Abe vill rida på nationalistisk våg i japanskt nyval

Japans premiärminister Shinzo Abe har upplöst representanthuset och utlöst nyval, vilket kommer att hållas den 22 oktober. Två nya partier har bildats och det parlamentariska läget ser onekligen osäkert ut. Japan har en stor andel osäkra väljare och efter två korruptionsskandaler har Abe haft historiskt lågt stöd bland allmänheten, runt 35 procent.

Ursprungligen skulle valet hållas 2018, men Abe anser troligtvis att han har mer stöd i nuläget och vill ha val innan oppositionen hinner få fäste. Resultatet kommer till stor del bero på huruvida oppositionspartierna lyckas ta till vara på det allmänna missnöjet mot premiärministern. Ämnen såsom skattehöjningar, Nordkorea, kärnkraft och revidering av landets författning står högt på agendan.

Japan har ett tvåkammarparlament och valet den 22 oktober gäller underhuset. Nyval är vanliga och sedan andra världskrigets slut har endast en regering suttit hela mandatperioden. Sedan 1945 har man haft så många som 32 olika premiärministrar. Abe tillträdde 2012 och har suttit sedan dess. Den förhållandevis långa perioden beror mycket på en svag opposition. Abe har även lyckats balansera sin nationalistiska ideologi med ekonomiska reformer och på så sätt givit det japanska folket en känsla av stabilitet.

Den nuvarande regeringen består av Liberaldemokratiska partiet (LDP) i koalition med Komeito. Demokratiska partiet (DP) har varit det största oppositionspartiet, men partiet upplöstes i slutet av september.

Viktiga partier i valet

Liberaldemokratiska partiet (LDP) har styrt nästan oavbrutet sedan andra världskrigets slut. Det är ett konservativt nationalistiskt parti som värnar om säkerhetsalliansen med USA och förespråkar tuff diplomati gentemot omvärlden.

Premiärminister Abes hjärtefråga är att revidera landets författning, oförändrad sedan andra världskrigets slut, där man, enligt artikel 9, för alltid avstår från att föra krig och från rätten att ha militära styrkor. I praktiken har man en armé i självförsvarsstyrkorna (JSDF) vilka är begränsade till att endast försvara Japan, men även deltar i humanitära hjälpinsatser utanför landet. 2015 beslutade man att omtolka författningen till att tillåta räddnings- och stöduppdrag i samband med fredsbevarande insatser utomlands genom att hänvisa till ”kollektivt självförsvar”.

Hoppets parti (HP) skapades i september 2017 av Tokyos guvernör och tidigare miljöminister för LDP Yuriko Koike. Efter att ha vunnit en jordskredsseger över både LDP och DP i prefekturvalet bestämde hon sig för att fortsätta på den nationella nivån och har fått med sig starka namn från LDP, Komeito och DP. HP har en liknande nationalistisk prägel som LDP, men skiljer sig i vissa frågor. Avveckling av kärnkraft och fler kvinnor i politiken är ämnen som HP lyfter fram mer än LDP.

Konstitutionella demokratiska partiet (CDP) skapades av DP:s liberala falang efter att partiledaren gick ut med att man skulle ansluta sig till HP. De har en chans att plocka väljare som inte stöder Abes politik av ideologiska skäl, till exempel eftersom de motsätter sig revidering av artikel 9 och förespråkar en mer gräsrotsbaserad politik. I och med skapandet av HP och CDP har DP upplösts.

Japansk politik

Japansk politik är svår att analysera på den traditionella ideologiska skalan. Regeringspartiet LDP är i grunden väldigt konservativt och det före detta stora oppositionspartiet DP hade ofta haft svårt att distansera sig från det då de har haft liknande ståndpunkter. När DP (då DPJ) tog makten 2009 gjorde de detta med en till synes ny politik som de inte lyckades genomföra, för att sedan närma sig LDP mer och mer fram till valförlusten 2012. Efter det fick de aldrig någon ny chans. Även HP, den största utmanaren i valet, ligger väldigt nära LDP ideologiskt.

LDP är så starkt etablerade i regeringsställning att det pratas om en ”järntriangel”, ett samarbete mellan LDP, byråkratin och affärsvärlden. På senare tid har dock detta system börjat luckras upp och de så kallade ”amakudari” – byråkrater som vid pension belönas med toppjobb inom näringslivet – har minskat.

Det finns flera falanger inom LDP. Dessa refereras dock sällan till utifrån ideologier utan med ledarens namn. Detta visar på en mer personcentrerad politik än ideologisk och förklarar varför politiker relativt enkelt kan hoppa mellan olika partier, vilket sker titt som tätt.

Kampanj inför lokalvalen i juli. Foto: Mahathir Mohd Yasin/Shutterstock 

Varför genomförs valet?

Val till underhuset var planerat till 2018, men till mångas förvåning valde Abe att utlösa nyval istället. Han har varit med om två korruptionsskandaler nyligen. Troligtvis har stödet för Abe kulminerat och han kan förvänta sig mindre stöd framöver.

Det alltmer osäkra säkerhetsläget i Östasien kan komma att påverka väljarna att stödja Abes mer nationalistiska och offensiva politik, ”proaktiv pacifism”, där självförsvarsstyrkorna får utökade befogenheter internationellt. Både Nordkoreakrisen och de försämrade relationerna med ett Kina på frammarsch skapar oro i Japan och Abe ses trots sina skandaler fortfarande som en stabil ledare.

