Förmyndarskap hinder för saudiska kvinnliga bilförare

Det utbrast jubel i många hem på Arabiska halvön när det saudiska utrikesministeriet den 26 september meddelade att kung Salman bin Abdul Aziz genom ett dekret häver förbudet för kvinnor att köra bil från och med juni nästa år. Beslutet, meddelat av kungens unge son och Washingtonambassadör Khaled bin Salman, är fortfarande omgärdat med en del oklarheter, vilka ska redas ut av ett expertråd. Men så länge det manliga förmyndarskapet gäller för alla kvinnor i Saudiarabien, oberoende av ställning – således även för företagsledare, läkare och professorer – blir det svårt att genomdriva denna rätt i hela samhället. Ultrakonservativa familjer kommer att göra vad de kan för att hindra kvinnor från att sätta sig vid ratten och röra sig fritt utanför hemmen.

När jag frågade några feminister i Saudiarabien om beslutet svarade de hoppfulla att de inte ser att det kommer att omgärdas av några restriktioner. Men andra ställer skeptiskt frågan om kvinnor kommer att få köra bil under alla dygnets timmar och på landsvägar långt från städerna. En diskussion om vägassistans har också påbörjats. Vem ska hjälpa kvinnor som blir stående ute på vägarna om bilen går sönder? I en saudisk skam-och-hederskultur leder blotta tanken på sådana tillbud till ryggmärgsreflexer. Från ultrakonservativt håll heter det att kvinnor riskerar att bli våldtagna om de blir stående ensamma vid vägkanten efter ett motorhaveri.

Just så uttryckte sig en saudisk historiker för ett par år sedan, när han skulle motivera förbudet. Amerikaner bryr sig inte ifall deras kvinnor blir våldtagna ute på vägarna, men det gör vi, hävdade han i en tv-sändning. I ett annat uppmärksammat fall påstod en ultrakonservativ psykologkonsult att bilkörning kan skada kvinnors äggstockar. Det inspirerade genast en saudisk komiker, Hisham Fageeh, att göra en YouTube-film som blev viral. Hans satir, en pastisch på Bob Marleys No Woman, No Cry, heter No Woman, No Drive. 

Filmen fick snabbt 14 miljoner tittare och drog löjets skimmer över kungariket, det enda land i världen som förbjuder kvinnor från att köra bil.

Efter kungens plötsliga helomvändning i veckan måste ultrakonservativa vrida sig i vredesmod. Men händelsen visar att den saudiske monarken, som styr genom dekret, kan köra över ultrakonservativa islamiska rättslärda, bara han vill. Metoden som brukar tillgripas är att köpa tystnad.

Förespråkarna hävdar att majoriteten av saudierna sedan länge varit mogna för denna reform. Majoriteten inte bara accepterar tanken på kvinnliga förare utan kräver också öppningar för att göra livet lättare och mer ekonomiskt hållbart för familjerna, heter det. Idag anlitar hundratusentals familjer, eller kanske ännu fler, utländska chaufförer för att köra kvinnor till jobbet, skolan, sjukhus, inköp eller helt enkelt på besök hos släkt och vänner. Det är en dryg utgift för vanliga familjebudgetar och försvårar möjligheten att få ut fler kvinnor i yrkeslivet.

I denna absoluta monarki, där Koranen och traditionerna (sunna) efter profeten Muhammad utgör landets konstitution, måste lagarna vara förenliga med gällande tolkning av islamisk sharia. Över en natt kan tolkningarna förändras, så att det som tidigare var totalförbjudet plötsligt blir tillåtet. Därmed öppnas en dörr på glänt för att andra stockkonservativa principer kan luckras upp. Det finns även islamistiska teologer, som tar den första generationens muslimers liv och leverne för 1400 år sedan till sitt rättesnöre, som anser att kvinnors rätt att köra bil har stöd i Koranen. När profeten Muhammeds hustru Aisha för 1400 år sedan red kamel, och till och med anförde stridande i ett fältslag, hur ska man då med stöd av islamisk sharia kunna hindra nutidens kvinnor från att sätta sig bakom ratten?

