Benådning av expresident förvärrar politisk kris i Peru

Peru genomlever för närvarande den djupaste politiska krisen sedan återdemokratiseringen för 17 år sedan. Det politiska systemet är i sönderfall, eroderat av den ständigt närvarande korruptionen. Peru är ett av fem länder i Latinamerika med mest korruption enligt Transparency International rapport 2016. Vad är det för fel på Peru med fyra korrupta presidenter och regeringar efter varandra frågade påve Franciskus när han nyligen besökte Peru. Riskerar den politiska krisen också att bli en kris för Perus demokratiska utveckling?

Fujimoris benådning

Den 24 december 2017 benådades den 79-årige förre peruanske presidenten Alberto Fujimori. Fujimori hade då avtjänat tolv år av en 25-årig fängelsedom för grova brott mot mänskliga rättigheter och korruption. För mer eller mindre öppen ridå hade en politisk kohandel föregått benådningen. Benådningen var det pris nuvarande presidenten Pedro Pablo Kuczynski fick betala för att vinna en misstroendeomröstning i kongressen och därmed sitta kvar vid makten.

Misstroendeomröstningen initierades av Fujimoripartiet Fuerza Populars ledare Keiko Fujimori och gällde Kuczynskis misstänkta inblandning i korruptionsaffärer med den brasilianske finansmagnaten Marcelo Odebrecht, som är dömd till ett 19-årigt fängelsestraff för korruptionsbrott. Fuerza Popular har egen majoritet i kongressen och i misstroendeomröstningen avstod flera av partiets ledamöter från att rösta.

Benådningen av Fujimori rev upp djupa sår hos drabbade och anhöriga. Omfattande protester i flera stora städer blev reaktionen, några ministrar och högt uppsatta tjänstemän avgick i protest. Hundratals kulturarbetare protesterade offentligt, bland dem författaren och Nobelpristagaren Mario Vargas Llosa. Benådningsbeslutet granskas nu av Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter.

President Pedro Pablo Kuczynski. Foto: Ministerio de Relaciones Exteriores/Creative Commons

Pedro Pablo Kuczynski – ofta kallad PPK – tillträdde som president i Peru efter valet i juni 2016, ett val han vann i andra valomgången med mycket knapp marginal före Keiko Fujimori. Korruptionen uppdagades sedan Odebrecht i förhör i Brasilien förklarat sig villig att samarbeta med åklagaren för att få strafflindring och lämna information om vilka som varit inblandade i korruptionsaffärerna.

Sedan valkampanjen 2016 hade Kuczynski upprepade gånger och i olika sammanhang lovat att inte benåda Fujimori. Det gav honom röster även från vänsteroppositionen såväl i andra omgången av presidentvalet som i kongressens misstroendeomröstning i december förra året. Men eftersom Fujimoris parti Fuerza Nueva har majoritet var den allmänna uppfattningen dagarna före omröstningen att Kuczynski skulle förlora, vice-presidenten ta över och nyval utlysas.

Kuczynski lovade direkt efter att han hade klarat omröstningen att han skulle fortsätta och fördjupa arbetet med försoning. Bara några dagar senare benådades alltså Fujimori, sviktande hälsa var det skäl som angavs. Den politiska kris som hade lett till misstroendeomröstningen förstärktes därmed.

Demokratin försvagas – ekonomin fortsätter växa

Vilken är bakgrunden till den i hög grad korruptionsrelaterade politiska krisen och vilka är de mer långsiktiga förutsättningarna för den demokratiska utvecklingen i Peru?

Korruption har präglat samtliga regeringar sedan återdemokratiseringen för 17 år sedan. Den nuvarande krisen är samtidigt en del av en regional kris i Latinamerika. Krisens centrum är Brasilien där finansmagnaten Marcelo Odebrecht och koncernen Odebrecht hör hemma. Där riskerar förre presidenten Lula da Silva fängelsestraff och därmed att inte kunna ställa upp i nästa val i Brasilien. Odebrecht-affären kan komma att påverka och rita om den politiska kartan i praktiskt taget hela regionen. Ny information om vilka som tagit emot mutor bland annat för större infrastrukturprojekt men också bidrag till valkampanjer sipprar ut under Odebrecht-processens gång och gäller alltså även Kuczynskis tre senaste företrädare på presidentposten.

Marcelo Odebrecht, före detta VD på den brasilianska storkoncernen Odebrecht. Foto: Worldsteel/Creative Commons

Den peruanska ekonomin har det senaste decenniet varit en av de starkast växande i Latinamerika även om tillväxttakten mattats av. Samtidigt har inflationen varit relativ låg. Det exportberoende Peru har ökat mineralexporten, ofta till priset av försämrade förhållanden för gruvarbetarna. Ett undantagstillstånd i södra Peru har förlängts för tredje gången och hindrar gruvarbetarna från att protestera mot gruvbolagen och hävda sina rättigheter. Den extrema fattigdomen i landet är relativt omfattande även om den har minskat de senaste åren. Stora infrastrukturprojekt har genomförts och planeras genomföras. Senast beslutade regeringen om tillstånd att bygga en motorväg rakt genom känsliga områden i Amazonas.  