Oppositionen har varit oerhört svag under Abes regeringstid, men har börjat växa till sig i och med Tokyos prefekturval, där LDP led ett stort nederlag. DP har tidigare stått för en väldigt vag politik men har nu delats upp i två relativt tydliga alternativ som har möjlighet att ta plats och även utmana LDP på riktigt om de skulle få tid att etablera sig. Genom att genomföra valet tidigare än väntat hoppas Abe att oppositionen fortfarande är oorganiserad.

Vem vinner?

De senaste opinionsundersökningarna ger den sittande regeringen 35-40 procent stöd, men omkring 30 procent av väljarna är ännu osäkra. Det finns en relativt stor möjlighet att oppositionen vinner ökat stöd vilket kan innebära att regeringen förlorar den supermajoritet (2/3) som krävs för att genomföra författningsrevideringar, som att ändra artikel 9. För att utföra revideringar krävs att förslaget röstas igenom med två tredjedelar av rösterna i parlamentets båda kamrar, samt att en folkomröstning hålls. En stor förlust av antalet platser skulle till och med kunna innebära Abes avgång. Regeringsombildningen tidigare i år där han gav mer plats åt rivaliserande falanger inom LDP pekar på konkurrens inom partiet.

Tokyos guvernör Yuriko Koike leder en katastrofövning. Hon är också ledare för Hoppets parti. Foto: Mahathir Mohd Yasin/Shutterstock 

Yuriko Koikes starka personlighet, samt att hon är kvinna i en konservativ kultur kan hjälpa HP att mobilisera väljare. Men hennes ledarskap ifrågasätts även inifrån, vilket kan skada partiet i längden. Två ledande partimedlemmar har avgått och angivit Koikes auktoritära ledarskap som anledning. I Tokyo får hon intern kritik för att endast använda guvernörsposten som en politisk plattform för den nationella nivån.

Hur stort CDP lyckas bli kommer bero på hur lyckad deras kampanj blir och om de lyckas mobilisera tillräckligt många väljare. De spelar på att de är det enda större parti som motsätter sig en revidering av artikel 9. De är starka på sociala medier och hade efter en vecka lika många följare på Twitter som LDP. Svårigheten att skaka av sig den negativa bild av DP som lever kvar sedan mandatperioden 2009-2012 kan bli ett problem.

Långsiktiga konsekvenser av valet?

Om LDP lyckas behålla supermajoriteten är det en stor framgång med tanke på det sviktande stödet i opinionsmätningarna. Abes hjärtefråga, författningsändringen, får sig ett lyft om folket ger honom fortsatt förtroende. LDP har satt som mål att författningen ska ändras år 2020 och ett vunnet val skulle bli ett steg i den riktningen.

Japans parlamentariska system ses ofta som ett 1,5-partisystem eftersom LDP nästan oavbrutet suttit vid makten och att det istället för en kamp mellan skilda partier, har det ofta varit maktkamp inom själva partiet. CDP och HP har på sikt chans att bryta dominansen, men då måste de visa att de är regeringsdugliga.

Parlamentsbyggnaden i Tokyo. Foto: Shutterstock

Vart är Japan på väg?

Östasien är inne i en orolig tid. Japan blir mer och mer nationalistiskt och LDP:s säkerhetslag, vilken skyddar av regeringen ansedd känslig information, och anti-konspirationslag, vilken gör planering och utförande av ett antal vagt definierade brott olagligt, slår hårt mot pressfriheten. Till följd av detta har Japan fallit pladask i World Press Freedom Index till plats 72. När Abe tog över låg man på plats 22.

Japan har tidigare fått hård kritik för att dölja sina krigsbrott genom att tona ner eller radera ut dessa ur läroböcker. Nyligen infördes betyg från tidig ålder i ”moralisk utbildning” – vilket har mött kritik eftersom inte minst andra länder minns den patriotiska jargongen från 1930-talet. LDP:s förslag till författningsrevideringar gäller inte bara militären utan kan också komma att sätta staten före individen i samhället, till exempel att man måste visa vördnad inför flaggan och nationalsången. Detta samtidigt som flera parlamentariker öppet stöder nationalistiska organisationer.

När det gäller utrikespolitiken är relationerna med Kina och Sydkorea dåliga och kritiker menar att de riskerar att förvärras om LDP fortsätter med en aggressiv politik samtidigt som även Kina visar aggressivitet och Sydkorea är orubbliga i sin position. Sanktioner ser inte ut att fungera mot Nordkorea och vissa menar att man bör lugna ner sig även där. HP säger att de vill vara mer toleranta, men det är oklart vad det betyder. CDP har ännu inte gått ut med några utrikespolitiska idéer.

Kritik gentemot Kina från demokratier gäller ofta statsskicket, men den kritiska hållningen i Japan mot Kina bottnar snarare i nationalism än demokratiska värderingar. Att mjuka upp politiken och förbättra relationerna med grannländerna samtidigt som man stödjer mänskliga rättigheter ser inte ut att finnas på LDP:s agenda. Partiet försöker bygga en patriotisk stat för att stå upp mot ett växande Kina istället för att trappa ner och förbättra relationerna med omvärlden, vilket skulle resultera i att regionen blir lugnare på sikt.