Maktkamp på Maldiverna med storpolitiska insatser

Maldivernas högsta domstol beslutade oväntat i början av februari att expresidenten och oppositionsledaren Mohamed Nashid samt åtta andra oppositionspolitiker skulle frikännas. Högsta domstolen ansåg att domarna mot politikerna, för bland annat terrorism och korruption, stridit mot författningen och varit politiskt motiverade. Frikännandena blev startskottet för den senaste vändningen i den politiska och konstitutionella kris som landet befinner sig i.

President Abdulla Yamin vägrade frige oppositionspolitikerna och svarade istället med att utlysa undantagstillstånd. Han har sedan dess tagit i med hårdhandskarna för att slå ner oppositionella krafter. Två av högsta domstolens fem medlemmar har gripits, parlamentet har hindrats från att sammanträda och oppositionella trakasseras och fängslas av säkerhetsstyrkor.

Undantagstillståndet förlängdes nyligen med 30 dagar och några förhandlingar mellan Yamin och oppositionen verkar långt borta. Presidentval ska hållas senare i år och Yamin väntas segra. Han verkar ändå angelägen om att göra det så svårt som möjligt för oppositionen, med Nashid i spetsen, att organisera sig eller dra igång protester.

President Abdulla Yamin. Foto: Creative Commons

Abdulla Yamins autokratiska styre har fått omvärlden att reagera. FN har fördömt Yamins krafttag mot oppositionella och ifrågasätter regeringens förmåga att upprätthålla konstitutionen och medborgarnas mänskliga rättigheter. USA och Storbritannien har krävt att undantagstillståndet upphör. Indien, som länge var Maldivernas närmsta bundsförvant, har kritiserat president Yamin och krävt att demokratiska rättigheter måste respekteras.

År av politiska oroligheter och religiös polarisering

Den nuvarande krisen är kulmen på en stadig försämring av det politiska klimatet i landet som pågått i flera år. Vid Maldivernas första demokratiska val 2008 vann Mohamed Nashid, men hans tid som president blev kortvarig och präglades av oroligheter. 2012 tvingades han bort från makten efter att han avsatt en chefsdomare som Nashid ansåg förhindra korruptionsutredningar. Detta ledde till en protestvåg och till slut avgick Nashid. Han själv hävdar att han blev tvingad att avgå efter hot från polis och militär. Yamin tog sedan makten efter ett omtvistat val 2013. Nashid stod segrande efter första valomgången, men då ogiltigförklarades valet. När det efter många förseningar blev omval lyckades Yamin vinna med knapp majoritet.

Sedan dess har Yamin kämpat för att befästa sin makt. Statliga tjänstemän och oppositionella politiker har fängslats och trakasserats. Pressen är hårt kontrollerad av regeringen. Nashid, Yamins främsta politiska motståndare, har tvingats leva i exil efter att ha blivit dömd till 15 års fängelse.

De politiska konflikterna har på senare år också präglats av religiösa undertoner. Maldiverna är en islamsk republik och mer konservativa och hårdföra tolkningarna av islam har vuxit sig starkare.

Andreas Johansson är religionshistoriker och leder Swedish South Asia Studies Network vid Lunds Universitet. Han besökte nyligen Maldiverna.
– Religion är inte den avgörande faktorn i de problem man har med den demokratiska processen, men det används som ett retoriskt slagträ för att vinna stöd hos olika grupper, säger Johansson.
– Den sittande regimen använder konservativa element av islam i kritiken av oppositionen och expresidenten Nashid.

Demonstration för sharialagar i huvudstaden Male. Foto: Creative Commons 

En faktor i den religiösa polariseringen har varit Saudiarabiens stöd till Maldiverna, både till staten och till wahhabistiska rörelser och moskéer i landet.

– Frågar du oppositionen varför en mer konservativ tolkning av islam vuxit fram på Maldiverna kommer de peka på Saudiarabien som huvudsaklig faktor, säger Johansson. Han menar dock att det inte är hela sanningen.

– Saudiarabien har visserligen spelat en roll för framväxten av konservativ islam. Men det finns också en större trend i hela Sydasien där flera missionerande rörelser förespråkar konservativ islam vilket gjort att polariseringen mellan olika islamska inriktningar har ökat.  

Närmare band till Kina

Sedan Yamin kom till makten har han ställt sig på god fot med Kina. Genom ett omfattande frihandelsavtal och engagemang i Pekings ”Nya Sidenväg” har Maldiverna fått ett stort inflöde av kinesiska investeringar i nya infrastrukturprojekt. Kritiker har varnat för att de stora skulderna till Kina kan användas av Peking för att påverka Maldiverna.

Detta har oroat Indien, som sett hur Kina flyttat fram sina strategiska positioner runt om Indiska oceanen. I både Pakistan och på Sri Lanka har Kina etablerat stora infrastrukturprojekt under ”Nya Sidenvägen”-banderollen. I Indien oroar man sig för att dessa satsningar handlar mer om geopolitik än infrastruktur och utveckling.

