Klimatfrågor får fäste i säkerhetsrådet

– Detta råd kan inte förhandla med naturen. Handling är allt som räknas.

– Klimatförändringarna pågår. Och konsekvenserna för fred och säkerhet är redan en realitet, från Sahel till öarna i Stilla havet och Karibien.

Orden är Tysklands utrikesminister Heiko Maas. Platsen FN:s säkerhetsråd i New York i juli 2020. Ett forum där klimatfrågan inte brukar debatteras. När Tyskland blev invald som icke-permanent medlem i säkerhetsrådet 2018 var det med ett löfte om att fortsätta Sveriges (och andra medlemsstaters) ihärdiga arbete med att få in klimatrelaterade säkerhetsrisker på rådets agenda. Redan innan  mandatperioden officiellt börjat hade Tyskland fått flera bollar i rullning på området och under landets första månad i rådet hölls en öppen debatt om klimat och säkerhet. Trots en ambitiös start förkunnade Tyskland dock att det var under sin andra omgång som rådspresident, i juli 2020, som landet skulle driva klimatfrågor fullt ut.

Säkerhetsrådet har sedan tidigare börjat öppna för att inkludera klimatrelaterade säkerhetsrisker i sitt dagliga arbete. Utvecklingen har dock gått trögt framåt. Den första öppna debatten om klimatets påverkan på internationell säkerhet ägde rum 2007 och uppdagade en splittring bland FN:s medlemsstater. Många länder och den dåvarande FN-generalsekreteraren Ban Ki-Moon såg positivt på att införliva klimatfrågor i rådets arbete och uttryckte ett behov av att bredda synen på internationell säkerhet. Den andra sidan, däribland vetostaterna Ryssland och Kina, lyfte fram att klimatförändringar snarare är en fråga om hållbar utveckling och att det finns andra forum för det.

Tyska framsteg

Efter 2007 debatterades inte klimat och säkerhet officiellt igen förrän 2011, och därefter först 2017 och sedan 2019. Fortfarande finns ingen resolution med enbart fokus på klimatets påverkan på säkerhet och internationell stabilitet.

En pojke från samburufolket i Kenya försöker jaga bort invaderande gräshoppor. Svärmen, som drog fram i januari, var den värsta i Östafrika på 25 år, och anses delvis bero på ovanliga klimatförhållanden. Foto: Patrick Ngugi/AP/TT

När 2020 kom förväntade sig många ett år i klimatets tecken då viktiga förhandlingar skulle vända de globala utsläppen av växthusgaser. Passande nog hade därför Tyskland valt att använda sitt sista ordförandeskap i säkerhetsrådet detta år för att driva på hur rådet kan inkorporera mer kunskap om klimatets påverkan på säkerhet. En insikt om att stigande temperaturer är förknippade med direkta säkerhetshot, som vid naturkatastrofer, kan driva människor på flykt eller förvärra befintliga väpnade konflikter när kampen om försörjning leder till ökat våld.

Men året hann knappt börja innan covid-19 sköljde över världen. Det som skulle bli ett år med klimathandling blev snart istället präglat av isolering och inställda klimattoppmöten.

Redan tidigare har det funnits oro för att klimatfrågor alltid kommer att skjutas åt sidan för mer akuta ärenden på säkerhetsrådets pressade dagordning. Frågan är därför om Tyskland, mitt i rådande pandemi, lyckades fokusera sitt presidentskap under juli månad på klimatets påverkan på internationell säkerhet eller om det åter blev en fråga i mån av tid.

Med facit i hand visar det sig att regeringen i Berlin inte bara har lyckats driva frågan – tyskarna, tillsammans med andra likasinnade medlemmar, tycks ha gjort stora framsteg mot att fastställa klimatsäkerhet som en fråga för säkerhetsrådet.

Opinionsbyggande upptakt

 Två veckor före presidentskapet anordnades en digital upplaga av den årliga Berlin Climate and Security Conference. Den handlade till stor del om vad som bör göras i säkerhetsrådet på temat klimat och säkerhet. Under konferensen framkom flera konkreta exempel på hur Tyskland vill fortsätta driva klimatfrågor trots motstånd från vetostater.

