Guatemala visar att korruptionen kan bekämpas

Häromdagen utsåg Guatemalas president Jimmy Morales en ny riksåklagare. Maria Consuelo Porras är den tredje kvinnan i rad på den posten. Hennes två föregångare, Claudia Paz och Thelma Aldana, bidrog starkt till att Guatemala idag beundras i hela Latinamerika som ett lysande exempel på kamp mot straffrihet och korruption.

Under Claudia Paz tid som riksåklagare ställdes den gamle diktatorn och ex-generalen Efraín Rios Montt inför rätta. Under Thelma Aldanas tid dömdes, och avsattes, den dåvarande presidenten, också ex-general, Otto Pérez Molina och hans vice-president Rozana Baldetti. De två sitter nu i fängelse, dömda för att ha lett en organisation som gick under namnet ”La Linea” och som systematiskt mjölkat tullmyndigheten på miljontals dollar.

Thelma Aldana och Claudia Paz, före detta riksåklagare i Guatemala. Foto: UNIS Vienna/WOLA

En viktig, kanske avgörande, orsak till Paz och Aldanas framgångar är det stöd de fått från den FN-sponsrade men oberoende organisationen Cicig som funnits i Guatemala sen 2006.

Cicig, som betyder Comisión Internacional contra la Impunidad en Guatemala (Den internationella kommissionen mot straffrihet i Guatemala), är resultat av ett av de tolv avtal som regeringen och gerillans paraplyorganisation URNG (Unidad Revolucionaria Nacional Guatemalteca) undertecknade mellan åren 1991 och 1996 och som gjorde slut på det nästan 40 år långa inbördeskriget i Guatemala.

Cicigs uppgift är att med sina 150 anställda från hela världen, bland annat Sverige, uppdelade i en juridisk och en polisiär avdelning, bistå riksåklagaren med undersökningar, analyser och förslag. Beslut om husundersökningar, arresteringar och åtal fattas däremot enbart av riksåklagaren.

De senaste åtta åren har samarbetet mellan Cicigs chef, den colombianske juristen Ivan Velásquez, som fått flera internationella priser för sitt arbete för mänskliga rättigheter, och de guatemalanska riksåklagarna varit som hand i handske. De har gemensamt avslöjat och dömt flera högprofilerade korrupta sammanslutningar inom statsapparaten, inte bara den förre presidenten Otto Pérez Molinas ”La Linea”. Att riksåklagaren och Cicig inte är särskilt väl sedda inom många mäktiga grupper är inte särskilt förvånande.

Och för den nuvarande guatemalanske presidenten Jimmy Morales är Cicig närmast att likna vid ett rött skynke.

Guatemalas president Jimmy Morales. Foto: Creative Commons

För ett drygt halvår sedan förklarade han till och med Iván Velásquez, Cicigs chef, för persona non grata och beordrade honom att lämna landet. Ett beslut som dock möttes av stora protestdemonstrationer och upphävdes av konstitutionsdomstolen innan förvisningsorder hann överlämnas till Velásquez. Därefter reste Jimmy Morales till USA för att begära att FN skulle upplösa Cicig och att USA skulle dra in sitt ekonomiska stöd. Men han möttes av kalla handen både i FN och Vita huset.

Orsaken till presidentens ilska är att riksåklagaren, med stöd av Cicig, har åtalat hans bror och en son för pengatvätt och korruption. Och, ännu viktigare, hon har också anklagat honom själv för illegal finansiering av sin valkampanj. Något han ilsket förnekar.

Men för bara några dagar sedan trädde åtta av Guatemalas mäktigaste företagare fram och erkände att de hade gett ekonomiskt stöd till Jimmy Morales valkampanj utan att meddela valmyndigheten. De ursäktade sig med att de ”inte visste att det innebar att bryta mot lagen”.

Jimmy Morales aningen desperata reaktion på företagarnas medgivande var att anklaga dem för att ingå i konspirationen mot honom.  

Mitt i den här situationen gick Thelma Aldanas fyraåriga mandatperiod som riksåklagare ut. Och nu har alltså Jimmy Morales utsett hennes efterträdare, Maria Consuelo Porras. Förmodligen hoppas han kunna utnyttja henne för sina egna intressen. Det hoppades också hans företrädare Otto Pérez Molina när han utsåg Thelma Aldana till riksåklagare.

–Jag är själv en produkt av korruptionen, förklarade Thelma Aldana för en tid sedan. Jag utsågs ju av Otto Pérez Molina och hans Partido Patriotico (det patriotiska partiet) som, har vi nu visat, i själva verket är en kriminell struktur.

Istället för att låta sig utnyttjas såg hon till att Otto Pérez Molina hamnade i fängelse. Och att det blev så hade mycket med Cicig att göra.

