Södra Afrika riskerar hungerkris – nu måste matvanor ändras

Länderna i södra Afrika har endast upplevt en normal odlingssäsong under de senaste fem åren, enligt FN:s livsmedelsprogram WFP. Övriga år har präglats av torka och översvämningar, varmare temperaturer och regnstormar. Eller en kombination av dessa. Det senaste året är inget undantag.

I mars 2019 svepte cyklonen Idai in över Moçambique, Zimbabwe och Malawi. Sex veckor senare tog cyklonen Kenneth en liknande väg. Tre miljoner människor i fyra länder drabbades och närmare 700 000 hektar av majs, kassava, bönor, ris och jordnötter förstördes. Cyklonen slog till precis innan det var dags att skörda.   

Idai och Kenneth drabbade de centrala och norra delarna av Moçambique. I de södra delarna av landet rådde torka. Samma mönster ser ut att upprepa sig i år.

I Moçambiques grannland Zimbabwe har delar av landet drabbats av den värsta torkan på 40 år. WFP förutspår en akut brist på mat.

Precis som i Zambia började det regna i norra Zimbabwe i mitten av januari men övriga delar av landet fick endast skurar eller inget regn alls. Den förväntade skörden i april/maj lär bli under det normala. 

– Det är den viktigaste skörden på året och de regn som har kommit lär inte vara tillräckliga för att ge en god avkastning. Tittar vi framåt förutspås mera varmt och torrt väder, säger Gerald Bourke, talesperson på WFP:s kontor i Johannesburg.

Zambia klarar inte längre att exportera majs

Organisationen uppskattar att det råder akut matbrist bland 7,7 miljoner zimbabwier, hälften av landets invånare. Grannlandet Zambia brukar exportera majs till bland annat WFP men fjolårets skördar var inte tillräckliga och det råder exportförbud i landet. FN-organet måste därför importera hjälp från Europa, Latinamerika och Asien. Det innebär en ökad kostnad och långa transporttider.

Det är inte bara vädret som orsakar hungern i Zimbabwe. Sedan president Emmerson Mnangagwa återinförde den inhemska valutan i juni i fjol har inflationen dragit iväg till drygt 500 procent, brist på utländsk valuta försvårar importen av exempelvis konstgödning och det råder konstant brist på varor och drivmedel. I fjol var spannmålsskörden 40 procent lägre än normalt så några reserver finns inte.

Södra Afrika är drabbat av den värsta torkan på många år. Här står en sydafrikansk jordbrukare där det en gång fanns vatten. Foto: Dennis Farrel/AP/TT

EU:s ambassadör till Zimbabwe Timo Olkkonen kommenterade nyligen situationen.

– Det finns en tydlig länk mellan klimatförändringar och torkan i södra Afrika men det framgår också klart i den senaste rapporten från FN:s specialrapportör för rätten till mat att den allvarliga situationen vi befinner oss i har uppstått på grund av misskötsel av jordbrukssektorn under de senaste åren. Stora markområden ligger i träda och det görs knappt några investeringar längre, sade han enligt News Day.

Sammanlagt räknar WFP med att 45 miljoner människor riskerar hunger, en majoritet av dem kvinnor och barn, i de länder som är med i den regionala samarbetsorganisationen för södra Afrika, SADC. Situationen förvärras av stigande matpriser och boskap som dör på grund av torkan. Familjer försöker överleva genom att äta mindre mat, hoppa över måltider och sälja sina tillgångar. Fler och fler barn slutar gå i skolan.

– För första gången sedan 2004 kommer vi att behöva dela ut mathjälp i Zambia. Det visar allvaret i situationen, säger Gerard Bourke.

Men det handlar inte enbart om väder.

Avskogning och misskötsel viktiga orsaker

Redan före torkan levde invånarna i regionen i utsatthet. Befolkningsökningen är fortsatt relativt hög, SADC-länderna dras med höga skulder och stora budgetunderskott. Lägg där till att över hälften av världens hiv-smittade bor i södra och östra Afrika och inkomstgapet mellan fattiga och rika är stort.

Nödhjälp är en kortsiktig lösning. Det måste till strukturella förändringar som angriper grundorsakerna till problemen, menar Gerhard Bourke. Parallellt arbetar WFP därför med utvecklingen av ett mer hållbart jordbruk.

