Människorättsjurister i Kina grips om de utövar sitt yrke

2014 pågick en livlig debatt i bland annat Kinas kommunistiska ungdomsförbundets organ och på Allkinesiska kvinnoförbundets hemsida där partimedlemmar och akademiker talade om 2015 som året då en förnyelse av rättsväsendet skulle påbörjas i syfte att stärka rättssäkerheten – rättsstaten. Men tvärtemot mångas förhoppningar har statsmaktens grepp om rättsväsendet och våld mot medborgarna ökat sedan 2015, då Xi Jinping suttit halva tiden av sin första mandatperiod på presidentposten. Samma år antog den lagstiftande församlingen landets första antiterroristlag samt en ny nationell säkerhetslag. I den nya säkerhetslagen är kommunistpartiets monopol på den politiska makten explicit omnämnt som del av den nationella säkerheten, och nationens säkerhet likställs med partiets kontroll över medborgarna och nationen.

Vad som ryms inom begreppet ”nationell säkerhet” är i princip obegränsat. Enligt säkerhetslagen är till exempel framställning av ”vulgärt och opatriotiskt” innehåll förbjudet. Som en konkretisering av de vaga formuleringarna har Kinas myndighet för multimedia på internet infört nya nationella riktlinjer där framställning av homosexualitet likställs med incest och sexuellt våld, samt listas som ”onormalt sexuellt beteende”.

Riktlinjerna har godkänts av civilministeriet men mötts av protester från landets hbtq-rörelse, och kan komma att skrivas om. Allt audiovisuellt innehåll på internet ska, enligt de nya riktlinjerna, ses över av myndigheten före sändning. Därutöver har avtal mellan statsmakten och utländska informations- och kommunikationsteknikföretag som verkar i Kina omförhandlats – företagen måste följa den kinesiska regimens skärpta kontroll och censur samt samarbeta med statsmaktens utredningar.

Den 9 juli 2015, endast några veckor efter det att de nya lagarna röstats igenom, frihetsberövades eller försvann över 300 jurister och människorättsaktivister i ett landsomfattande polistillslag. Några av dessa är fortfarande spårlöst försvunna och flera har fått långa fängelsestraff. Andra har släppts men lever under begränsad frihet.

President Xi Jingpin. Foto: Alexander Khitrov/Shutterstock

Wang Yu var bland de första jurister att bli bortförd av polisen. I över en månad var hon försvunnen utan att någon visste var hon befann sig eller om hon var i livet. Tre månader efter det att Wang hade tagits av polisen blev hennes då 16-åriga son Bao Zhuoxuan gripen och efter förhör förd till den autonoma regionen Inre Mongoliet där han sattes i husarrest hos sin mormor. I början av 2016 hävdade ansvarig polismyndighet i en kommuniké att Wang Yu och några av hennes kolleger på advokatbyrån Fengrui i Peking hade använt byrån för att organisera kriminell verksamhet. Wang Yu åtalades för ”omstörtande verksamhet” och ”uppvigling mot statsmakten”.

Samtidigt skrev Stödgruppen för kinesiska människorättsjurister, med bas i Hongkong, i ett pressmeddelande att Wang Yus försvarsadvokater nekats möte med Wang. I augusti 2016 tillkännagav ansvarig domstol att Wang Yu fått villkorlig dom samt att Zhou Shifeng – Wangs kollega, grundare av advokatfirman Fengrui och försvarsadvokat till bland annat anhängare av den i Kina förbjudna rörelsen falungong – dömts till sju års fängelse.

Det skedde samtidigt som Wang gjorde en offentlig avbön i statsägd rikstäckande television och sade att hon har begått flera misstag i sitt yrkesutövande samt betett sig olämpligt genom att berätta om och kommentera sina klienter i sin mikroblogg. Hon sade att hon ”egentligen inte har gjort något alls för mänskliga rättigheter, det vill säga att prisutdelarna använder mig för att misskreditera Kinas regering och smutskasta Kina. Därför vill jag varken erkänna eller ta emot priset”.

Wangs offentliga avbön sändes kort efter att hon tilldelats det amerikanska advokatsamfundets människorättspris och Ludovic Trarieux-priset för sitt arbete med att försvara mänskliga rättigheter.

Wang Yu har åtagit sig några av de tyngsta och sedermera mest uppmärksammade fallen inom områden som rör diskriminering och minoritetsrättigheter. Hon var juridisk företrädare för till exempel Ilham Tohti, uigurisk akademiker som med fredliga medel förespråkade uigurernas ekonomiska, politiska, religiösa och sociala rättigheter. Tohti åtalades för ”separatism” efter att ha startat en webbsida som hade till syfte att öka förståelsen mellan uigurer och han-kineser, och dömdes 2014 till livstids fängelse.

