Ett år med Bolsonaro: bränder i Amazonas och skandaler
Analys. Den kontroversielle Jair Bolsonaro har varit Brasiliens president i drygt ett år. Med sina tre söner driver han en konfrontatorisk politik. Han har hyllat militärens roll under diktaturen och låtit Amazonas brinna. Men samtidigt har han svårt att få igenom sin politik, skriver Brasilienkännaren Torsten Wetterblad.
Publicerad: 2020-02-05
Jair Bolsonaro, hans tre politiskt aktiva söner och hans regering har helt dominerat den politiska opinionsbildningen i landet sedan han tillträdde presidentämbetet i januari 2019. Han har fortsatt samma mycket säregna och utstuderade politiska stil som under valrörelsen 2018. Extremt konfrontatoriska uttalanden i allehanda politiska frågor, som han sedan korrigerar efter en dag eller två och sedan igen ytterligare några dagar senare. På detta sätt dominerar han utrymmet i massmedierna och får all uppmärksamhet att riktas mot sig.
Presidentens son, ledamoten Eduardo Bolsonaro lyssnar på Davi Alcolumbre, talman, inför omröstningen av pensionssystemet i oktober 2019. Foto: Eraldo Peres/AP/TT
Sönerna bidrar med egna uttalanden som förstärker polariseringen ytterligare. Flavio, den äldste sonen, är senator och utreds sedan ett år tillbaka i en korruptionshärva som skapat omfattande rubriker. Mellansonen Carlos är ledamot av stadsfullmäktige i Rio de Janeiro. Den yngste sonen Eduardo är ledamot av deputeradekammaren i kongressen och föreslogs av Bolsonaro själv till brasiliansk ambassadör i USA, men nomineringen drogs tillbaka inför hotet att han inte skulle bli godkänd av senaten. En utredning pågår också om familjens eventuella inblandning i mordet 2018 på Mariella Franco, ledamot av Rio de Janeiros stadsfullmäktige för vänsterpartiet PSOL.
Svårt få igenom reformer utan majoritet
Den faktiskt förda politiken på olika sakområden är mera komplex att bena ut. Bolsonaro har långt ifrån en egen majoritet i den brasilianska kongressen. I valet 2018 kom Socialliberala partiet (PSL), som han då tillhörde, på andra plats men partiet innehar bara 53 av de 513 platserna i deputeradekammaren. Sedan några månader tillbaka är han dessutom i en djup konflikt med PSL och ska nu tillsammans med sönerna istället starta ett nytt parti – Allians för Brasilien. Han är därför starkt beroende av att sy ihop politiska majoriteter kring sina olika reformförslag. Detta görs av talmannen i deputeradekammaren Rodrigo Maia, som representerar centerhögerpartiet Demokraterna och som i praktiken är en slags informell premiärminister. Han är nyligen vald till talman men har en snart 20-årig erfarenhet från kongressen. Det uppmärksammade beslutet om en omfattande pensionsreform slussades till exempel till slut igenom av talmannen med omfattande förändringar och förbättringar jämfört med finansminister Paulo Guedes ursprungliga förslag och de stora negativa fördelningspolitiska effekter som detta innebar. Hårdare tag mot brottsligheten och en omfattande liberalisering av tillgången till skjutvapen, som var ett av Bolsonaros centrala löften i valrörelsen, har regeringen lyckats få igenom med det stora stöd som detta har hos många partier i kongressen och den brasilianska allmänheten.
Överlag finns det på flera politikområden en stor skillnad mellan de provokativa uttalandena från Bolsonaro och den faktiskt förda politiken. Kongressens centrala roll i detta är viktig att uppmärksamma och den potential som detta skapar för bredare politiska överenskommelser mellan partier för att motarbeta Bolsonaros extrema politik.
Bolsonaro vill godkänna gruvdrift på urfolkens marker. Mundurki-folket protesterade vid en presskonferens. Foto: Eraldo Peres/AP/TT
När det gäller miljöpolitiken har viktiga och uppmärksammade förändringar skett under det första året. Den tillsynsapparat som finns för utnyttjandet av Amazonas resurser har medvetet försvagats genom att Bolsonaro bytt ut cheferna i viktiga kontrollinstitutioner. Avverkningen och skövling av skog har sedan ökat. Årets skogsbränder fick en avsevärt större omfattning än tidigare år vilket delvis beror på att avskogningen genom eldning har ökat. Bränderna uppmärksammades stort på G7-mötet i Frankrike i augusti 2019, och är ett tydligt exempel på Bolsonaros politiska stil. Först vägrade han acceptera det ekonomiska stöd som erbjöds för att bekämpa skogsbränderna. Han anklagade G7-länderna för ett nykolonialt beteende och förolämpade den franske presidenten Emmanuel Macron och hans fru. Därefter ändrade han inställning, accepterade stödet under vissa förutsättningar och införde en månads eldningsförbud.
