Corona ger Kanadas Trudeau respit från knepigt dilemma

En konflikt om en gasledning i norra British Columbia tog ny fart i början av 2020, då det indianfolk vars mark den ska dras över skickade en vräkningsorder till bolaget Coastal GasLink som driver projektet. I februari trappades läget upp ytterligare då polisen ingrep för att anläggningsarbetet skulle kunna komma igång. Ingripandet utlöste en våg av sympatiaktioner runt om i Kanada vilka fick stora delar av tågtrafiken i landet att stå stilla under några veckor. Till saken hör att premiärminister Trudeau anses ha lovat runt, men hållit tunt när det gäller förbättringar för landets ursprungsfolk. Trudeaus kritiker pekar bland annat på att anslagen inte ökat i den takt som skulle behövas även om regeringen tagit bort det tvåprocentiga taket för federala anslag till First Nations.

In i det längsta framhärdade Trudeau att gasledningen var en fråga mellan provinsstyret i British Columbia och det berörda indianfolket, wet'suwet'en. Den konservativa oppositionen, som krävde hårdare tag mot demonstranterna, anklagade honom för passivitet och enligt opinionsundersökningar tyckte två kanadensare av tre att premiärministern hade misskött frågan.

Enligt tidskriften Maclean’s politiske kommentator Paul Wells var detta Trudeaus värsta kris dittills, men det var innan coronapandemin tog fart och överskuggade allt annat. Wells menade att premiärministern borde ha varit bättre förberedd, särskilt som han ”så länge som han har velat bli Kanadas premiärminister” har talat om att hitta lösningar på de konflikter som uppstår i skärningspunkten mellan energiutvinning, värnandet av miljön och försoning med landets ursprungsbefolkningar.

Frågan om den planerade gasledningen splittrar invånarna i området. De traditionella ledarna Rob Alfred (t v), John Ridsdale och Antoinette Austin arbetar för att stoppa projektet medan en del andra traditionella ledare stöder det. Foto: Jason Franson/AP/TT 

Komplex fråga även för wet'suwet'en

Den nästan 70 mil långa gasledningen ska, om och när den blir klar, frakta naturgas från Alberta till en ny hamn i Kitimat i British Columbia för vidare transport till exportmarknader i Asien. Det är en av de största privata investeringarna i Kanada, med en prislapp på över sex miljarder kanadensiska dollar. Coastal GasLink säger sig ha fått klartecken för bygget av alla de 20 ursprungsfolk som bor längs sträckan, inklusive wet'suwet'en. Och det är sant att gruppens folkvalda representanter (se nedan) har sagt ja till gasledningen, det är åtta av de nio traditionella ledarna som motsätter sig den.

De som har godkänt gasledningen anser att den behövs för att ge wet'suwet'en nya möjligheter att försörja sig och därmed minska beroendet av federala anslag. De traditionella ledarna, vars makt utgår från de strukturer som fanns före kolonialtiden, säger sig dock ha ett större och ”heligt” ansvar för den egna ”nationen” än de ledare som utses i val till lokala råd i reservaten i enlighet med de strukturer som byggts upp i enlighet med indianlagen (the Indian Act).

Rättsläget är också osäkert. Den brittiska kolonialmakten slöt avtal med ursprungsbefolkningar runt om i Kanada, men inte med dem som bodde i British Columbia eller längst upp i norr. Dessutom har wet'suwet'en och ett annat indianfolk, gitxsan, via en rättsprocess som avgjordes av Högsta domstolen 1997, fått rätt att leva i sina områden och rätt till det som marken ger, men viktiga frågor kring äganderätten återstår att lösa. En del frågor överlät domstolen till Ottawa och provinsstyret att lösa. 

Motståndare till gasledningen blockerar järnvägen väster om staden Edmonton i Alberta i februari. Genom liknande aktioner i andra provinser stoppades tågtrafiken i stora delar av landet under några veckor. Foto: Jason Franson/AP/TT

Provinsregeringen i British Columbia, en koalition mellan det socialdemokratiska Nya demokratiska partiet (NDP) och Gröna partiet, har intagit en hård linje. Regeringschefen John Horgan säger att lagar måste följas och att Coastal GasLink har alla tillstånd som behövs för bygget.