Wang var även juridisk företrädare för Li Tingting (även kallad Li Maizi), en av de fem sedermera världskända feministerna som fängslades den 7 mars 2015 för att ha planerat en kampanj – att sätta upp klisterlappar – mot sexuella trakasserier i kollektivtrafiken. Li Tingting släpptes efter 37 dagar, då domstolen hade fastslagit att något brott inte kunde styrkas.

Kameraövervakat övergångställe i Shenzhen. Ansiktsigenkänning används så att de som går mot rött får böter och sina porträtt visade på skärmen. Foto: Shutterstock

I januari 2018, efter två och ett halvt år i husarrest, fick Wangs son tillåtelse att påbörja de studier i Australien som han skulle ha påbörjat då han greps av polisen. I rapporten Scripted and staged: Behind the scenes of China’s forced TV confessions (Safeguard Defenders, 2018) vittnar Wang om att sonens möjlighet till att studera ingår i den överenskommelse som hon har ingått med statsmakten – en överenskommelse i vilken även ingår att hon erkänner sig skyldig till ”omstörtande verksamhet” och ”uppvigling mot statsmakten”, släpps mot borgen, hålls i husarrest samt gör en TV-sänd avbön. Allt detta som ett avskräckande exempel och del i den förtalskampanj av henne som statsmakten håller vid liv än idag.

Enligt polismyndigheten är Wang Yu fri nu. Den Hongkongbaserade Stödgruppen för kinesiska människorättsjurister hävdar å sin sida att hon bevakas och hindras från att utöva sitt yrke, att kommunens juridiska avdelning nyligen drog in verksamhetstillståndet för advokatbyrån Fengrui i Peking samt att andra byråer inte vill, eller vågar, anlita Wang efter den statsmaktsledda förtalskampanjen. Till saken hör att jurister (sedan 1 januari 2016) måste vara anställda vid en advokatbyrå eller juristfirma för att få behålla sin juristlicens samt att licensen dras in efter sex månaders arbetslöshet.

Wangs fall följer ett numer välkänt mönster och antalet godtyckligt frihetsberövade jurister, av myndigheterna dikterade erkännanden samt framtvingade och TV-sända avböner har ökat i takt med att statsmaktens våld mot medborgarna har ökat. Denna utveckling har lett till att allt fler jurister avstår från att åta sig fall som är politiskt känsliga och öppet tala å utsatta gruppers vägnar. Men den har även lett till att över 60 advokater i början av 2018, i ett öppet brev till Kinas kommunistiska parti, lyfter frågan om juristers oberoende, samt kräver att förföljelsen av yrkesverksamma jurister upphör och att de frihetsberövade juristerna släpps.

Därtill uppmanar de jurister och tjänstemän som arbetar inom rättsväsendet på lokal, regional och nationell nivå att ”ta rationella beslut och återgå till att arbeta inom ramen för en rättsstat”. De skriver också att försvarsadvokater vars klienter står åtalade för det som statsmakten kallar ”hot mot rikets säkerhet” hindras från att träffa sina klienter eller blir utbytta mot juridiska företrädare valda av statsmakten. De nämner också Li Yuhan, Wang Liqian, Zhu Shengwu och Yu Wensheng bland de advokater som 2018 antingen har fått sin licens indragen eller frihetsberövats godtyckligt.

Kommunistpartiets 18:e kongress 2012. Foto: Creative Commons

Yu Wensheng talade öppet inför Kommunistpartiets kongress 2017 om nödvändigheten av politiska reformer. Året innan lämnade han (tillsammans med några kolleger) in en stämningsansökan mot statsmakten gällande den höga halten av luftföroreningar i landet. Yu greps av polis i januari och fick sin licens indragen, var därefter spårlöst försvunnen i över en månad, blev formellt anhållen den 19 april och står nu åtalad för ”uppvigling mot statsmakten” samt ”obstruerande av offentliga tjänster”.

Kort efter det att Yu Wensheng blev anhållen meddelade de två av Yu valda försvarsadvokaterna att de, av ansvarig polismyndighet, informerats att han inte längre ville ha dem som juridiska företrädare. Till skillnad från de hundratal jurister som blev frihetsberövade i juli 2015 – som arbetade utifrån en annan tidsanda och med en förhoppning om större rättssäkerhet – hade Yu Wensheng förberett sig, och det tycks som att censurapparaten inte har fullständig kontroll. Några dagar efter att Yu blev anhållen släpptes nämligen ett videouttalande på Weibo (kinesiska motsvarigheten till Youtube) där Yu Wensheng visar upp sitt pass och säger ”jag kommer inte att acceptera en av statsmakten tilldelad juridisk försvarare annat än som resultat av tortyr”.

Efter det att advokaternas öppna brev till Kinas kommunistiska parti uppmärksammats nationellt och internationellt har det kommit rapporter om andra jurister som har fått sin licens indragen och frihetsberövats.