Polen på kollisionskurs med EU

”Polen har idag tagit ett stort steg på väg mot ett juridiskt utträde ur EU”. Det sade Polens justitieombudsman Adam Bodnar efter det att landets president den 4 februari skrivit under den senaste i raden av lagar som ökar den direkta politiska kontrollen över det polska rättsväsendet.

Det har nu gått fem år sedan partiet Lag och Rättvisa (PiS), tillsammans med sina två mindre koalitionspartier, vann valet med egen majoritet 2015, för att sedan återväljas 2019. Mycket har hänt sedan dess. Partiet har hela tiden försökt att stärka sin makt över nationen och samhällets olika institutioner. Regeringen står för en flyktingfientlig politik och har vägrat att ta emot några flyktingar överhuvudtaget. Regeringens retorik kring flyktingar har underblåst främlingsfientliga tendenser i samhället. Med stöd från den konservativa och reaktionära delen av den katolska kyrkan har regeringen drivet en så kallad familjepolitik som åsidosätter hbtq-personers rättigheter. De senaste månaderna har flera  kommuner och mindre städer som styrs av Lag och Rättvisa föreslagit att kommunen skall vara en “frizon” från htbq-personer.

Kommuner som upptar en tredjedel av landets yta – lika stort som Ungern – har nu antagit resolutioner som är diskriminerande för hbtq-personer.

Partiet driver också en anti-feministisk politik och har bland annat röstat emot en ratificering av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor (Istanbulkonventionen). Efter valsegern 2015 försökte partiet skärpa den redan mycket restriktiva abortlagen, men det stupade på det massiva motståndet från Polens kvinnor.

Lag och Rättvisas uttalade mål är att omstöpa hela det polska samhället efter partiets vision. Från första stund efter valsegern 2015 lyftes en reformering av landets rättsväsende fram som en nyckelfråga. Lag och Rättvisa började med att ta kontroll över Polens författningsdomstol. Det ledde till svidande kritik från bland andra Europarådets Venedigkommission som har som uppgift att främja rättsstatens principer hos medlemsländerna. Sedan dess har det polska rättssystemet steg för steg demonterats i syfte att stärka Lag och Rättvisas politiska kontroll över hela domstolsväsendet.

EU-kommissionens vice ordförande Věra Jourová ser allvarligt på utvecklingen inom det polska rättsväsendet. Foto: Wikimedia Commons

Sedan ett par månader tillbaka pågår en ny strid kring nya reformer som parlamentet antagit och det stormar mer än någonsin kring det polska rättsväsendet.

”Det som nu sker i Polen vad gäller rättsväsendet är ingen reform utan ett förstörande av rättsväsendet”, förklarade EU-kommissionens vice ordförande Věra Jourová i en intervju för der Spiegel nyligen.

Samtliga EU-institutioner har i lika skarpa ordalag kritiserat vad som nu sker och EU-kommissionen har vänt sig till EU-domstolen med en begäran om att mot vite stoppa de senaste lagändringarna i Polen. 

Det handlar om två lagar som det polska parlamentet antagit. Den första föreslår inrättandet av en särskild disciplinkammare i Högsta domstolen (HD). Den andra handlar om skärpta straff för domare som ifrågasätter delar av de rättsreformer som Lag och Rättvisa genomfört. 

Till grund för dessa lagar ligger en lagändring som genomfördes redan 2017 och som handlar om vem som får utse domare i det polska rättsväsendet och på vilket sätt. Också denna lagändring kommer inom kort att prövas av EU-domstolen.

Politisk tillsättning av fristående domare

Polens domare tillsätts formellt av presidenten men på förslag av ett nationellt råd för domstolsväsendet (på polska förkortat till KRS). Enligt den polska konstitutionen ska detta råd bestå av 25 ledamöter varav 15 utses av juristerna själva inom ramen för domstolsväsendets organisation.

I juni 2017 antog parlamentet (sejmen) en lag som ändrade detta och innebar att samtliga 25 ledamöter i KRS nu istället utses av parlamentet, i strid med vad som uttryckligen är fastlagt i den polska konstitutionen: parlamentet kan endast utse sex av de 25 kandidaterna. 

Enligt den nya lagen måste en kandidat till det nya KRS få skriftligt stöd antingen av 2 000 medborgare eller 25 jurister. Enligt dessa principer utsåg parlamentet ett nytt KRS i januari 2018. Lagändringen medförde också protester från bland annat Europarådets Venedigkommission och juridiska organisationer från 23 EU-länder. Det europeiska nätverket för de nationella institutioner som stöder domstolarnas arbete, ENCJ, fryste därefter medlemskapet för KRS med hänvisning till att det förlorat sitt politiska oberoende. 

