Kinas tekniska frammarsch hotar västvärldens normer

Den kinesiska Digitala sidenvägen, på engelska förkortad DSR, är en del av det så kallade Sidenvägsinitiativet (Belt and Road Initiative, BRI), Kinas enorma infrastrukturprojekt för att koppla samman och underlätta handel och transporter mellan Asien, Europa och Afrika. Liksom namnet antyder handlar DSR om att koppla samman alla digitala kanaler.

Projektet har bara pågått sedan 2015 men redan 2018 hade omkring 700 miljarder kronor investerats i digital infrastruktur utomlands och Kina var engagerat i 80 telekomprojekt runtom i världen. De fem länder som tagit emot mest investeringar i det här sammanhanget är Indien, Mexiko, Etiopien, Malaysia och Filippinerna, med Indien i topp.

Den digitala satsningen speglar Kinas önskan att bli en teknologisk supermakt i den så kallade fjärde industriella revolutionen som just nu pågår. Den rör utvecklingen av artificiell intelligens, robotteknik och "sakernas internet", en term som avser alla sorts enheter som kan kopplas upp mot nätet (hushållsapparater, fordon, spelkonsoler med mera). Om den digitala satsningen faller väl ut kommer Kinas internationella prestige att växa avsevärt samtidigt som ekonomin och den politiska och militära kapaciteten stärks.

Kina tar sig an denna utmaning genom att kapitalisera på den existerande (i huvudsak västliga) tekniken och på den potential som finns i den som är under utveckling. Satsningen följer två spår: ett inrikes och ett utrikes.

Hunag Yongzhen, chef för företaget Watrix, demonstrerar en programvara som identifierar människor utifrån deras rörelsemönster, något som kan vara användbart när ansiktsigenkänning inte fungerar. Systemet används i kinesiska storstäder. Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT

Inom landet handlar det om att öka den egna teknologiska kapaciteten genom att minska beroendet av geopolitiska rivaler, framför allt USA och Japan. Det görs genom initiativ som Made in China 2025, en plan som lanserades 2015 i syfte att ställa om Kinas tillverkningsindustri till mer avancerad, högteknologisk produktion.

När det gäller utrikesspåret har Kina två mål: att koppla ihop sina system med omvärlden och att sprida kinesisk teknik. Globalt sett finns det uppskattningsvis närmare fyra miljarder människor som är nyblivna användare av digitala kanaler och medier eller som har potential att bli det. De flesta återfinns i u-länder och Kina har via DSR redan försatt sig i en gynnsam ställning för att kunna ta sig in på den marknaden. Genom samarbete med aktörer i den privata sektorn, politiskt stöd och subventioner kan Kina ofta erbjuda mycket mer attraktiva avtal än andra ledande aktörer.

Det bör betonas att fördelarna med DSR inte nödvändigtvis bara gynnar Kina. En stor del av den underutvecklade världen saknar fortfarande en adekvat digital infrastruktur. Om Kinas erbjudanden hanteras smart på lokal nivå kan det bidra till att stärka ett lands ekonomi och konkurrenskraft. Utan digital infrastruktur kommer många av dessa länder att befinna sig fortsatt underläge i den globala ekonomin och de riskerar att halka efter ytterligare.

Kina hotar med motåtgärder mot Sverige sedan Post- och telestyrelsen, Säkerhetspolisen och Försvarsmakten sagt nej till den kontroversiella kinesiska teknikjätten Huawei som leverantör av 5G-teknik. Foto: Ng Han Guan/AP/TT

Ett exempel på ett land som dragit fördel av DSR är Nepal som 2018 genom ett gemensamt projekt tog i bruk en fiberoptisk kabel till Kina. Det gav det kustlösa och oländiga landet en alternativ och snabbare uppkoppling till internet än den vanliga vägen via Indien. I Myanmar (Burma) har bara runt 2 procent av hushållen tillgång till bredband hemma. Den kinesiska telekomjätten Huawei siktar på att fördubbla den siffran. Vidare kan man konstatera att Kina inte bara bistår med kapital utan också med värdefull expertis när det gäller ledning och styrning, till exempel genom en sådan koloss som IT-konglomeratet Alibaba Group.

Men ur andra ledande aktörers perspektiv, däribland EU:s, är det kinesiska projektet bekymmersamt. Än så länge har DSR fått störst genomslag utanför EU men satsningen kommer att influera den globala digitala ordningen på ett genomgripande sätt. Genom DSR får Kina en fullfjädrad digital grundstruktur samt stort inflytande över utformningen av tekniska standarder och, inte minst, över de normer som ska styra i cybervärlden.

