Ryska försök att begränsa yttrandefriheten på internet

Det ryska parlamentets andra kammare, duman, är åter i full fart med sitt lagstiftningsarbete. Medan det gångna året kännetecknades av att den straffrättsliga lagstiftningen liberaliserades i viss mån – bötesstraff istället för fängelse för att ha gillat eller delat något på sociala medier – började 2019 med att en ledamot i det ryska parlamentets första kammare, Andrej Klisjas, lade fram lagförslag som ytterligare begränsar yttrandefriheten i Ryssland.

Det handlar om fyra lagförslag som i praktiken innebär två förbud. Det föreslås ett förbud mot att ”på internet till en obegränsad krets sprida information som på ett oanständigt vis uttrycker en klar brist på respekt för samhället, staten, officiella statliga symboler, konstitutionen och statsorgan”. Vidare föreslås det ett förbud mot ”en medveten spridning av falsk information på internet som utgör hot mot medborgares liv eller hälsa, allmän ordning och säkerhet”. Informationen som ger uttryck för respektlöshet eller utgör falska nyheter ska dessutom gallras från internet när den ansvariga myndigheten begär det.

Andrej Klisjas. Foto: Ryska federationens federationsråd/Creative Commons

Överraskande nog väckte förslagen en del debatt i duman. Flera deltagare i utskottssammanträdet där lagförslagen diskuterades anmärkte på betydande brister i dokumenten. Representanten från åklagarmyndigheten Jekaterina Artamonova påpekade speciellt att de aktuella lagförslagen kan medföra att den konstitutionella rätten till fri spridning av information kan komma att begränsas. Även justitiedepartementet och andra myndigheter vars uppdrag omfattar kommunikation och medier avstyrkte förslaget. Trots uttalandena under utskottssammanträdet fick lagförslagen endast ringa kritik i regeringens skriftliga yttrande.

Författaren till lagförslagen påpekar att det redan finns ansvar för störande av allmän ordning och eftersom internet är en allmän plats är det viktigt att utvidga ansvaret till att omfatta gärningar begångna även där. Regleringen mot falska nyheter kan enligt Klisjas bidra till att medier förmedlar tillförlitlig, allomfattande och objektiv information. Samtidigt anser han att detta lagförslag skapar garantier mot missbruk av yttrandefriheten.

Såsom andra bestämmelser ägnade att reglera yttrandefriheten och införda för att säkerställa allmän ordning och säkerhet är dessa lagförslag mycket otydliga och svårtolkade. De rekvisit som förekommer i lagtexten kan tolkas på många olika sätt och omfatta en vid grupp av handlingar. Medier har redan påpekat att lagförslagen i princip gör det förbjudet att kritisera staten. Ledamoten i duman Jevgenij Revenko menar i sin tur att falsk information som sprids i synnerhet i samband med stora olyckor kan innebära ett reellt hot för samhället. I samband med den stora branden i ett köpcenter i staden Kemerovo förra året florerade det till exempel information om 300 dödsoffer medan den riktiga dödssiffran var 64.

Branden köpcentret i Kemerovo i mars 2018 berörde hela Ryssland. Här hedras offren för branden i staden Voronezj. Foto: Pavel Dolgikh/Shutterstock

De nya förbuden i lagförslagen är inte straffrättsliga, utan det handlar om ”administrativa överträdelser”. Det kommer förmodligen att leda till att påföljden blir böter och inte fängelsestraff. Detta är troligen ett exempel på den nya tendensen i Ryssland: att straffa ”med rubel”, det vill säga ekonomiskt, istället för med fängelse.

Huvudregeln är fortfarande att domstolarna dömer, men även myndigheter och tjänstemän kan besluta om någon gjort sig skyldig till kränkningar på internet (respektlösa gärningar). Det är något som kan bli problematiskt.

Journalister och civilsamhället verkar dock inte oroa sig särskilt mycket över de nya initiativen. Exempelvis anser den politiska analytikern Fjodor Krasjeninnikov att man inte ska vara rädd för lagförslagen utan tvärtom välkomna dem. Först och främst anser han att det redan finns tillräckligt många repressiva lagar som staten kan använda mot sina medborgare om det behövs. Trots det är tillämpningen av sådana lagar selektiv och dessutom används vissa repressiva lagar överhuvudtaget inte.

Krasjeninnikov menar att de aktuella lagförslagen avskaffar den länge gällande ”mytologin kring relationen mellan staten och samhället” och bidrar till att uppfattningen om denna relation blir mer verklighetsförankrad. Medan staten tidigare var övertygad om att det fanns stöd för den förda politiken så förbereder man sig numera inför nya tider, då acceptansen för regimen sjunker. Den främsta anledningen med de nya lagarna är därför att tvinga folket till lydnad, då många i statsapparaten varken vet hur man för eller vill föra en dialog med allmänheten.

Entrén till Roskomnadzor i Moskva, den federala myndigheten för granskning av internet. Foto: Shutterstock

Klisjas lagstiftningsverksamhet är dock inte begränsad till de fyra ovan nämnda lagförslagen; bland annat står förslaget om ”suveränt internet” näst på tur för att gå igenom den första läsningen i duman. Med detta förslag vill författarna skapa skyddsmekanismer för att säkerställa en hållbar och trygg internetanvändning i Ryssland. Internetleverantörer måste i enlighet med detta lagförslag låta installera ”tekniska medel för att motverka hot mot det ryska internetsegmentet”. Med hjälp av dessa medel kommer myndigheter att ha möjlighet att blockera webbplatser som är förbjudna i Ryssland (idag är det internetleverantörer själva som har denna uppgift). Förutom dessa föreslås även andra åtgärder som ska stärka det ryska internetsegmentets oberoende från det globala nätet.

Enligt en av författarna till lagförslaget, ledamoten i duman Andrej Lugovoj, anklagad i väst för att ha varit inblandad i mordet på ex-agenten Aleksandr Litvinenko i London, finns det en plan på att skapa ”ett hållbart nät och ett eget system för domännamn inom landet” så att medborgare ska kunna ”använda internet i lugn och ro”.

Experter anser att det finns en risk att den ryska webben förlorar kontakt med det globala nätet helt. Dessutom kan internet i Ryssland komma att bli paralyserat på grund av den omfattande regleringen som nu föreslås. Regeringen tillstyrkte förslaget i sitt yttrande trots flera kritiska anmärkningar om bland annat otydliga formuleringar och oklarheter kring vilket slags hot för den ryska webben det är fråga om.

Förmodligen kommer datum för första överläggning av förslaget att sättas ut inom kort. Medan flera inom civilsamhället inte tror att det kommer att vara möjligt att genomföra lagförslaget i praktiken är det sannolikt att det ändå antas efter den första läsningen. Sedan lär det komma ett antal ändringsförslag innan duman godtar förslaget som helhet. Det återstår att se hur processen fortskrider först i duman men sedan även i rättstillämpningen, samt hur det kommer att påverka det politiska landskapet i Ryssland.