Cicigs chef  Iván Velasquez. Foto: US Embassy Guatemala/Creative Commons

Cicigs närvaro har påverkat alla som arbetar inom rättsväsendet. Cicig står för en etik som tas på allvar. En opinionsmätning nyligen visade att guatemalanerna uppfattar Cicig som landets mest trovärdiga institution. Därefter kommer pressen och riksåklagaren. Längst ner på listan kommer presidenten och de politiska partierna. Cicig gjorde att Thelma Aldana upptäckte den hisnande innebörden av ”rättsväsendets oberoende” och ”allas likhet inför lagen”. De kommande månaderna kommer att visa om också Maria Consuelo Porras har gjort det.

Och mycket tyder på det.

Den lista på sex kandidater som president Morales hade att välja mellan hade under en lång process utsetts av en kommitté med femton jurister från universiteten, högsta domstolen och advokatförbundet. Det förekom många försök till påverkan under den processen. Men den sista omröstning, då det återstod fjorton namn, skedde öppet inför publik då var och en av de femton i uttagningskommittén motiverade sin röst.

Publiken, som inte bara bestod av andra jurister, studenter och journalister, utan representanter för ursprungsbefolkningen och offren från åren av inbördeskrig, reagerade påfallande positivt till de sex kandidater som valdes. Anledningen till det var att alla de sex sagt att de, i det fall de blev valda, skulle fortsätta samarbetet med Cicig.

Möte om Cicigs arbete i samhället Poqomam de Palín i södra Guatemala. Foto: US Embassy Guatemala

Och i sitt första uttalande efter att ha utsett till ny riksåklagare, bekräftade Maria Consuelo Porras att hennes främsta uppgift kommer att vara att försvara sitt oberoende och att fortsätta kampen mot straffrihet och korruption tillsammans med Cicig.

Förutom av Cicig kommer hon också att ha stöd av civilsamhället. De åtta storföretagarna som – trots Jimmy Morales ihärdiga nekande – häromdagen erkände att de gett illegala bidrag till hans valkampanj är ett exempel. För några månader sedan bildade en annan grupp ledande företagare, tillsammans med akademiker, politiker och studentorganisationer, en ”medborgarfront mot korruptionen” till stöd för Cicig och riksåklagaren.

Trots det kommer Jimmy Morales säkert att göra vad han kan för att försöka dra med den nya riksåklagaren i hans korståg mot Cicig. Han kan i alla fall räkna med stöd från en stor del av militären som känner trängda av Cicigs allt mer inträngande efterforskningar. Det fanns något symboliskt över det hela när Thelma Aldana, samma dag som hennes efterträdare utsåg, lät arrestera en grupp militärer för att ha korrupta affärer med hjälp av företag knutna till armén.

Kanske kan Jimmy Morales också räkna med ett visst stöd av grupper inom medelklassen som reagerat häftigt på att Cicig i fortsättningen ska ha mandat för att även undersöka skattebrott. Skattefusk är något som i vida kretsar inom medelklassen närmast uppfattas som en medborgerlig rättighet.

Det finns också en del röster i USA:s kongress som hävdar att Cicig går ”Putins och Moskvas ärende”. Andra lika bisarra argument mot Cicig har hörts från presidenterna i ett par av Guatemalas grannländer; FMLN:s Salvador Sáchez Cerén i El Salvador och Daniel Ortega i Nicaragua. Kanske kan han också få stöd av Andrés López Obrador i Mexico i det fall han segrar i presidentvalet där den första juli. Deras partier var nämligen med och röstade igenom en resolution mot Cicig på Foro de Saõ Paulos senaste sammankomst.

Foro de Saõ Paulo bildades 1990, på initiaitiv av det brasilianska Arbetarpartiet, PT, som en samarbetsinstans för den latinamerikanska vänstern. På dess senaste internationella sammankomst beskrevs Cicig som en ”imperialistisk aggression” – ”ett instrument för USA:s inblandning i Guatemalas inre angelägenheter”.

De guatemalanska representanterna som deltog på mötet försökte ursäkta det med att kamraterna från Nicaragua, El Salvador och Mexico hade ”missförstått”. De hade stirrat sig blinda på att Cicigs största finansiär är USA, och inte brytt sig om att titta på vilket slags arbete Cicig utför. Eller kanske de var rädda för att utsättas för ett eget Cicig?

Men för grupper som kämpar mot korruptionen i Latinamerika har Cicig blivit en självklar referens. Ett lysande exempel på att korruption och illegala maktstrukturer kan bekämpas, också på de högsta nivåer. Många menar till och med att Cicig är det mest framgångsrika av alla FN-sponsrade projekt idag.

För Sverige, som är den näst största bidragsgivaren efter USA, är det, hur som helst, det tveklöst viktigaste biståndsprojektet i Latinamerika.

Och om den nya riksåklagaren Maria Consuelo Porras håller vad hon lovat, så kan det komma att vara det länge än.