AI och EU – Försvarspolitiska följder för Europa

Kapplöpningen för att bli världsledande inom AI-teknologin har börjat och Europa ligger redan idag efter i investeringar i den teknik som torde bli världsomvandlande. De amerikanska och kinesiska tech-giganterna dominerar för närvarande marknaden och Europa har inte råd att missa de stora ekonomiska vinster som AI-teknologin förmodas innebära. Rapporter indikerar exempelvis att utvecklingen av artificiell intelligens har potentialen att öka den globala BNP:n med över 10 procent redan till år 2030. 

EU:s nya samordnade plan för AI ämnar därför öka samstämmigheten mellan EU:s medlemsstater och bidra till ett strategiskt ramverk för utvecklingen av AI-teknologin. Idag har fem av EU:s medlemsstater nationella AI-strategier – Frankrike, Finland, Storbritannien, Sverige och Tyskland – medan de övriga länderna ska utveckla nationella strategier under 2019. EU:s strategi stödjer ett tillvägagångssätt med människan i fokus, ett human-centric AI, och ämnar till att bidra till en ’’säker, etisk och banbrytande AI-teknologi utvecklad i Europa’’.

AI:s möjligheter och implikationer för försvarsområdet har också blivit ett allt viktigare fokusområde för de olika aktörer som kämpar för att bli världsledande i fältet. Kina har exempelvis etablerat ett militärt-civilt fusionscentrum för att underlätta tekniköverföringen från civilt till militärt bruk. Detta med tanke på AI:s breda användningsområde, med allt från självkörande bilar till helt uppkopplade samhällen av produkter, vilket således kommer innebära att utvecklingen av artificiell intelligens präglas av privata företag med produkter som är ämnade för den civila marknaden. Tidigare skedde tekniköverföringen ofta från militär till civil användning, exempelvis vid utvecklingen av internet, medan denna utveckling är omvänd idag.

Kinesiska företaget Huawei presenterar "Smart Safe City" på en mässa i Moskva. Foto: Shutterstock

I Kina är gränserna mellan privata aktörer, militären, universitet och andra samhällsinstitutioner i princip utsuddad vid utvecklingen av AI-teknologin. Vidare gynnas Kina av tillgången till data från drygt 800 miljoner internetanvändare samt av den kinesiska regimens ambition att satsa såväl finansiellt som politiskt på området. 

I USA har försvarsdepartementet arbetat tätt med exempelvis Google i utvecklandet av Projekt Maven, vilket är ett AI-projekt som tolkar videobilder för att förbättra målinriktning vid drönar-attacker. Maven-projektet har redan använts i strid i såväl Syrien som Irak, men projektet har dock lett till kontroverser då Googles anställda fick företaget att inte förnya sitt Pentagon-kontrakt. Pentagon har dock vidare etablerat ett Joint Artificial Intelligence Center (JAIC) för att utveckla AI-förmågor och flera av de andra teknikjättarna har varit öppna för att arbeta med Pentagon framöver.

USA:s underrättelsetjänster arbetar också för närvarande med över 100 olika projekt för hur AI kan implementeras i analysen av den allt snabbare växande datamängden som uppkommer vid underrättelseinhämtning. Underrättelsetjänsternas förmåga att samla in stora mängder av komplex data medför redan idag en kapacitet som ofta överskrider mänsklig analys. 

EU:s AI-strategi var således ett välkommet initiativ för att förstärka Europas förmågor inom området. Det har aktualiserat debatten inom Europa om AI och försvarsimplikationer. Den nya strategin belyser att AI:s tillämpning i vapensystem har potentialen att fundamentalt förändra väpnade konflikter framöver och EU understryker därför att mänsklig kontroll måste behållas över de olika vapensystemens val att använda dödligt våld. Vidare har också Europarlamentet i samma anda antagit en icke-bindande resolution som efterlyser "en meningsfull mänsklig kontroll över vapensystems kritiska funktioner". Slutligen har EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik Federica Mogherini fått i uppdrag att i olika internationella forum diskutera de etiska frågor som AI i vapensystem medför.