I januari träffades företrädare för provinsstyret och de traditionella ledarna för samtal, men de lyckades inte lösa tvisten. Den 6 februari gick polisen in i motståndarnas läger och grep flera personer. Bara några timmar senare inleddes den första sympatiåtgärden – tågblockaden i Bellville öster om Toronto. Den följdes av liknande aktioner i Québec, British Columbia, Manitoba, Alberta och Saskatchewan.

Det var först när Ottawa till sist gick med på att delta i förhandlingarna mellan Horgans provinsregering och företrädare för wet'suwet'en som en uppgörelse kunde nås och protesterna upphörde. Innehållet i avtalet har ännu inte offentliggjorts, men enligt uppgifter i kanadensiska medier har wet'suwet'en erbjudits ökat självbestämmande över sitt område till priset av att den omstridda gasledningen byggs.

En av de traditionella ledarna, Hagwilnegh hoppades i slutet av april att det nya avtalet ska kunna ena wet'suwet'ens men det är bara traditionella ledare som har deltagit i förhandlingarna. Flera av de andra ledarna har uttryckt missnöje över att de inte fått vara med. Saken är med andra ord inte utagerad men coronakrisen har lett till att processen bromsat in, även om en del överläggningar har skett via nätet. 

Klimatskatt ökar stöd för Wexit

Många kanadensare jublade när Trudeau skrev under Parisavtalet om klimatet i december 2015. Beslutet stod i kontrast till den tidigare konservativa regeringen som ansåg att olje- och gruvindustrins intressen var viktigare än miljön och som 2011 beslöt att Kanada skulle lämna Kyotoavtalet.

Trudeau har lovat att prioritera klimatpolitiken och har satt som mål att Kanada från år 2050 inte ska släppa ut några växthusgaser alls men många anser att klimatarbetet går för långsamt samtidigt som regeringen har godkänt flera kontroversiella olje- och gasledningar. Staten tog till och med över ett omstritt projekt, Trans Mountain Expansion, i maj 2018 sedan bolaget Kinder Morgan var på väg att dra sig ur.

Demonstranter protesterar mot regeringens beslut att gå in och ta över den omstridda utbyggnaden av rörledningen Trans Mountain som leder olja från Alberta till staden Burnaby vid kusten mot Stilla havet i British Columbia. Foto: Darryl Dyck/AP/TT

I prärieprovinserna oroar sig många invånare för att tvisterna kring planerade rörledningar slår mot olje- och gasindustrin. Oljeindustrin har redan drabbats hårt av låga världsmarknadspriser och efterfrågan har minskat i USA, dit det mesta av exporten går.

Den nya federala skatt på koldioxidutsläpp som infördes 2019 har också fått missnöjet att jäsa på flera håll (lagen omfattar bara provinser som inte har egna sådana skatter). Det gäller inte minst i Alberta där invånarna tidigare levde gott på oljan men där sjunkande oljepriser nu lett till att över 100 000 arbetstillfällen har försvunnit sedan 2014. Många i Alberta är också upprörda över att provinsen genom åren betalat stora summor till Ottawa utan att få något tillbaka. Den här klyftan mellan östra och västra Kanada är inte ny, men den har vuxit på nytt efter maktskiftet 2015. I det senaste federala parlamentsvalet 2019 blev Trudeaus parti Liberalerna helt utan representation i både Alberta och Saskatchewan.

Populistiska krafter som kräver en ”wexit”, det vill säga att Alberta tillsammans med Saskatchewan, Manitoba och de inre delarna av British Columbia ska bryta sig loss från resten av landet, har också vuxit i styrka. Ett nytt parti, Wexit Canada, registrerades i början av 2020. Mycket talar dock för att det bara kommer att möta samma öde som andra separatistpartier som inte lyckats särskilt bra i politiska val. Enligt en opinionsundersökning i november 2019 stödde var tredje invånare i Alberta separatisterna.

Coronakrisen har givit den liberala regeringen en viss respit. Trudeau, som sitter i självkarantän, håller dagliga presskonferenser om läget i landet. Alla noterar att han har låtit håret och skägget växa.

I slutet av april tyckte tre av fyra kanadensare att hans minoritetsregering har gjort ett bra jobb, men när pandemin väl är över lär gamla spänningar stiga till ytan, inte minst då de ekonomiska problemen förvärras av fallande oljepriser.