En modell av satellitnavigeringssystemet Beidou visas upp på den årliga teknikmässan i Peking. I år fick Beidou global täckning. Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT

Fram till för inte så länge sedan var Kina helt beroende av ledande företag från väst och Japan för teknologiskt kunnande och för de komponenter som behövs för att bygga digitala nät. Det gällde till exempel fiberoptiska kablar som transporterar data, mobilnät för samtal och uppkoppling och satellitnavigeringssystem som det amerikanska GPS. Genom uppbackning från regeringen, utnyttjande av mänskligt kapital och en stor inhemsk marknad har kinesiska företag snabbt avancerat och utvecklat egen teknik och lösningar på alla dessa områden. De kan nu kopieras för att bygga upp en digital grundstruktur även i andra länder.          

I till exempel Asien är Kinas andel av existerande kablar nästan 30 procent och mer än 50 procent när det gäller planerade kablar. De kinesiska företagen Huawei och ZTE är ledande inom 5G-teknik och i juni i år fick Kinas eget satellitnavigeringssystem Beidou global täckning via 55 satelliter. Detta system kommer att bidra till utvecklingen av framtida teknik men stärker också Kinas förmåga till övervakning samt landets militära kapacitet (genom bättre precision när det gäller robotar och drönare till exempel). Pakistan, Laos, Brunei och Thailand tillhör de asiatiska länder som har anammat Beidou och systemet vinner även mark i Mellanöstern och Afrika.

Västländerna och särskilt USA har haft en dominerande roll på den globala marknaden och därmed även haft stort inflytande över fastställandet av vilka tekniska standarder som ska gälla. Företag som Google, Microsoft, Apple, Intel och Facebook har haft och fortsätter ha initiativet. De europeiska företagens inflytande är mindre och på väg ned.

Genom DSR håller Kina på att urholka USA:s dominans på marknaden, också i väst. I början av detta år stod Europa för mer än hälften av de globala beställningarna på Huaweis 5G-nät. Kinesiska betalsystem som Tencents We Chat Pay och Alibabas Alipay gör insteg i Europa, och om Kina i förlängningen kommer att dominera teknikutvecklingen och de standarder som sätts på den asiatiska marknaden – som är världens största och den där digitala utbyggnaden går snabbast – kommer EU och USA att hamna i ett allvarligt strategiskt beroende av Kina.

Men det är kanske det kinesiska inflytandet över normer i cybervärlden som är mest bekymmersamt för EU och dess invånare. Det finns en oro i västländerna att Kina genom sin digitala satsning också sprider sin uppfattning om hur teknik kan användas för att styra ett samhälle. Kina kontrollerar som bekant både kinesernas tillgång till internet och bevakar flödet av information. Digitala system används också för att noga övervaka medborgarna.

Övervakningskameror framför ett porträtt på exledaren Mao Zedong vid Himmelska fridens torg i Peking. Foto: Ng Han Guan/AP/TT

Därmed har Kina potential att förändra den allmänna synen på förhållandet mellan stat och medborgare till en version som mer liknar sin egen, och dem som ett antal andra auktoritära och mer traditionella asiatiska stater företräder, än de fria och öppna värden som väst främjar. På så sätt kan DSR bidra till en urholkning av demokratiska värden på global nivå.

Dessutom har Kina redan gjort inbrytningar inom nyhetsmedier och sociala medier i andra länder i syfte att förändra den globala bilden av landet. Det sker bland annat genom att influera journalister från olika delar av världen som erbjuds samarbete och deltagande i helfinansierade program, workshoppar och seminarier som omfattar övning i ”journalistisk med kinesiska förtecken”. Journalister från stora medier i Indien, Pakistan, Bangladesh med flera har till exempel deltagit i sådana utbildningar.

I Pakistan rapporteras ett kinesiskt medieföretag och en inhemsk tankesmedja vara i färd med att utarbeta ett system för att snabbt kunna motverka ”negativa uppfattningar” och ”falska nyheter” om de gemensamma infrastrukturprojekt som Pakistan och Kina genomför i landet. De senaste åren har den inhemska kritiken mot dessa minskat kraftigt.  

I kampen om teknologisk överlägsenhet, och inflytande över den industriella utvecklingen, har Kinas digitala satsning börjat urholka västländernas ledande ställning och deras normsystem samt lagt grunden för Kina att ta ledartröjan. Att ta den ledande rollen i en industriell revolution ger globalt ledarskap och problemet för EU är att unionen med sin i jämförelsevis vacklande teknikutveckling inte erbjuder någon jämbördig stor vision som DSR.

USA har insett följderna av Kinas digitala satsning och satsat mycket mer på AI, genomfört initiativ för att behålla IT-företag inom landet och stoppat Huaweis deltagande i utvecklingen av 5G. Om EU, dess medlemsstater och andra ledande aktörer agerar klokt bör de också använda DSR som ett instrument för att växla upp sin egen teknologiska samordning och utveckling. Kina kommer oavsett hur andra ledande aktörer agerar fortsätta att rusa framåt på sin digitala sidenväg. 

Översättning: Lena Höglund