Stor dansk uppslutning bakom förslag om asylstopp

Socialdemokraternas förslag om asylstopp i Danmark kombinerat med danska flyktingläger i Afrika är det senaste exemplet på radikala utspel från partierna i flyktingpolitiken.

Det är inte en ny tanke i dansk politik. Dansk folkeparti, men också de traditionella borgerliga partierna, har återkommande föreslagit att dansk flyktingpolitik fokuseras på ”närområdet”, alltså bortom Danmarks gränser. Filosofin är att ”utlänningspolitik”, som är det samlade danska begreppet för asyl-, invandring- och integrationsfrågor, med fördel kan förläggas till utlandet.

Det nya med Socialdemokraternas utspel är att det i vissa avseenden går längre än vad andra partier har föreslagit, och att det presenteras i ett större sammanhang. Socialdemokraterna föreställer sig danska mottagningsläger i Nordafrika eller Mellanöstern dit spontanflyktingar som dyker upp vid de danska gränserna skall transporteras för utredning av om de har asylskäl. Det har andra partier också talat för.

Partiledaren Mette Frederiksen pryder det socialdemokratiska programmets omslag.

Men socialdemokraterna föreställer sig därutöver att ett positivt asylbeslut av danska handläggare inte automatiskt skall innebära en rätt till asyl i Danmark. De godkända flyktingarna skall istället placeras i FN-läger, mot dansk betalning. I gengäld vill man lätta på det rådande danska stoppet för kvotflyktingar från FN.

Det hör också till bilden att socialdemokraterna inte enbart signalerar åtstramningar och hårdare tag. Till förslaget om uppsamlingsläger kopplar partiet en uppmaning till Danmark, EU och ”världssamfundet” att dra igång ett historiskt stort bidrag till Afrika med den amerikanska Marshall-hjälpen till Europa efter andra världskriget som modell. Det danska biståndet skall omfördelas till fördel för en sådan satsning, dock utan att höja den samlade biståndsnivån.

FN skall avlasta Danmark

Invändningarna har varit flera. De flesta handlar om förslagets bristande realism. S-partiet har självt inga förslag på vilka länder som kan tänkas vilja upprätta danska mottagningsläger på sitt territorium. Partiet har heller inte förklarat hur man skulle kunna övertyga FN att driva läger för att avlasta Danmark som knappast kan sägas vara under större press än Turkiet, Jordanien och Libanon – eller Sverige för den delen.

I det stora flyktingåret 2015 när Sverige mottog 162 000 asylansökningar registrerades drygt 20 000 ansökningar i Danmark. Utslaget per 1000 invånare tog Sverige emot fem gånger fler än Danmark.

I ett inrikespolitiskt danskt perspektiv är kritiken för bristande realism mindre viktig. Socialdemokraterna har visserligen anklagats för opportunism inför det val till folketinget som skall hållas senast juni 2019. Men få tvivlar på att den klart utstakade kursen inte skulle vara ärligt menad. De som i dansk debatt gärna kallas för flyktingvänner, eller ”halal-hippier", är förmodligen en minoritet bland medlemmar och väljare.

Dansk folkepartis ledare Dansk Folkepartis partiledare Kristian Thulesen Dahl ställer upp på en selfie vid ett möte på Bornholm 2015. Foto: News Øresund /Johan Wessman

Partiets gruppledare i folketinget, Henrik Sass Larsen, har tidigare sagt att det inte skall gå att pressa ett A4-ark mellan Socialdemokraternas och Dansk folkepartis utlänningspolitik. Det har också blivit allt svårare, men helt identisk är de två partiernas politik ännu inte. Socialdemokraterna säger att man vill respektera internationella konventioner. Det känner sig inte Dansk folkeparti förpliktat att göra.

Dansk folkeparti tar nu också direkt avstånd från åtgärder för att integrera flyktingar i det danska samhället. Flyktingar skall förstå att de befinner sig i Danmark på lånad tid. Ju sämre de integreras desto lättare att utvisa dem när omständigheterna så tillåter.

