Abortmotståndarna i USA känner självförtroende

Dagen efter kongressvalet i november kallade president Donald Trump till presskonferens. Han ville sälja in valresultatet som en succé då Republikanerna utökat sin majoritet i senaten. Mindre gärna talade han om Demokraternas framgång i representanthuset som kommer att göra det svårare för Trump och hans parti att driva igenom sin politik. En reporter ville veta hur ”pro-life”-lagstiftning – antiabortlagstiftning – nu ska bli verklighet när kamrarna är splittrade.

– Jag ska trycka på. Jag har tryckt på. Jag har gjort ett väldigt bra jobb, de är väldigt nöjda med mig, svarade Trump.

”De” avser den väckelsekristna högern, en politiskt inflytelserik grupp. Kandidat Trump kampanjade intensivt för gruppens stöd. Han presenterade en lista med konservativa domare han lovade att nominera till Högsta domstolen så att de kan försöka riva upp aborträtten. Även om det nya politiska läget efter kongressvalet kan göra det svårare att exempelvis stoppa finansiering till abortkliniker har Trump ändå levererat på sina vallöften. Efter två år har han levt upp till löftet lika många gånger. Trump har tillsatt två konservativa domare som sitter på livstid, den senaste tillträdde i oktober efter att domaren Anthony Kennedy pensionerat sig. Kennedy hade en speciell roll i domstolen eftersom han röstade både med de mer liberala domarna och med de mer värdekonservativa och därmed ofta fick en vågmästarroll.

Demonstration mot utnämningen av Brett Kavanaugh till HD-domare. Foto: Rachael Warriner/Shutterstock

Reporterns fråga till Trump om det nya politiska läget speglar hur starkt synen på abort följer partilinjerna – snarare än kön – och kanske har splittringen aldrig varit så tydlig som nu. Av de platser i representanthuset som demokrater lyckades vinna över intas 24 av kvinnor som uttalat stödjer aborträtten och som stöttades av påverkansgruppen Emily´s list. Den motsvarande organisationen för rätten till abort på den republikanska sidan, Republican Majority for Choice, stängde istället ner sin verksamhet inför kongressvalet i brist på kandidater. När republikaner som Charlie Dent, som uttalat stödjer aborträtten, valde att inte söka omval blev kongressvalet 2018 en dödsstöt för frågan i det republikanska partiet. Detta trots att över 50 procent av republikanska väljare inte vill se rätten upphävas, åtminstone inte i sin helhet.

I senaten ses de två republikanska senatorerna Susan Collins och Lisa Murkowski som bland de sista överlevarna i partiet att anse att det är upp till kvinnan att bestämma över sin graviditet. Därför riktades alla blickar mot dem när de i höstas ställdes inför att rösta om Trumps nominering till Högsta domstolen, Brett Kavanaugh, ett av namnen på presidentens lista. Kavanaugh är samtidigt kontroversiell av flera anledningar. Hans nomineringsprocess kommer gå till historien sedan han anklagats för sexuella övergrepp och professorn Christine Blasey Ford vittnat inför en hel värld. Kavanaugh kritiserades också för hur han gav sig in i partipolitiken och beskrev det hela som en smutskastningskampanj från Demokraterna.

Vare sig Murkowski eller Collins röstade nej till Kavanaugh. Murkowskis kontor överöstes med blommor sedan hon valt att lägga ner sin röst men Collins höll ett långt tal till Kavanaughs försvar. Deras röster tillsammans med sina kollegors har nu gett den konservativa delen av domstolen majoritet med 5–4. Samtidigt kan majoriteten växa ytterligare om någon av de liberala domarna skulle avlida eller pensionera sig. Därför höll många andan när den 85-åriga domaren Ruth Bader Ginsburg tillfälligt lades in på sjukhus efter ett fall. Utslagen i Högsta domstolen kan forma USA i decennier och förutom aborträtten står frågor om samkönade äktenskap och klimatlagstiftning på agendan.

Abortmotståndare demonstrerar utanför Högsta domstolen 2012. Foto: Dan Thornberg/Shutterstock

Exakt var de konservativa domarna står i frågan om domslutet som fastslog aborträtten 1973, Roe mot Wade, har ännu inte prövats. Men nyligen uppstod en prövning som kan ses som en småskalig uppvisning av vad som väntar nationellt: en 17-årig kvinna som tagit sig över USA:s södra gräns och placerats i förvar upptäckte att hon var gravid. Trump-administrationen vägrade låta henne lämna förvaret för att genomföra en abort som frivilligorganisationer skulle finansiera. Administrationen ansåg att hon skulle vänta tills hon blivit placerad trots att graviditeten förstås fortskred.