Kuczynski vann misstroendeomröstningen men stödet för honom som president och för hans redan flera gånger ombildade regering har avsevärt försvagats. Nu hotas Kuczynski dessutom av en ny misstroendeprocess då misstankarna om korruption stärkts. Ett scenario är att han då avgår på egen begäran.

Inom Fujimoriklanen blir sönderfallet allt tydligare för varje dag. Konflikter har präglat Fujimorifamiljen sedan den första regeringsperioden då dåvarande hustrun Susana Higuchi utmanövrerades till förmån för dottern Keiko. Det är ännu oklart hur den benådade Alberto Fujimori själv förhåller sig i denna maktkamp inom familjen.

Det senaste decenniet har präglats av sönderfall av de traditionella partierna i Peru. Tre av de fyra senaste presidenterna har varit ledare för rörelser kring ett politiskt och karismatiskt ledarskap snarare än ett politiskt program. Det enda återstående traditionella partiet av någon betydelse är det populistiska Apra som leds av den också korruptionsbehäftade före detta presidenten Alan Garcia.

Från vänsterns sida sätts hoppet till Veronica Mendoza. Hon var den tredje kandidaten i presidentvalet 2016 och backades då upp av en bred front, Frente Amplio, där bland annat resterna av några av de historiska vänsterpartierna samlades. Frente Amplio splittrades strax efter valet i två grupper.  Kring Veronica Mendoza har en ny rörelse nu bildats, Nuevo Peru, med sikte på valet 2021. Nuevo Peru definierar sig bland annat som ett feministiskt parti, något som är nytt i Peru. Veronica Mendoza bedöms ha stöd hos den quechua-talande befolkningen i landet. Samtidigt är det på landsbygden som Fujimoripartiet Fuerza Popular har flest röster.

Internationella organisationer – däribland OAS, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Human Rights Watch och Amnesty International – har reagerat starkt på benådningen. Om den interamerikanska MR-domstolen underkänner benådningsbeslutet – utslag väntas troligen i mars – kommer det att bidra till nya konflikter i parlamentet.  Fujimoripartiet har redan uttalat att man inte kommer att godta ett underkännande av benådningen i denna instans. Jurister menar att Peru är skyldigt att följa ett sådant domslut.  

Keiko Fujimori. Foto: Nestor Soto Maldonado/Creative Commons

Vad kan hända fram till nästa val 2021?

Flera rättsliga processer väntar som rör massakrer och försvinnanden under 1980- och 90-talet. Nya vittnesmål har klargjort att dåvarande presidenten Alberto Fujimori väl kände till dessa massakrer, vilket han själv förnekat. Benådningen kan i teorin tas upp i landets författningsdomstol som kan underkänna den.

Hur kommer Alberto Fujimori själv att agera? Han valde ju att lämna Peru år 2000 när det stod klart att hans regering skulle falla på grund av korruption. Den pågående ledarstriden inom partiet mellan Fujimorisyskonen är en viktig faktor som kan avgöra hur dess popularitet står sig till valet 2021. Partiet fick i valet 2016 knappt hälften av rösterna och anses fortfarande populärt.

Den politiska krisen är också demokratins kris

Förtroendet för det demokratiska systemet i Peru minskade kraftigt mellan 2016–2017. Förtroendet för rättsväsendet urholkas av den straffrihet som benådningen av Fujimori innebär. Analytiker menar att den politiska krisen också är demokratins kris när förtroendet för de demokratiska institutionerna snabbt sjunker och människor inte längre känner sig representerade av dessa institutioner. Detta är inte unikt för Peru utan drabbar de flesta länderna i Latinamerika. Enligt Latinobarometro 2017 lider Latinamerika av en ”politisk diabetes” som inte förefaller alarmerande vid en ytlig betraktelse men summerar man olika indikatorer så visar det på ett demokratiskt system i kris. Samtidigt fortsätter den latinamerikanska ekonomin att utvecklas i positiv riktning.

Utmaningarna för Peru är många. Kommer rättsväsendet att klara av att behålla sitt relativa oberoende i de avgörande processer som står för dörren? Är regeringen beredd att ompröva benådningen av Fujimori om den interamerikanska MR-domstolen bedömer att den var felaktig? Benådningen var ett allvarligt bakslag för den försoningsprocess som pågått i snart 20 år och som långtifrån var avslutad; vad innebär det för förtroendet för och deltagandet i den demokratiska utvecklingen. Det lär visa sig i det kommande kommunalvalet i juni, det kommer att ge en fingervisning om den politiska kartan framöver.

Om ett nyval visar sig vara vägen ut ur den nu pågående krisen, vilka politiska krafter kan på kort tid komma att dra nytta av det? Kommer en ny generation politiska ledare klara att hålla den politiska kompassen så att deras rörelser kan konsolideras och driva en politik för demokratisk utveckling?