Indisk kraftansträngning mot coronasmittan

I skrivande stund (26 mars) uppges 649 personer ha blivit infekterade av viruset, varav 13 personer har avlidit. Majoriteten av dessa fall uppges vara så kallade importfall. Hur kommer det sig att så pass få rapporterade fall existerar i Indien? De mer pessimistiska analyserna framhåller att de sjukhus i landet som har kapacitet att kontrollera coronaviruset i början enbart testade personer med feber och inte personer med andra influensasymptom. Dessutom är antalet sjukhus med kapacitet att genomföra kostsamma tester begränsat. Mer optimistiska analyser belyser att Indien konsekvent och framsynt placerat personer som kan ha kommit i kontakt med smittade i karantän, i synnerhet de indier som flugits hem från Kina, Iran, och Europa.

De indiska myndigheternas hantering kan så här långt beskrivas i tre skeden. Först isolerades smittade personer som erhållit viruset utomlands samtidigt som myndigheter kartlade vilka de träffat. Successivt infördes olika sorters restriktioner med bland annat stängda gränser för resenärer från Europa. Skolor, biografer, sportanläggningar och religiösa platser stängdes också. Samtidigt hägrade flera orosmoln kring effekten av åtgärderna. Även om informationskampanjerna pågick var det osäkert i vilken utsträckning de nådde ut till befolkningen när till och med politiker rekommenderade medicinskt grundlösa behandlingar såsom vegetarisk mat och urin från kor. Dessutom växte oron för att tätbefolkade slumområden kommer att drabbas hårt när möjligheten att tvätta händerna med tvål i förebyggande syfte saknas.

Kommunanställda ritar upp rutor på gatan utanför affärer i Bombay (Mumbai) för att ordna köer med tillräckligt avstånd mellan de köande. Foto: Rajanish Kakade/AP/TT

I det andra skedet ändrade Indien sin strategi till att öka antalet tester. Istället för storskaliga kostsamma masstester var taktiken att genomföra stickprover i identifierade områden där viruset befarades härja. Kort därpå tillkännagav premiärminister Narendra Modi ett 14 timmar långt ”folkets utegångsförbud”.

I ett tredje skede vidtogs en rad extraordinära åtgärder. Tågtrafiken stoppades liksom flyg till landet. Storstäder stängdes och hela landet håller stängt i tre veckor sedan den 25 mars.

Krisberedskap

Samtidigt pågår en stor kraftansträngning för att möta de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen. Regeringen har introducerat två ekonomiska stödpaket (2 miljarder amerikanska dollar till sjukvården och drygt 22 miljarder till fattiga). Även delstatsregeringar vidtar åtgärder för att hantera den ekonomiska bördan och konsekvenserna för landets fattiga och människor som arbetar inom den informella sektorn utan skyddsnät.

Trots att hälso- och sjukvårdspolitik är en delstatsfråga i Indien samordnar regeringen åtgärderna för att förhindra en omfattande smittspridning. Medan regeringen och nationella myndigheter bistår med koordinering, informationskampanjer och expertis, står delstatsregeringarna för implementeringen av olika insatser, både på nationell nivå och specifika delstatsinsatser. Eftersom antalet vårdplatser varierar mellan delstaterna och sjukvården är under tryck är det troligt att en indisk diskussion om hälsosystemets kapacitet och olika sorters krisberedskapsmekanismer väntar när coronakrisen är över.

Myndigheterna delar ut mat till fattiga och hemlösa i New Delhi. Foto: AP/TT

Indien positionerar sig på den globala arenan

Under pågående pandemi har Indien solidariskt hörsammat både Kinas och Italiens önskan om stöd genom att översända masker och sjukvårdsmaterial med flyg. Dessutom erhåller sydasiatiska grannländer sjukvårdsmaterial från Indien som lägger vikt vid sitt närområde.

För internationell samordning har Indien vänt sig till olika länder och globala aktörer, däribland USA och den sydasiatiska regionala organisationen South Asian Association of Regional Cooperation (SAARC) som förutom Indien består av Bangladesh, Bhutan, Maldiverna, Nepal, Pakistan och Sri Lanka. Eftersom SAARC varit nedprioriterad av den indiska regeringen under Narendra Modis tid som regeringschef var det indiska initiativet till ökad regional samverkan överraskande. Regionens ledare uttryckte tydlig politisk vilja när de framhöll att regional koordination mot viruset behövs.

