Ombytlig Trump orubblig i sin kamp mot invandringen

WASHINGTON

Kurvan över antalet människor som försöker ta sig över USA:s södra gräns stiger brant i år efter ett relativt lugnt 2017. Donald Trump är ursinnig. Han som upprepade gånger skrutit om de låga siffrorna har gått till attack mot ministrar och kongressledamöter för att gränskontrollen brister. Och det återstår att se om en order om att kalla in trupper från nationalgardet till strategiska punkter längs den 300 mil långa gränsen till Mexiko hjälper.

Egentligen gällde Trumps krav om trupper ”militären” men försvarsmakten kan inte användas för polisiära ändamål. Det fick bli delstaternas nationalgarden istället i detta nya kapitel i dramat Trump–invandringen som inleddes för ett tag sedan när konservativa medier i USA trummade upp nyheten om att en ”karavan” med upp till 1500 människor var på väg genom Mexiko till fots.

I en rad tweetar utmålade Trump skaran som en hotande invasion: ”Blir farligare. Karavaner på väg.”

Demonstration till försvar för immigrationslagen Daca i Portland, Oregon. Foto: Diego G Diaz/Shutterstock

Han hävdade sedan att dessa människor skulle smita över gränsen till USA för att omfattas av Daca, eller det initiativ som Barack Obama skrev under för att ge unga som förts in i USA som minderåriga en chans att stanna i landet. Men ett villkor i Obamas initiativ var att de måste ha anlänt före 2007, något Trump förbisåg i sin kritik eller valde att strunta i.

Människorättsgruppen Pueblo Sin Fronteras, By utan gränser, som ordnat de här karavanerna i femton år uppgav att man ville rikta uppmärksamheten mot läget i Centralamerika och på de faror som de flyende utsätts för. Ett 50-tal personer tog sig ända fram till gränsstaden Tijuana där de väntar för att kunna söka asyl.

Strömmen av människor som i decennier flödat över gränsen mellan Mexiko och USA avtog under flera år. Det berodde först på den ekonomiska krisen i USA, sedan i alla fall till viss del på Trumps invandrarfientliga retorik och de otäcka vittnesmålen som spred sig bland ”illegals” som sugits in i myndigheten ICE:s häkten. I mars i år noterades en överraskande stor ökning i antalet som tog sig in i landet jämfört med samma månad förra året. Närmare 37 400 greps. Trump tweetade igen: ”Vi kastar ut hundratals.”

Gränsen mellan USA och Mexiko. Foto: Karin Henriksson

Vid närmare granskningar visade det sig att det inte endast rörde sig om ensamma män från Mexiko i jakt på säsongsjobb. Precis som 2014 när en liknande puckel fick dåvarande presidenten Barack Obama att kalla på nationalgardet var det familjer med barn eller ensamkommande barn som dominerade. De omfattas inte på samma sätt av lagar om internering och deportering. Trump reagerade surt och kom igen några dagar senare med pekfinger mot en annan syndabock: ”Demokraterna gör inte vad som är rätt för vårt land. Jag kommer inte att ge mig förrän vi har säkrat våra gränser och återupprättat lag och ordning!”

Men här glömde Trump att det är han som är president och att det är hans parti som har majoritet i kongressen – och att det var han som ogiltigförklarade Daca och avböjde ett kompromissförslag från det demokratiska ledarskapet som innehöll en grundplåt till en mur mot Mexiko.

Daca gäller tills vidare efter utslag i domstol men ovissheten om framtiden är plågsam för de upp till 800 000 som beviljades tillfälliga uppehållstillstånd.

– Jag skulle hävda att presidentens anti-migrant-policy kan underminera den amerikanska utrikespolitiken i Centralamerika, säger Eric L Olson, som är biträdande chef för Mexikoenheten på tankesmedjan Wilson Center.

Barack Obama lade mer tonvikt på demokratisering och tillväxt och på att bekämpa gängvåld i regionen, något som gällt även tidigare administrationer i USA som har en lång historia av mellanhavanden med denna ”bakgård”.

– Tanken att man stoppar det här befolkningstrycket vid den amerikanska gränsen är naiv, fortsätter Eric L Olson.