Hon tvingades titta på ultraljud och delta i religiös rådgivning, en vanlig metod som abortmotståndare tror ska få kvinnor att tänka om. Brett Kavanaugh, som då satt i den domstol som avgjorde målet, invände inte mot hennes status som icke-amerikansk medborgare. Han fokuserade istället på den rättspraxis som uppstått efter Roe mot Wade och som bekräftats i flera avgörande mål, senast i Whole Woman's Health mot Hellerstedt i Texas 2016. Domar som Planned Parenthood mot Casey 1992 har fastslagit att det strider mot aborträtten att lägga en otillbörlig börda, ”undue burden”, på en kvinnas möjligheter att genomgå en abort. I det fallet fastslogs att delstater inte får tvinga gifta kvinnor att underrätta sin make. Samtidigt godkändes lagar om exempelvis en 24 timmar lång väntetid från ett beslut om abort till att den genomförs.

Frågan om vad som är en ”otillbörlig börda” är helt avgörande för rätten till abort i USA framöver. I slutändan fick den 17-åriga kvinnan sin abort men precis som för många kvinnor över hela USA mötte hon initialt hårt motstånd. Nationellt har delstater sedan 2001 infört över 400 så kallade TRAP-lagar (targeted regulation of abortion providers). Förutom bland annat obligatorisk rådgivning och ultraljudsvisning även efter incest och våldtäkt handlar det om när under graviditeten en abort ska vara tillgänglig. I Iowa försöker motståndare driva igenom en lag som förbjuder abort efter att fostret har hjärtslag, vilket kan vara redan efter sex veckor.

Abortmotståndare utanför kliniken i Louisville i Kentucky. Foto: Creative Commons

I delstaten Kentucky finns bara en enda klinik kvar som slåss för sin verksamhets överlevnad. Jag besökte den förra året och varje dag stod frivilliga utanför för att eskortera patienter till dörren medan människor runt omkring vrålade att kvinnorna har blod på sina händer. En kvinna räknade klinikens besökare varje dag så att den lokala katolska radiokanalen kunde ropa ut hur många bebisar som dödats.

Med Trumps antiabortagenda känner sig motståndarna djärvare, menade klinikens föreståndare Anne Ahola: ”Med en president som är så benägen att ge abortmotståndarna vad de vill ha har de stärkts och blivit mer högljudda än någonsin under min tid”, sade hon då efter 17 år på kliniken. Den republikanske guvernören Matt Bevin gör vad han kan för att stänga kliniken med olika typer av lagar. Han försöker exempelvis införa krav på formella avtal med ambulansservice, trots att en ambulans aldrig får neka någon. Sammanlagt pågår tre rättsprocesser mellan kliniken och delstatsstyret. Om processerna går vidare kommer frågan väckas om en delstat utan kliniker är en “otillbörlig börda” för de kvinnor i Kentucky som vill göra abort.

Det kan inte uteslutas att Högsta domstolen helt river upp rätten till abort och skickar frågan tillbaka till delstaterna att besluta. Men en mer trolig utveckling är att den konservativa majoriteten börjar släppa fram just den här typen av lagar och att vad som klassas som en otillbörlig börda blir allt smalare. Då skulle Roe mot Wade urvattnas och till slut upphävas. I båda fall riskerar abort bli förbjudet eller nästintill otillgängligt inom kort i mellan 20 och 30 delstater – och de gör sig redan redo.

Vid kongressvalet i november hade flera delstater antiabortförslag på röstsedeln. I Alabama röstades ett tillägg igenom som ger foster legala rättigheter och man tog också bort aborträtten ur delstatens grundlag som gäller när den federala nivån inte styr. I West Virginia gjorde man detsamma genom en skrivelse om att ”inget i denna konstitution säkrar rätten till en abort eller finansiering för en sådan”. Mississippi, Louisiana, North Dakota och South Dakota har sedan tidigare sådana så kallade ”trigger laws” som gör att abort automatiskt blir olagligt om Roe mot Wade upphävs. I Oregon syntes en motreaktion; där röstade väljare bort ett förbud mot offentlig finansiering till aborter.

Vicepresident Mike Pence. foto: Alexandros Michailidis/Shutterstock

Inom kort väntas Högsta domstolen ta ställning till frågor om aborträtten genom alla de rättsprocesser som pågår runt om i landet. Bara i år drivs 13 abortfall i federala domstolar och om lägre instanser fäller olika avgöranden tar Högsta domstolen normalt ställning. Röster som journalisten Jeffrey Toobin, som är en av USA:s mest kunniga på Högsta domstolen, har uppskattat att Roe mot Wade i praktiken kommer vara upphävt inom 18 månader. Han pekar bland annat på rättsfall i Indiana som letar sig upp mot högsta instans. Trumps vicepresident Mike Pence var tidigare guvernör i delstaten som har några av landets hårdaste lagar mot abort – en av de sista Pence skrev under som guvernör dömdes nyligen ut som grundlagsvidrig. Pence själv har sagt att Roe mot Wade borde förpassas till “historiens askhög”.

Vid sin presskonferens efter kongressvalet tillkännagav Trump att han vill se Pence som sin vicepresidentkandidat också i valet 2020.