Även kampen om regionalt inflytande mellan Indien och Kina ligger bakom Modis SAARC-initiativ. Både Indien och Kina erbjuder finansiellt stöd till grannländerna. Som svar på Indiens 10 miljoner amerikanska dollar till en gemensam krisfond för SAARC-länderna har Kina erbjudit 500 miljoner amerikanska dollar i lån till Sri Lanka. Det faktum att Sri Lanka är av strategisk betydelse för den maritima delen av Kinas projekt Belt and Road Initiative (BRI) visar hur geopolitiken påverkar den sydasiatiska politiska kontexten under pågående pandemi.

Med undantag för Pakistan har även Sri Lanka och de andra länderna inom SAARC tillkännagivit finansiella bidrag av olika storlek till den gemensamma krisfonden.

Samtidigt som inflytelserika indiska experter uttryckt omfattande kritik emot Kinas mörkläggning kring coronaviruset fortsätter regeringens balanserade förhållningssätt till Kina. Å ena sidan är misstänksamheten ständigt närvarande, å andra sidan vill Indien ha fungerande politiska relationer med grannlandet på grund av ländernas handelsrelation och Kinas inflytande i internationella institutioner. Det är skälet till att indiska representanter deltog vid ett Kina-lett möte om bekämpningen av coronaviruset och skickade sjukvårdsmaterial till Kina i februari.

Ett annat exempel på internationell samordning är Quad-formationen, bestående av USA, Japan, Australien, och Indien, som nyligen sammanträdde i ett utökat format med Sydkorea, Vietnam och Nya Zeeland. Quad verkar för att främja öppenhet och stabilitet i den indo-pacifiska regionen i syfte att balansera Kinas militära aktiviteter i Indiska oceanen. Nu tar sig gruppen även an coronakrisen. Taktiken för att bemöta den globala utmaningen är att samarbeta för framtagande av vaccin och mildra virusets effekt på den globala ekonomin. Även om det är för tidigt att säga om detta utökade Quad-format blir en mer permanent formation bör det noteras att inget europeiskt land eller EU deltog.

Indiens vilja att positionera sig på den globala arenan har således varit tydlig under pågående pandemi. Eftersom Indien ser sig som en global aktör som vill påverka coronavirusets politiska konsekvenser på världsordningen har samtal på hög nivå hållits med bland annat USA, Kina, Ryssland och EU. Den 17 miljoner stora indiska diasporan runt om i världen följer noggrant den indiska regeringens åtgärder både under och efter coronakrisen.

Daglönare på väg till fots till sina hembyar i delstaten Uttar Pradesh. Foto: Rajesh Kumar Singh/AP/TT

Kan Indien vinna något på krisen?

Det råder inga tvivel om att indiska myndigheter är aktiva för att bemöta konsekvenserna av coronakrisen. Samtidigt råder en överhängande risk för ett stort mörkertal av smittade människor. Vissa bedömare menar även att samhällsspridning pågår trots att myndigheterna konsekvent avfärdat att viruset sprids i skymundan. Det finns även en risk att inhemska arbetsmigranter och arbetare inom den informella ekonomin bär med sig viruset hem till den indiska landsbygden när de blir utan inkomst i storstäderna.

Politiska diskussioner kommer säkerligen uppstå kring både ett upphävande av de omfattande restriktionerna och hur ändamålsenliga det politiska systemet samt institutionerna är för att bemöta kriser. Likaså kommer landets ekonomi att bli ett hett ämne. Men kan Indien dra nytta av krisen på något sätt? Kommer Indien uppfattas som ett av de länder som hanterade viruset bäst när krisen är över? Blir Indien en av ”vinnarna” eller ”förlorarna”?

Med tanke på att Indien vill se en reform av internationella institutioner för att bättre återspegla den rådande ekonomiska maktbalansen i världen kommer landet vara aktivt i politiska diskussioner om internationellt samarbete post-corona. Det är emellertid för tidigt att avgöra coronakrisens konsekvenser för världsordningen. Vad som inte är för tidigt att konstatera är internets kritiska roll för digital internationell samordning och vardagligt liv i kristider. Samtidigt flödar desinformation på digitala plattformar även i Indien. Samarbete kring cybersäkerhet kommer att bli allt viktigare post-corona. Det går heller inte att blunda för det faktum att coronaviruset utgör ett test för såväl globalisering som internationell solidaritet. Hur Indien fortsatt hanterar coronaviruset kommer få konsekvenser för landets befolkning, världsekonomin och internationell politik.