– Avskogningen i södra Afrika är sju gånger högre än det globala genomsnittet, så ett viktigt program vi driver är återplantering av skog för att minska erosion. Vi arbetar också med damm- och reservoarbyggen för att samla in regnvatten att bevattna åkrarna med.

En kvinna samlar majs utanför Harare i Zimbabwe. En ensidig matproduktion ökar matosäkerheten. Istället krävs ett mer diversifierat och klimatsmart jordbruk. Foto: Tsvangirayi Mukwazhi/AP/TT

Att införa hållbara och mer motståndskraftiga grödor är ett annat sätt att bryta rådande strukturer. Majs är huvudgrödan i regionen men majs är känsligt för såväl torka som för mycket vatten. För att få en lyckad skörd måste plantorna vattnas på exakt rätt tid och med exakt rätt mängd vatten, något som är omöjligt med de väderleksförändringar som regionen upplever.

Regeringen i Zambia har under decennier subventionerat utsäde och konstgödning för majsodling vilket gjort majs till landets viktigaste basföda. I en rapport som publicerades 2018 kartlade Cuts International och WFP matvanorna i Zambias huvudstad Lusaka. På frågan vad invånarna åt till lunch och middag svarade 85 respektive 91 procent att de åt majsgröt (nshima).

Zambier måste lägga om kosten

Men majsgrötens storhetstid som folkets främsta föda verkar vara förbi. Vicepresident Inonge Wina gick i fjol ut med uppmaningen att zambierna måste lägga om sin kost radikalt.

– Att gradvis börja byta ut majsbaserade måltider är bra för vår nation eftersom det ger plats för mer näringsrik mat på våra bord, sade hon till den statliga tidningen Daily News. Uttalandet kom i samband med den uppseglande hungerkatastrofen i landet. Ett sätt att tackla problemet är en mer blandad kost, underströk vicepresidenten.

Gerhard Bourke berättar att WFP redan arbetar med den här typen av försök. Genom att ersätta majs med exempelvis hirs, kassava, sötpotatis eller sorghum skulle bönderna bli mindre utsatta vid upprepad torka.  

– För att kunna ställa om till alternativa grödor måste regeringarna stå bakom processen. Det krävs policyförändringar och informationskampanjer. Vi driver olika program i mindre skala, men det är långt ifrån tillräckligt, säger han.

Hjälporganisationen Cares vice direktör för södra Afrika är inne på samma linje.

– Vi befarar att situationen kommer att förvärras med fler människor som riskerar matbrist och undernäring. Därför uppmanar vi regeringar, den privata sektorn och icke-statliga organisationer att fokusera på klimatsmarta jordbruksmetoder genom att intensifiera utbyggnaden av konstbevattning samt genom forskning och teknikutveckling, sade Matthew Pickard i ett uttalande några månader efter cyklonen Idai.

Utökad konstbevattning har länge diskuterats i södra Afrika. Investeringar i bevattningssystem skulle förbättra skördarna mångfalt men en sådan utveckling skulle kräva stora finansiella resurser. Att utveckla större industriella jordbruk är heller inte lösningen.

Ständigt återkommande hungerkatastrofer tär på människor. Här en kvinna som fått nödhjälp vid en tidigare katastrof i Zambia. Foto: Obed Silva/AP/TT

FN varnar för skadlig monokultur

FN:s klimatpanel IPCC lyfte i en rapport i fjol fram den skadliga påverkan som stora intensiva monokulturer har haft på miljön. Kommersiella jordbruk som utvecklats för att föda en växande befolkning har samtidigt bidragit till ökade utsläpp av växthusgaser, att hela ekosystem utplånats och den biologiska mångfalden minskat.

För att motverka klimatpåverkan från jordbruket och samtidigt stoppa utarmningen av odlingsmarker förespråkar IPCC bland annat agro-ekologiskt jordbruk, något som dessutom skulle öka matsäkerheten i utsatta områden.

Metoden grundar sig på ett multifunktionellt ekologiskt jordbruk där grödor, buskar och träd blandas på samma åker för att göra vattenanvändningen mer effektiv och jorden bördigare. Rapporten påtalar också vikten av att stärka landrättigheter och kvinnors rättigheter inom jordbrukssektorn. Detta ses som helt avgörande för att tackla klimatförändringarna och öka matsäkerheten på ett effektivt sätt.