Förbudet har lett till många bisarra konsekvenser. I den saudiska vardagen kan det inträffa att en familj, som inte har råd med utländsk chaufför, måste låta minderåriga pojkar som knappt når upp till vindrutan köra systrar, mamma eller farmor till sjukhuset om ingen manlig familjemedlem är hemma. Saudiarabien tillåter att pilotutbildade kvinnor flyger för privata företag – men dessa piloter får inte köra hem själva från jobbet sedan de landat.

En islamisk teolog som var mäktig för några årtionden sedan, Abd al-Aziz bin Baz, sedermera stormufti, utfärdade 1990 en fatwa som förbjöd bilkörning för kvinnor. Det skedde efter en aktion i Riyadh när 47 modiga pionjärer satte sig bakom ratten. Alla de 47 kvinnorna blev av med sina jobb. En sympatiserande man, som filmade händelsen, sattes i fängelse i några månader. Jag har träffat flera av pionjärerna. De har aldrig gett upp. Men att det skulle ta nära 30 år innan förbudet hävdes kunde de inte ana den där novemberdagen 1990.

Fotografen och psykoterapeuten Madeha al-Ajroush var en av dessa första aktivister för bilkörning. Hon blev inte bara av med jobbet utan förlorade också sitt bildarkiv på flera tusen negativ som straff. Polisen brände upp denna ovärderliga bildskatt. Vid den tiden fanns ingen räddning via digitala arkiv. För att strö salt i såren tvingade polisen hennes man, betraktad som förmyndare, att skriva på att han godkände förstörelsen.

Manal al-Sharif filmade när hon satt vid ratten och lade ut den på Youtube. Här talar hon på konferensen TED Global 2013 i skotska Edinburgh. Foto: James Duncan Davidson/Wikimedia Commons

Efter bilkörningsdemonstrationen 1990 har det kommit nya generationer av kvinnor som satt sig bakom ratten och som utnyttjat sociala medier för att sprida sitt budskap under hashtaggar som #Women4Drive och #Women2Drive.

Manal al-Sharif satte fart på en Youtube-kampanj 2011 genom att filma när hon satt och körde. Hon drabbades därefter av en hatkampanj, satt nio dagar i häkte och förlorade sitt jobb. Men värst av allt: När hon skilde sig förlorade hon vårdnaden över sin son, så som lagen föreskriver. Idag lever hon i exil i Dubai med en ny man och ett nytt barn. I boken Daring to Drive: A Saudi woman’s Awakening samt i en intervju i SvD berättar hon om det pris hon fått betala.

Två andra unga kvinnor som lade ut filmer på YouTube sedan de kört från Dubai till den saudiska gränsen häktades i 72 dagar, anklagade enligt anti-terroristlagar. Det finns, som feministen Enam al-Nafjan skriver för CNN, många fler kända aktivister, men också andra som förblivit anonyma kämpar för rätten till rörlighet.

Kronprins Mohammed bin Salman. Foto: Amber i Smith/US Department of Defence

I och med att detta föråldrade förbud nu ska försvinna får Saudiarabien för ovanlighetens skull positiv publicitet runt om i världen. Det ska ses i en politisk kontext. Det mesta som sker från kung Salmans sida beror på planerna att bereda väg för sonen och den unge kronprinsen Mohammed bin Salmans makttillträde. Den 81-årige kungen har starkare ställning än kronprinsen gentemot det religiösa etablissemanget och det var lättare för honom att utfärda detta dekret.

En viktig del av den 32-årige tronpretendentens planer på att omvandla ekonomin, Vision 2030, innebär att fler saudiska kvinnor måste komma ut på arbetsmarknaden. Det blir lättare nu.

Därmed väntar saudiska reformister på att nästa del av landets könsapartheid ska vittra bort: Det manliga förmyndarskapet måste försvinna för att kvinnor ska bli fullt myndiga.