarna har diskuterats under lång tid. Redan 2005 föreslog Hamasledaren Khaled Meshaal ett långt vapenstillestånd i utbyte mot en stat inom -67 års gränser, men Israel förkastade det förslaget. Även det nya policydokumentet har av Netanyahuregeringen avfärdats som en rökridå: ”Vi ser att Hamas fortsätter investera sina resurser inte bara i krigsförberedelser utan också i att indoktrinera barnen att önska krig mot Israel”.

Ett nytt krig är dock inte vad Gazaborna önskar, de är starkt oroade inför den tanken.

Och tilltron till Hamas förmåga att värna invånarnas trygghet och försörjning har minskat kraftigt, särskilt sedan den palestinska myndigheten i Ramallah för ett par månader sedan beslöt att strypa Gazas elförsörjning och skära ner lönerna till sina drygt 40000 anställda där med en tredjedel. Skälet till detta uppges vara bristande ekonomiska resurser, men det finns ett bakomliggande motiv: Att omintetgöra Hamas försök att vinna stöd med hjälp av sitt nya policydokument och tvinga dem ge upp sin makt och låta den palestinska myndigheten ta över styret av Gaza.

Klyftan mellan Hamas och den palestinska myndigheten är idag mycket djup och möjligheten att nå nationell enighet förefaller mer avlägsen än någonsin.

— Regeringen i Ramallah vägrar ta ansvar för situationen i Gaza, som är mycket problematisk på flera viktiga samhällsområden. Det är inte acceptabelt att människorna här ska leva under dubbelt förtryck, både från ockupationen och sin egen regering, säger Basem Naim.

Han är en av sju medlemmar i en nybildad kommitté som ska hantera de mest akuta problemen, till exempel inom hälsovård, utbildning och sociala frågor. Den palestinska myndigheten betraktar kommittén som en illegal regering.

Hamas står i det nya dokumentet fast vid det väpnade motståndet mot ockupationen, men öppnar också för andra former av motstånd, som demonstrationer och kampanjer.

Men det innebär knappast att den utbredda, men tysta, kritiken mot Hamas kommer att tillåtas göra sig hörd – tidigare har alla sådana försök slagits ner med stor kraft.

Hamas flagga. 

Samtidigt som Hamas lanserat sitt nya dokument för att förbättra sin image i omvärldens ögon har man utsett en ny lokal ledare efter Ismail Haniyeh: Yahya Sinwar, en av ledarna för Hamas militära gren al-Qassambrigaderna. Han har suttit mer än tjugo år i israeliskt fängelse för terrorbrott och frigavs 2011 i utbyte mot den israeliske soldaten Gilad Shalit.

Valet av Sinwar kan tyckas motsägelsefullt, då han i första hand förväntas satsa på att förstärka det militära motståndet mot ockupationen. Men det finns bedömare som anser att han i sin nya politiska roll också kan ha styrkan att ta tidigare oprövade steg mot en lösning av konflikten. Hittills har han inte signalerat några sådana avsikter. Istället har han satsat på att att förbättra relationerna till Egypten – nyligen reste han till Kairo för ett möte med den egyptiska säkerhetstjänsten.