Ett sätt att få in klimat i säkerhetsrådets vardag är att förbättra rapporteringen och riskanalysen kring dessa frågor. Ett första steg i den riktningen är att Tyskland under konferensen lanserade ”The Global Climate Security Risk and Foresight Assessment”. Förhoppningen är att det ska bli ett styrdokument som förenklar för beslutsfattare  när de gör klimat- och säkerhetsrelaterade riskbedömningar och ska vidta rätt åtgärder på området.

Dessutom vill landet stärka lokal kapacitet om klimatrelaterade säkerhetsrisker genom att bygga expertis på gräsrotsnivå i påverkade områden. Även där har Tyskland redan gjort slag i saken. Den första klimat- och säkerhetsexperten i ett av FN:s fredsbevarande uppdrag har nyligen tillträtt i Somalia, finansierad av Tyskland.

Tysklands utrikesminister Heiko Maas vid den virtuella konferensen i Berlin i juni om klimat och säkerhet, inför tyskarnas ordförandeskap i FN:s säkerhetsråd månaden därpå. Foto: Kay Nietfeld/DPA/AP/TT

Ett sammanstrålande råd

 När Tyskland sedan övertog rådspresidentskapet i juli höll landet, med stöd av nio andra medlemmar, den femte öppna debatten i rådets historia specifikt fokuserad på klimatförändringarnas påverkan på internationell fred och säkerhet. Även om antalet debatter i sig inte nödvändigtvis  innebär framsteg på området framkom under diskussionen att synen på klimatfrågor inom säkerhetsrådet börjar sammanstråla, med undantag för ett fåtal kritiska röster. Det utkristalliserades en bred önskan om ett mer systematiskt och likartat sätt att angripa klimatfrågor för rådet, samt en uppmaning till FN:s generalsekreterare att tillsätta en särskild representant för klimat och säkerhet så snart som möjligt. Denna är tänkt att förse säkerhetsrådet med regelbunden rapportering om klimat- och säkerhetsfrågor.

Bland de motsättningar som fortfarande finns mot att klimatet ska bli en fråga för FN:s säkerhetsråd återfinns de permanenta vetomedlemmarna Ryssland och Kina, och numera även USA. Dessa vidhåller till stor del de ståndpunkter de framförde 2007 om att rådets begränsade resurser inte bör läggas på ett ifrågasatt samband mellan klimat och säkerhet. Värt att notera är dock att klimatförändringar trots det skrivits in i 15 resolutioner sedan 2017. I mitten av juni tillkännagavs resultatet av röstningen om vilka de nya medlemmarna i rådet för 2021–22 blir. Norge och Irland ersätter Tyskland och Belgien vid årsskiftet, Kenya tar Sydafrikas plats, Mexiko byter av Dominikanska republiken och Indien ersätter Indonesien. Fyra av de fem nyinvalda medlemmarna i rådet belyser sin intention att prioritera klimat- och säkerhetsfrågor. Det tyder på ett nytt läge i rådet, där nya medlemmar lär behöva formulera sin uppfattning om klimatrelaterade säkerhetsfrågor och rådets roll i dem för att kunna väljas in.

En väg runt vetomakter?

Även om coronaviruset påverkat stora delar av säkerhetsrådets arbete har det inte slagit ut den växande mobiliseringen för ett klimatanpassat säkerhetstänk. Att klimatförändringar allt oftare skrivs in som en faktor i resolutioner tyder på att även vetostaterna börjar acceptera att begreppet finns med i officiella dokument. Dessutom verkar det som att allierade stater kan gå runt vetomakterna genom att skapa opinion för frågorna i forum bortom officiella säkerhetsrådsdebatter, finansiera expertgrupper och nätverk, eller, som Tyskland, på egen hand tillsätta klimat- och säkerhetsexperter i fredsbevarande uppdrag.

Det ser ut som att klimatåtgärder funnit en väg runt både coronavirus och vetostater in på säkerhetsrådets agenda. Med flera nyinvalda stater som är fast inställda på att fortsätta arbetet återstår bara frågan om det reaktiva snarare än preventiva förhållningssättet kommer att vara tillräckligt i en allt varmare framtid.