Efter problem med att återbetala lån för utbyggnaden av djuphamnen Gadawar blev Pakistan tvungna att överlåta driften av hamnen till Kina i ett avtal som sträcker sig till 2059. Sri Lanka hamnade i en liknande situation, vilket ledde till ett avtal där Kina får kontroll över hamnen Hambantota i 99 år.  Även USA är oroliga över Kinas allt mer framträdande position i Indiska oceanen.

Oro för att Kina och Indien ska dras in i krisen

Maldiverna är till ytan Asiens minsta land, men landets 1192 öar ligger utspridda över ett stort område. De norra delarna av ögruppen ligger bara 120 mil från det indiska fastlandet. Dessutom går några av världens viktigaste sjörutter genom Maldivernas territorium.

Landets geografiska position gör det därför till en strategisk viktig punkt i Indiska oceanen. Kina har ett intresse av att kunna kontrollera de viktiga oljetransporterna som går genom Maldiverna. Indierna skulle däremot inte vara bekväma med att Peking får ett allt för starkt inflytande så nära Indiens territorium.

Mohamad Nashid presenterar en rapport om klimatförändringarnas konsekvenser i London 2010. Foto: Wikimedia Commons

Mohamed Nashid har varnat för att Kina håller president Yamin om ryggen för att kunna fånga Maldiverna i en skuldfälla. ”Vi saknar demokratisk översikt och transparens, vi vet inte i hur stor skuld vi sätter oss. Vi vet inte vad vi ger upp.” säger Nashid i en intervju med New York Times. ”Ofta leder detta till att staten urholkas, och att land kan tas av andra stater”.

Uppmaning till Indien att intervenera militärt

Kina ser gärna att den välvilliga Yamin sitter kvar vid makten. Peking har uppmanat omvärlden att respektera Maldivernas suveränitet och låta maldivierna lösa sina angelägenheter själva. ”Vi tror att Maldivernas regering och politiska partier har visheten och förmågan att hantera den nuvarande situationen på egen hand” säger Geng Shuang, representant för kinesiska utrikesministeriet. Att Kina framhåller en inhemsk lösning på krisen kommer delvis som svar på att Nashid uppmanat Indien att gå in militärt på Maldiverna för att få slut på krisen. Detta har lett till en debatt i Indien om huruvida man bör göra en militär intervention för att få bort Yamin.

Förespråkarna menar att Indien måste visa omvärlden att de är den ledande regionala makten och har kontroll över sitt närområde. Man är också oroliga för att ett för vekt agerande mot Maldiverna gör att Indien tappar i trovärdighet som stormakt bland andra mindre länder i Syd- och Sydostasien. Visar inte Indien att man är beredda att stå upp mot Kina i Maldivernafrågan, riskerar man att andra små länder i regionen inte ser något annat val än att söka sig till Kina.

Mandvendra Singh, en politiker från regeringspartiet Bharatiya Janata Party, argumenterar för en militär intervention i en debattartikel i den indiska tidningen The Print. Han beskriver krisen på Maldiverna som en möjlighet för Indien att visa omvärlden ”att man är en global spelare”. Enligt Singh är det nödvändigt att Indien intervenerar då ”någon form av global roll beror främst på ett lands prestationer i dess grannskap.”

Det verkar dock i nuläget mindre troligt att Indien faktiskt skulle gå in militärt på Maldiverna. Reaktionerna från regeringen i New Delhi har hittills begränsats till uttalanden om att undantagstillståndet bör avslutas och att demokratiska institutioner bör respekteras. Även om Indien med framgång militärt intervenerat på Maldiverna tidigare, är läget idag mycket annorlunda. När man 1988 hindrade en statskupp var det på dåvarande presidentens begäran. Kuppmakarna var inte fler än 100 personer och Indien kunde enkelt utmanövrera dem och återställa ordningen.

Idag skulle en intervention istället gå emot den sittande regeringen, och det är osäkert hur Maldivernas befolkning skulle reagera på närvaron av indiska soldater. Motståndare till en indisk intervention menar att Indien riskerar att dras in långdragen och komplicerad närvaro på Maldiverna.  

Maldivernas huvudstad Male. Foto: Timo Newton-Syms/Creative Commons

Osäker framtid

De politiska problem som nu kulminerar är inte de enda problem Maldiverna står inför. Klimatförändringar kan komma att bli ett existentiellt hot för landet. Maldivernas många öar reser sig inte mer än ett par meter ur havet. Fortsatt stigande havsnivåer kan i värsta fall göra Maldiverna obeboeligt inom några generationer. Islamistisk extremism är också ett problem. Enligt vissa rapporter har Maldiverna per capita flest medborgare som anslutit sig till IS i Irak och Syrien.

Indien och Kina vill båda att oroligheterna på Maldiverna skall lägga sig, men i övrigt har de olika intressen i landet. Oavsett hur stormakterna väljer att agera, och hur krisen slutar, har Maldiverna stora problem att ta tag i.
Vad gäller den politiska situationen ser Andreas Johansson ändå skäl att vara optimistisk.

 – Oppositionen har trots allt en ganska stark röst. Folk är ute och protesterar. Det finns en tydlig vilja hos delar av befolkningen att etablera ett demokratiskt samhälle. 

I nuläget ser det dock ut som om de mörka molnen som tornar upp sig ovanför Maldivernas vackra vita stränderna kommer ligga kvar ett tag till.