I Polen har detta nya KRS ifrågasatts, både av HD och ett stort antal jurister inom den polska domarkåren som anser att det strider mot konstitutionen. Till saken hör att den polska sejmen, fram till den 15 februari 2020, vägrade offentliggöra vilka de jurister var som nominerat kandidater till det nya KRS. En av de domare som ihärdigt krävde ett sådant offentliggörande, Paweł Juszczyszyn från staden Olsztyn, blev istället fråntagen rätten att verka i sin egen domstol och belades med ett straff som innebar att fyrtio procent av hans lön inte betalas ut. När listan över de jurister som stött nomineringen av kandidaterna till det nya KRS offentliggjordes den 15 februari framgick det att dessa nomineringar till stor del var organiserade från justitiedepartementet. Den skärpta och högst akuta kris som nu uppstått inom det polska rättsväsendet har sin grund i denna nya lag för hur domare till KRS utses.

I mars 2019 inrättades den tidigare nämnda nya disciplinkammaren inom ramen för HD, enligt ett beslut i sejmen. Det föll därefter på det nya och av regeringen kontrollerade KRS att nominera domare till den nya disciplinkammaren, domare som då formellt utsågs av landets president Andrzej Duda. Resultatet blev en disciplinkammaren där alla domare är politiskt närstående regeringspartiet.

Detta fick landets HD, tillsammans med övriga kammare inom domstolsväsendet, att vända sig till EU-domstolen med en förfrågan om den nya disciplinkammaren kan anses vara en domstol i enlighet med det europeiska rättsväsendet. 

Det politiska greppet om landets domare skruvas åt. Här protesterar människor utanför parlamentet i januari 2020. Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

Nej, blev det preliminära svaret från EU-domstolen som dock rekommenderade HD att fatta eget beslut i ärendet. EU-domstolen överlät således till HD att besluta om den nya disciplinkammaren kan betecknas som en domstol eller ej.

Kort därefter fastslog HD vid ett sammanträde, där samtliga domare förutom domarna från den nya disciplinkammaren deltog, att den nyinrättade disciplinkammaren inte är en domstol i lagens mening och därför inte har rätt att utfärda några domar.

Vidare fastslog HD att de domar som kammaren redan hunnit utfärda inte äger laga kraft. Slutligen konstaterade HD att domar som fastställs i det allmänna domstolsväsendet av domare utsedda av det nya KRS kan ifrågasättas juridiskt. Hittills rör det sig om 300 nya domare som utsetts av KRS. HD har uppmanat dem att inte delta i domstolsarbetet förrän EU-domstolen avklarat sin slutgiltiga dom huruvida det nya KRS garanterar ett oberoende domstolsväsende eller ej.

Domare som inte lyder ska straffas

HD:s beslut att disciplinkammaren inte är juridiskt giltig gillades inte av den polska regeringen. Den svarade istället med att låta sejmen anta en ny lag som medförde nya och högre straff för domare, advokater och andra jurister som offentligt ifrågasätter de nya lagar inom rättsväsendet som parlamentet genomfört. Ingen jurist har enligt denna lag rätt att ifrågasätta det nya KRS val av domare. De som inte lyder kan straffas med böter eller bli fråntagna sin juridiska legitimation.

En av dem som redan straffats av disciplinkammaren är en av Polens mest kända advokater, Roman Giertych, som dömdes till cirka 700 euro i böter för att ha ifrågasatt kammarens juridiska giltighet. Enligt denna lag är det också ett brott att ifrågasätta det nya KRS.  

De senaste månadernas utveckling inom det polska rättsväsendet har lett till omfattande protester från en majoritet av landets jurister.

Ge inte efter för EU, så löd budskapet från demonstranter som stöder högerregeringens reformer. Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

Nu väntar många med spänning på domarna i de två frågor som ska avgöras av EU-domstolen: om den nyinrättade disciplinkammaren och det nya nationella rådet för domstolsväsendet (KRS) står i överensstämmelse med  kraven på ett politisk oberoende rättsväsende enligt EU. 

Om Polen fälls i EU-domstolen kan Polens regering krävas på vite, som kan uppgå till miljontals euro dagligen, såvida regeringen inte omedelbart upplöser och ändrar lagarna. Den polska regeringen har hittills sagt att den inte kommer att ”vika sig” för vare sig inhemska protester eller utländska beslut.

Om så blir fallet är Polen på väg mot en fullständig kollisionskurs med den Europeiska unionen. Kanske är det vad den polska regeringen vill med hopp om att underlätta genomförandet av sitt nationalistiska program och vinna stöd hos nationalistiska grupperingar i andra EU-länder. Det uttalade långsiktiga målet är att ”bygga om” hela EU till en politiskt lösare sammanslutning.