Trump, Netanyahu och slutet på tvåstatslösningen

Sedan Donald Trump blev USA:s president 2017 har landet ändrat sin inställning i ett antal viktiga frågor som avser konflikten mellan Israel och Palestina. Trump har erkänt Jerusalem som Israels huvudstad och flyttat USA:s ambassad dit. USA har också mycket kraftigt minskat den hjälp som tidigare i olika sammanhang gått till Palestinska myndigheten och till palestinska flyktingar. I mars 2019 erkände Donald Trump att Golanhöjderna, tidigare syriskt territorium, tillhörde Israel. Detta beslut fattades trots att FN:s säkerhetsråd 1981 konstaterat – efter det att Israel ensidigt annekterat Golanhöjderna – att detta var en illegal annektering från Israels sida.

Trumps vilja att omkullkasta tidigare rådande synsätt på vad som är legitimt agerande från utomstående makters sida vad gäller konflikten gör att frågan inställer sig om vad som kan tänkas bli kommande steg från USA:s sida, särskilt om Trump blir omvald i presidentvalet år 2020.

Premiärminister Benjamin Netanyahu tillsammans med USA:s ambassadör David Friedman (till höger) och senator Lindsey Graham på Golanhöjderna den 11 mars. Foto: Matty Stern/USA:s ambassad i Jerusalem

En aktuell fråga i sammanhanget är om USA kommer att lägga fram någon fredsplan för att hantera konflikten under våren 2019. Det verkar sannolikt, även om den fredsplan som tagits fram under ledning av presidentens svärson Jared Kushner blivit försenad upprepade gånger.

För en utomstående bedömare framstår det som mycket osannolikt att den palestinska ledningen under president Mahmud Abbas skulle vara villig att inlåta sig i seriösa förhandlingar med Israels regering ledd av Benjamin Netanyahu och med USA som i någon mening ledande dessa förhandlingar. Om det är osannolikt att palestinierna skulle vara ens villiga att deltaga i sådana förhandlingar, är det näst intill uteslutet att de skulle vara villiga att ingå ett fredsavtal med Israel under de ovan skisserade förhållandena.

Samtidigt förefaller Israels premiärminister Benjamin Netanyahu mer ansatt än på länge, kanske rentav någonsin. Netanyahu står under åtal i två korruptionsaffärer, samtidigt som landet går till parlamentsval den 9 april 2019. Vidare utmanas Benjamin Netanyahus ställning av ett parti/en koalition som leds av tre före detta militärer. Detta senare faktum gör att det är svårare för Netanyahu att spela ut kortet att en regering med honom i spetsen är den enda som verkligen garanterar Israels säkerhet.

Benjamin Netayahu med Shas partiledare och inrikesminister Arje Deri på en affisch inför valet den 9 april. Foto: David Cohen/Shutterstock

I detta läge har Israels premiärminister valt att söka bredda sitt koalitionsunderlag högerut. Bland de partier som verkar komma att ingå i en koalition efter valet om Netanyahu lyckas bilda en ny regering finns sådana som önskar att Israel skall annektera hela eller delar av Västbanken. Enligt uppgift stöds ett sådant förslag av 28 av de 29 parlamentsledamöter som hör till Netanyahus parti Likud och som ställer upp för omval i parlamentsvalet.

Den övergripande frågan är nu vad som händer med USA:s agerande i Israel – Palestina-konflikten om först Netanyahu blir omvald nu i april och sedan Donald Trump blir omvald i presidentvalet i november 2020. Det scenario som då riskerar att utspela sig är att trycket ökar på Netanyahu från medlemmar i hans koalition och i hans eget parti att åtminstone delar av Västbanken bör annekteras av Israel. Det verkar inte omöjligt att Netanyahu i ett sådant läge skulle välja att ta ett sådant steg.

Personligen är jag av uppfattningen att Donald Trump om den situationen uppkommer skulle vara beredd att ge USA:s godkännande av en sådan annektering. Trump är både av personliga och politiska skäl starkt allierad med Israel och med Benjamin Netanyahu. En utveckling av det slag som skisseras här skulle kunna leda till svår instabilitet i Mellanöstern. Flera arabländer, inklusive Saudiarabien, har protesterat mot Trumps  erkännande av Israels annektering av Golanhöjderna. Det är mycket sannolikt att protesterna mot en israelisk annektering av Västbanken, erkänd av USA, skulle kunna leda till ännu värre protester.

Det går att måla ut ännu värre scenarier efter en sådan händelseutveckling än bara kraftfulla protester mot USA:s och Israels agerande. Samtidigt måste det konstateras att det åtminstone på förhand är svårt att se hur en sådan utveckling skulle kunna stoppas, om nu både Trump och Netanyahu väljs om och väljer att driva denna linje. Det är sålunda långt ifrån uteslutet att situationen vad gäller den israelisk-palestinska konflikten skulle kunna vara radikalt annorlunda om några år än vad som nu är fallet.