Utöver ordern om trupper vid gränsen meddelade Trumpadministrationen att gränspolisens rutiner som döpts till ”catch and release” ska upphöra. Många illegala immigranter som åker fast släpps nämligen fria tämligen omgående. Men att skicka tillbaka alla till Mexiko och andra länder kan visa sig bli svårare än Trump tänker sig. Dels för att kapaciteten är begränsad i häkten och förhörslokaler, dels för att grupperna som nämndes ovan – samt asylsökande och politiska flyktingar – skyddas enligt vissa lagrum. Och om Trump tänker sig att få till stånd några nya lagar måste han ta fram de förhandlartalanger som inte synts särskilt ofta. Kongressen har gått bet i åratal och lär knappast ta upp denna infekterade fråga före mellanårsvalet i november.

President Trump vid murprototyper utanför San Diego. Foto: U.S. Customs and Border Protection

Beträffande muren mot Mexiko har åtta prototyper beställts och färdigställts nära San Diego i Kalifornien. Trump reste dit i mars och hamrade genast ner en entusiastisk tweet om ”starten på vår MUR vid södra gränsen!”. Det var bara det att bilderna han inkluderade inte föreställde något nybygge, utan ett flera år gammalt projekt för att ersätta ett befintligt staket.

I väntan på en mur – som nog kan bli evig – vidtas åtskilliga åtgärder i den utlovade nolltoleranspolitiken. Föräldrar skiljs ifrån sina barn om de grips, alla som tar sig över gränsen illegalt riskerar åtal och fler inspektioner av arbetsplatser har satts igång.

Ett annat kapitel i Trumps kampanj mot invandringen handlar om det hänsynslösa gänget MS-13 med rötter i El Salvador. ”Hårt tillslag mot MS-13-gangstrar” konstaterade han i en tweet i februari där han ologiskt nog skröt om att ”illegala gränsöverträdelser nere på lägsta nivån på 45 år”. Det är ingen som försvarar Mara Salvatrucha och dess grymma metoder, men Trump får kritik för att överdriva faran och för att öka gängets synlighet genom att lyfta fram det på detta sätt.

Vid en konferens i Vita huset om invandring och “sanctuary cities”, orter där papperslösa inte riskerar utvisning, nämnde en av deltagarna MS-13. Det fick Trump att göra en lång spontan utläggning:

– Ni kan inte fatta hur usla de här människorna är. De är inte människor. De är djur. Och kör ut dem ur landet i en takt som aldrig skett förut. Men på grund av de svaga lagarna kommer de tillbaka, vi tar dem, vi släpper dem, vi tar dem igen, vi kör ut dem. Det är galet.

Flera medier tog fasta på ordet djur och antydde att Trump menade alla invandrare, något han försvarade sig mot dagen därpå.

Det finns lagrum för att låta människor vars hemländer drabbats av naturkatastrofer att stanna i USA. Det kallas TPS, Temporary Protected Status. Trumpadeministrationen anser att TPS förlängts för länge för El Salvador, Honduras och Haiti, och har beslutat om att neka fortsatt skydd.

Organisationer som följer migrationen på båda sidor om gränsen pekar på att färden norrut blir allt farligare för enskilda. De avvisar också myten om hänsynslösa ”coytoes”, människosmugglare som pressar ut vartenda öre eller tvingar sina ”kunder” att ta på sig stora skulder. Idag sker mer av trafiken med hjälp av ”småföretagare”, som hyr ut rum, serverar mat, anvisar kartor, fyller i visumansökningar etc. Här har en ny risk dykt upp, enligt forskare som kartlagt hur sådan hjälp till migranter håller på att kriminaliseras i flera länder.

Mexikos president Eneique Peña Nieto och Donald Trump vid ett möte i samband med G-20 i Hamburg 2017. Foto: Presidencia de la República de Mexico

Mexikos president Enrique Peña Nieto och hans landsmän har utsatts för åtskilliga förnedrande attacker från Trump. Men nu tyckts måttet vara rågat. I ett TV-tal till nationen i samband med hetsen mot karavanen från Trump och i Fox News höjde Peña Nieto tonläget.

– Om era uttalanden på sistone beror på frustration i inrikespolitiska frågor, lagarna eller kongressen – vänd er då dit, inte till Mexiko, sa han.

Vid ett regeringssammanträde gav Peña Nieto ministrarna direktiv att granska de bilaterala relationerna på alla områden. Peña Nietos sexåriga mandatperiod närmar sig slutet och frågan om relationerna till grannen i norr kommer att bli en viktig fråga i presidentvalet som hålls den 1 juli. Till saken hör att Mexiko skärpt sin gränsövervakning vid sin södra gräns mot Centralamerika och att ännu mer omfattande samarbete väntas med myndigheter i USA.