Brasilien lovar plantera ny skog
Bolsonaros agerande ledde till en omfattande nervositet bland de många parlamentariker som representerar jordbruksintressen i kongressen. Man är rädd för att det ska leda till bojkotter mot brasilianska jordbruksprodukter på världsmarknaden. Vallöftet att lämna Parisavtalet har därför också lagts på is.
I den efterföljande debatten ifrågasattes också om EU-länderna skulle ratificera det nyligen framförhandlade handelsavtalet mellan EU och den sydamerikanska tullunionen Mercosur, som Brasilien tillhör. I avtalet har emellertid Brasilien förpliktat sig till en omfattande nyplantering av skog i Amazonas. Det är en viktig hållhake på Bolsonaro som EU-länderna kan använda sig av i den fortsatta diskussionen. EU-avtalet har dessutom stor ekonomisk och politisk betydelse för Bolsonaro.
"Hellre en död son än en homosexuell". Bolsonaros inställning till homosexuella fick miljoner brasilianer att delta i Pride 2019. Foto: Leo Correra/AP/TT
Den brasilianska regeringen har dessutom försvårat arbetet för landets enskilda organisationers verksamhet och sexuella minoriteters grundläggande mänskliga rättigheter ifrågasatts. Minskande skatteintäkter valde Bolsonaro att kompensera för genom omfattande nedskärningar av den federalt finansierade högre utbildningen. Grundlagen skyddar övriga delar av utbildningsväsendet och hälsovård mot nedskärningar. Eftersom Bolsonaro har få sympatisörer bland universitetsstuderande valde han att rikta sparbehovet mot denna grupp. Studenterna svarade med omfattande demonstrationer runt om i landet.
Vurmar för militären
I Bolsonaros nationalkonservativa värld spelar militären en avgörande roll. Hans vicepresident är militär, Hamilton Mourão, och flera ministrar har en militär bakgrund. Bolsonaro har offentligt vid ett flertal tillfällen hyllat militärens roll under militärdikturen 1964–1985 och försvarat alla brott mot de mänskliga rättigheterna som inträffade. De första månaderna framstod relationerna mellan militärerna och presidenten som mycket nära och harmoniska. Relativt snart uppstod emellertid friktioner och vicepresident Mourão fick rollen att nyansera, förklara och ibland tillrättavisa framför allt de ständiga halsbrytande politiska utspelen som gjordes av Bolsonaros söner. Det framgick också att höga militärer inte ställde upp på alla delar av den nya extrema utrikespolitik som utrikesminister Ernesto Araújo lanserade med Bolsonaros stöd. Att erbjuda USA att etablera militärbaser på brasiliansk mark stred till exempel mot alla ryggmärgsreflexer hos brasilianska militärer. Överhuvudtaget reagerade militärerna på de yviga utspelen.
Privatiseringar av oljebolaget Petrobras och nedskärning i utbildningssystemet ledde till kraftiga protester i oktober 2019. Foto: Silvia Izquierdo/AP/TT
Missnöje med ekonomin var ett av de viktigaste skälen till Bolsonaros valvinst. Sedan luften gick ur den omfattande råvaruboom som Brasilien red på under många år har landet upplevt en mycket djup och långvarig lågkonjunktur som lett till omfattande arbetslöshet, ökad fattigdom och ökade inkomstklyftor. Bolsonaro har offentligt flera gånger förklarat att han inte förstår sig på ekonomi utan till fullo litar på sin ekonomiminister Paulo Guedes, som därför fått ett mycket omfattande mandat. Guedes är extremt nyliberal och har försökt återskapa marknadens förtroende genom pensionsreformen, kraftiga åtstramningar och privatiseringar av ett hundratal statliga företag – bland annat posten, landets elförsörjning och flera dotterföretag till det statliga oljeföretaget Petrobras.
Arbetslöshet och låg tillväxt
Men tillväxten har hittills varit mycket blygsam och återhämtningen från lågkonjunkturen synnerligen långsam. Internationella valutafondens (IMF) senaste prognos förutspår en ökning av tillväxten från 1 till 2 procent för 2020. Det är tveksamt om detta är tillräckligt för att åstadkomma en avgörande minskning av arbetslösheten och återfå framtidstron.
Trots det och trots alla skandaler kring Bolsonaro och hans regering har hans stöd hos väljarna ännu inte rubbats på allvar. Till detta bidrar oppositionens hittillsvarande handlingsförlamning.
Allianser i olika politiska sakfrågor mellan oppositionspartierna lyser med sin frånvaro. Bolsonaros omfattande angrepp mot olika tidningar och TV-kanaler som kritiserar honom skulle kunna vara anledning för en gemensam bred politisk samling bland mitten- och vänsterpartier för en demokratisk grundprincip som pressfriheten. Av detta har hittills inte setts något.