Federica Mogherini vid ett möte med EU:s militära kommitté (EUMC). Foto: Europeiska utrikestjänsten/Creative Commons

De olika nationella strategierna belyser också i olika grad försvarsimplikationerna och AI. Den svenska strategin fokuserar, i likhet med EU:s och de övriga medlemsstaternas strategier, främst på de civila aspekterna av AI. Strategin belyser dock vikten av att finna synergier mellan civila och militära AI-applikationer, särskilt ur ett totalförsvarsperspektiv. Den omfattande franska AI-strategin belyser i sin tur försvar och säkerhet som en av fyra nyckelsektorer för AI framöver och argumenterar likaså för vikten av att hitta synergier mellan civila och militära innovationer inom artificiell intelligens. Den franska strategin tydliggör också att utan en gemensam europeisk inriktning och konvergens kommer Europa generellt bli ifrånsprunget inom AI-teknologin.

Sedan EU lanserade den globala strategin i juni 2016 har EU:s försvarssamarbete utvecklats i en allt snabbare takt. En av de största nyheterna är lanserandet av den europeiska försvarsfonden (EDF) vilken under EU:s nästa långtidsbudget 2021–2027 ämnar bidra med 13 miljarder euro för att öka den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft. Inom ramen för dessa 13 miljarder euro finns mellan fyra till åtta procent som är öronmärka för banbrytande högriskprojekt, vilket kan gagna utvecklingen av AI. Vidare anger exempelvis EU:s militära kapacitetsutvecklingsplan (CDP) att AI kan vara en framtida strategic enabler för EU inom försvarsområdet. Värt att nämnas är dock att inom ramen för EDF får inga autonoma dödliga vapensystem (LAWS) utvecklas.

Bild: Vladimir Panchenko/Shutterstock

AI har som påtalat potentialen att leda till banbrytande och världsomvandlande innovationer och inom försvars- och säkerhetsområdet finns det därför flera olika aspekter att ta i beaktning. Utvecklingen av AI inom försvarsområdet innebär först och främst att flera etiska och moraliska diskussioner blir nödvändiga. Detta då AI har som möjlighet att revolutionera framtidens krigföring, särskilt som snabbare beslutshastighet med allt mer autonoma vapensystem torde komma att implementeras. Vidare finns risken att utvecklingen av AI inom försvarssystem kan utvecklas till en kapprustning mellan de olika aktörerna som strävar efter global dominans.

EU, i linje med den nya strategin, måste se till att arbeta för att etiska riktlinjer och regelverk fastställs på en global nivå. Detta särskilt inom det försvars- och säkerhetspolitiska området, vilket innebär att EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik kommer få en central roll i det kommande arbetet. EU:s medlemsstater måste vidare vara öppna och transparanta med utvecklingen och tillämpningen av AI i till exempel underrättelsearbete för att säkerställa befolkningens tillit till myndigheterna. Samtidigt som etiska och moraliska hänseenden måste tydliggöras vid utvecklingen av artificiell intelligens är det också viktigt att belysa de ekonomiska och samhälleliga vinsterna teknologin torde innebära.

Utvecklingen av AI är dock fortfarande i sin linda och striden om denna utveckling kommer bli central i den geopolitiska kampen om innovationer som lär följa de kommande decennierna. Exempelvis har frågor om utvecklingen av nästa generations 5G-nätverk redan aktualiserat denna kamp.

För EU är det nu centralt att förstå hur AI, 5G och andra innovationer kan påverka Europa, såväl samhälleligt som ekonomiskt. Europa måste också tydligt säkerställa både kommersiella och säkerhetsmässiga aspekter innan det är för sent. EU har i och med den nya AI-strategin tagit ett efterlängtat steg på vägen men det finns fortfarande obesvarade frågor som måste adresseras framöver.