Getto-adresser och burkaförbud

Samtidigt är det en stor och bred politisk enighet om att begränsa invandrares möjligheter och rättigheter generellt, särskilt för de som kommer från icke-västliga länder.

Ett par dagar efter Socialdemokraternas asylutspel enades partiet med den borgerliga trepartiregeringen och Dansk folkeparti om att strama åt rätten till familjeåterförening. För den part som bor i Danmark skärps kraven på språkkunskaper och sysselsättning. Kravet på en ekonomisk garanti för att säkra en anhörigs försörjning fördubblas från 50 000 till 100 000 danska kronor.

Därtill stoppas all familjeåterförening i 22 bostadsområden som är uppförda på regeringens så kallade getto-lista. Även om alla andra krav och kriterier är uppfyllda kan en hemadress i ett belastat bostadsområde sätta stopp för återförening med en anhörig.

Ishøj har störst andel utomeuropeiska invandrare i Danmark, nästan en tredjedel, men kommunen finns inte med på regeringens så kallade getto-lista. Foto: Creative Commons

Ytterligare ett exempel på att dansk ”utlänningspolitik” alltid kan stramas åt ett varv till är förslaget om att förbjuda heltäckande burka och niqab på allmän plats. Det lär högt räknat finnas cirka 150 muslimska kvinnor i Danmark som klär sig i burka eller niqab.

Då den danska grundlagen förbjuder särbehandling efter religion omtalas lagförslaget inte som ett burkaförbud utan som ett generellt förbud mot maskering. I princip blir förbudet också tillämpligt mot bland annat stora tomteskägg när det inte är jul, omotiverade maskeraddräkter, halloween-kostymer utanför pumpasäsongen och integralhjälmar om bäraren inte kör motorcykel. Hur det skall upprätthållas i praktiken får polisen hantera.

Regeringspartiet Liberal alliance har problem med maskeringsförbudet. Folketingsledamöterna kommer att rösta efter egen övertygelse utan krav på att följa regeringslinjen. Därmed skulle socialdemokraterna kunna fälla förslaget eftersom regeringen har en mycket knapp majoritet.

Det kommer med största sannolikhet inte att ske. Socialdemokraterna har inte större problem med att förbjuda burka och niqab än att föreslå 37 timmars arbetsplikt för invandrare som lever på bistånd, och föreslå förbud för barn under 18 år att tolka för sina föräldrar i kontakter med myndigheterna.

Dansk folkepartis husvagn vid ett möte på Bornholm 2011. Foto: News Øresund/Johan Wessman

En politik som samlar Danmark

Ur ett danskt perspektiv behöver de flesta av de här utspelen inte någon närmare motivering. Invandring och flyktingtillströmning har bevisligen medfört spänningar och satt välfärdssystemet under press. Att de utmaningarna är än större i grannländer som Tyskland och Sverige visar bara, att man har haft en naiv verklighetsuppfattning där, anser man i Danmark.

Det är tvärtom den svenska flyktingmottagningen som, i varje fall fram till för ett par år sedan, pockar på en förklaring. Det är såväl de danska socialdemokraterna som de borgerliga partierna eniga om. Och det har Dansk folkeparti alltid menat.

Socialdemokraterna gör för sin del också en återkoppling till vad som kan kallas för klassiska arbetarrörelsedygder, det som i svensk version brukar sammanfattas med orden ”gör din plikt, kräv din rätt”.

I förordet till Socialdemokraternas utspel ”Rättfärdig och realistisk – en utlänningspolitik som samlar Danmark” skriver partiledaren Mette Frederiksen:

”Man är inte en dålig människa för att man inte vill se sitt land förändras i grunden. Och man är inte naiv för att man gärna vill hjälpa andra människor att få en bättre tillvaro. Långt de flesta vill gärna båda delarna: Hjälpa fler och ta hand om Danmark.”

I ett avseende är utspelet möjligen redan en framgång: Med undantag för mittenpartiet Radikale venstres och vänsterpartierna Enhedslisten och Socialistisk folkeparti är samlingen kring dansk utlänningspolitik omfattande och bred.

Hur det blir med hjälpen till fler återstår att se.