Fortsatt våld trots fredsavtal i Colombia

I mitten av maj i år dömde en domstol i Colombia sex militärer till 34 års fängelse för mordet på åtta invånare i byn San José de Apartado, i Antioquia, i nordvästra Colombia. Morden, som klassas som en massaker, utfördes av paramilitära trupper i samarbete med militären den 21 februari 2005. De dödade var fem vuxna och tre barn.

Sedan tidigare har flera paramilitära ledare erkänt delaktighet i massakern. För sju år sedan dömdes fyra andra militärer av lägre rang för samma brott. Men fallet utgör ett undantag: det är de enda fällande domarna trots att flera hundra människor från San José de Apartado har mördats. Och byns invånare känner sig fortfarande inte säkra.

– Domen var välkommen, men faktum är att lite har förändrats sedan fredsavtalet 2016. Paramilitära grupper och militärer förföljer oss fortfarande. De hotar oss varje dag och när vi ska röra oss utanför byn måste vi förflytta oss i grupper om flera personer i taget. Så sent som i december 2017 kom det in fyra paramilitärer i byn och försökte döda mig, men vi lyckades stoppa dem, säger Germán Graciano, ledare för fredsbyn San José de Apartado.

Germán Graciano. Foto: Erik Halkjaer

Germán Graciano är i Sverige för att prata om situationen i Colombia. Detta sedan han förra året fick ta emot pris som årets människorättsförsvarare i Colombia, av de svenska biståndsorganisationerna Diakonia och Act Svenska kyrkan. Han berättar att sedan byn San José de Apartado förklarat sig neutral i den colombianska konflikten 1997 har 300 invånare i samhället dödats.

– Ungefär 80 procent av morden har utförts av militären och paramilitärer och 20 procent av gerillan. Med undantag från massakern 2005 råder total straffrihet. Paramilitärerna lade ner sina vapen 2004 och vänstergerillan Farc 2016, men många av dem som ledde dessa grupper i området runt vår by bär fortfarande vapen, men under andra namn. De vill fortfarande tvinga bort oss från vårt territorium, säger Germán Graciano.

Fredsbyn San José de Apartado skapades för att byborna ville slippa våldet och inte tvingas välja sida i det inbördeskrig som pågått sedan 1960-talet. Så blev det inte. Istället beskriver Germán Graciano hur våldet ökade.

Av de 5 000 personer som ursprungligen levde i San José de Apartado bor bara 1 200 kvar. Enligt den colombianska regeringen har 210 000 människor i Colombia tvingats på flykt i landet sedan fredsavtalet.

Colombias justitieombudsman Carlos Negret har under våren varnat för att det sedan 2016 pågår en utrotning av människorättsförsvarare och ledare för sociala rörelser på gräsrotsnivå i Colombia. Under årets första fyra månader dödades 51 människorättsförsvarare och ledare för sociala rörelser i landet. Både under fredsåret 2016 och året därpå dödades ungefär 130. Förra året rörde det sig om 164.

President Iván Duque vid ett besök i Argentina i början av juni. Foto: Carol Smiljan/Shutterstock

President Iván Duque gick förra året till val på att begränsa fredsavtalet mellan regeringen och Farc. Han stoppade också de pågående fredsförhandlingarna med den mindre gerillagruppen ELN, som i början av 2019 svarade med det värsta terrordåd landet skådat på 16 år. En bilbomb vid en polisskola i Bogotá dödade 21 personer.

Sedan han tillträdde i augusti förra året har Iván Duque försökt ändra i den del av fredsavtalet som handlar om rättvisa och försoning, där militärer och före detta gerillasoldater ska ställas inför rätta inför särskilda domstolar. Presidenten vill se hårdare straff för gerillasoldaterna, men har hittills stoppats av parlamentet.

Presidenten har också skurit ner på budgeten för den del av fredsavtalet som handlar om att bistå de bönder som idag odlar koka med att finna andra grödor att odla. Istället har regeringens besprutningar av kokaodlingar intensifierats. Trots detta växte den odlade arealen med kokaodlingar med 17 procent mellan 2016 och 2017, enligt FN:s organ för droger och organiserad brottslighet (UNODC).

Kokaodling i norra Colombia. Foto: James Wagstaff/Shutterstock

Mest koka i Colombia växer i delstaten Nariño, i södra Colombia mot gränsen till Ecuador. Här har människorättsorganisationen Human Rights Watch bara i delstatshuvudstaden Tumaco räknat till 120 övergrepp, varav flera mord, på civilbefolkningen sedan 2016. 

I oktober 2017 dödades José Jair Cortés, ledare för organisationen Alto Mira y Frontera, i Tumaco. Detta sedan han fördömt polisens och paramilitära truppers inblandning i en massaker på sju bybor bara dagar innan.

– Vi hade varit utsatta för hot och trakasserier av väpnade grupper ett tag när det skedde, och hade anmält det till myndigheterna och människorättsorganisationer. I mars förra året krävde Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter att alla vi som sitter i styrelsen skulle få beskydd, säger Dolly Estela Valencia Estupiñan, som sitter i Alto Mira y Fronteras styrelse och besöker Sverige tillsammans med Germán Graciano.

Under 2017–2018 tvingades hela ledningen för Alto Mira y Frontera fly Tumaco.

– Om man tittar på landet i stort har våldet minskat efter freden, men vi som arbetar med bönder, ursprungsfolk, afrocolombianer och mänskliga rättigheter utsätts för allt fler hot och överfall. Förutom Jair har en av våra kollegor fängslats och en annan flytt långt bort, säger Dolly Estela Valencia Estupiñan.

Dolly Estela Valencia Estupiñan. Foto: Erik Halkjaer

Gränstrakterna mellan Ecuador och Colombia är inte bara viktiga för kokaodlingar, utan även för smuggelrutter. Området har länge varit plats för strider mellan gerillagrupper, paramilitärer, militären och narkotikakarteller. En konflikt som inte tagit slut i och med fredsavtalet.

Den colombianska militärens svar på det ökade våldet har varit att återgå till gamla metoder. Enligt flera medierapporter i maj räknar militären återigen resultat i antal utförda attacker och dödade personer. Senast den metoden användes, under 00-talet, dödades 5 000 civila och flera militärer och politiker tvingades avgå och fängslades, men flera av de ansvariga är än idag aktiva.

– Fred är fortfarande möjligt, men det återstår mycket att göra. Det internationella samfundet måste trycka på för att regeringen genomför det som står i avtalet, säger Germán Graciano.

Alto Mira y Frontera fick förra året ta emot priset för årets kollektiva insats för de mänskliga rättigheterna i Colombia, av biståndsorganisationerna Diakonia och Act Svenska kyrkan.