Frågan om coronavirusets ursprung får Kina att se rött

Doktor Shi Zhengli befann sig på en konferens i Shanghai den 30 december 2019 när hon fick ett samtal från sin chef som bad henne återvända till Wuhan för att genetiskt analysera virusprover på två patienter med atypisk lunginflammation. ”Släpp allt annat och hantera det!” lät det.

Shi disputerade i Montpellier år 2000 och är världsledande på fladdermusvirusforskning. Hon har berättat hur hon tog första tåget tillbaka till den kinesiska storstaden tillsammans med sina kollegor från Wuhans virologiska institut. En dryg vecka senare, när analysen var klar, drog hon och hennes medarbetare en lättnadens suck: ”Det var inte vårt virus!”

Idag, 18 månader efter det att de första människorna insjuknade i vad som skulle bli en pandemi, vet ingen hur viruset uppstått. Initialt föll misstankarna på ohygieniska marknader där vilda djur såldes levande, eftersom två tredjedelar av de första fallen uppstått på Huananmarknaden i Wuhan. Där såldes framför allt fisk men även vilda djur, varav de flesta dock visat sig redan ha varit slaktade och oftast nedfrysta.

I västerländska medier spreds bilden att det var kinesernas konsumtion av fladdermöss som var orsaken till covid. Sociala medier översköljdes av bilder och videoklipp som påstods vara från Kina på snuskiga djurmarknader och kineser som mumsade fladdermussoppa.

Många falska bilder

Vid närmare granskning har det visat sig att många av dessa filmer och bilder kom från andra länder. Fladdermussoppan verkar härröra från önationen Palau i Mikronesien, där den är en lokal delikatess, som kinesiska turister beställt in på restaurang och med skräckblandad förtjusning dokumenterat sig med. Ett videoklipp föreställer exempelvis en kinesisk influerare som testar fladdermussoppa. Däremot verkar det inte ha funnits några fladdermöss till salu på de wuhanesiska matmarknaderna.

Felaktig bild. Detta foto spreds internationellt, även i svenska medier, och påstods föreställa en marknad i Kina för levande vilda djur. Men fotot är från Solo på ön Java i Indonesien. Foto: AP/TT

Wuhan är en känd universitetsstad med över 80 högre lärosäten. Där finns tre forskningsinstitut som ägnat sig åt just avancerad forskning på fladdermusvirus. Det mest kända är Wuhans virologiska institut, som har ett laboratorium med högsta säkerhetsklassning, BSL4, byggt med fransk och amerikansk hjälp. Här har man bedrivit världsledande gain of function-forskning på just coronavirus för att göra dem farligare och på så sätt utveckla läkemedel och vaccin mot framtida virussjukdomar.

Redan på ett ganska tidigt stadium av pandemin fanns det teorier om att sars-cov-2, viruset som orsakar covid-19, skulle kunna komma från en laboratorieläcka eftersom sådana ibland inträffar. Exempelvis ligger den lokala folkhälsomyndigheten bara ett par hundra meter från Huananmarknaden och hade dessutom flyttat dit i början av december 2019.

Den kinesiska partistaten var dock snabb med att slå ner på den typen av teorier. Bara något dygn efter det att två kinesiska forskare i mitten av februari publicerat en rapport på detta tema på forskningssajten Researchgate drogs denna tillbaka. Samtidigt meddelade president Xi Jinping att Kina brådskande skulle införa en ny biosäkerhetslag för att minska risken för läckage från laboratorier. Även utländska virologer, som senare visat sig ha nära band till forskningen på just Wuhans virologiska institut, skrev artiklar om hur omöjlig en laboratorieläcka var och avfärdade snabbt detta som en konspirationsteori.

Kontrollerad undersökning

Det finns många frågor kring hur viruset uppstod i Wuhan. Den kinesiska partistaten har försökt skylla ifrån sig med att det inte var i Kina som viruset uppkom utan att det kom till Wuhan när amerikanska militärer deltog i det internationella idrottsevenemanget Wuhan Military Games i oktober 2019. Eller att det uppstod i norra Italien, där läkare hittat sars-cov-2-virus i prover från hösten 2019. Ett alternativt spår är att viruset kommit till Wuhan genom importerad fryst mat, där norsk lax varit huvudmisstänkt.

Både doktor Shi och George Gao, chef för folkhälsomyndigheten i Peking, har sagt att tesen om importerad fryst mat är möjlig, trots att viruset verkar betydligt mer luftburet än smittsamt via ytor. Just denna teori framlades också som mer trolig än laboratorieläckan i WHO:s rapport från i Wuhan i våras sedan en utländsk delegation besökt staden för att förstå virusets ursprung. WHO:s undersökning var hårt kontrollerad av kinesiska myndigheter vad gäller tillgång till data, vem som släpptes in i landet och vilka de fick träffa. Studiens opartiskhet har därför ifrågasatts, men det har argumenterats att det var viktigare att WHO släpptes in än att förhållandena var idealiska. Generellt visar detta på hur beroende multilaterala organisationer har blivit av Kina på olika sätt och inte vill stöta sig med landet.

Tillträde förbjudet. Journalister stoppas när WHO:s experter ska besöka Huananmarknaden i Wuhan i januari 2021. Foto: Ng Han Guan/AP/TT

Bara att säga att viruset kom från Kina, eller kalla det Wuhanviruset, får partistatens representanter att se rött. Falungongrörelsen, som är stark motståndare till styret i Peking, passade på att döpa sars-cov-2 till ”KKP-viruset” (Kinesiska kommunistpartiviruset). Rörelsen producerade till och med en egen film i vilken viruset påstås ha läckt från laboratorier i Wuhan.

Kina har kritiserats hårt för att inte ha gått ut med information om viruset tidigt, men det finns flera skäl till att man inte meddelade omvärlden direkt. Det främsta var sannolikt att man helt enkelt inte visste vad det var för virus. De första insjuknade i början av december 2019, men det var inte förrän under andra halvan av månaden som viruset upptäcktes, och det var inledningsvis oklart om det spreds mellan människor. Månaderna innan härjade en svår influensa som verkar ha liknat covid i symtom och det är inte lätt att se skillnad på influensor. Kanske var det för att Wuhan är en avancerad universitetsstad som gjorde att viruset upptäcktes just där?

Visselblåsare dog

Hanteringen av sars 2002–2003 ledde till att partistaten försökte lära av sina misstag. Då försenade ett ledarskapsskifte hanteringen av viruset, som blev katastrofal genom initial mörkläggning. De nya ledarna, president Hu Jintao och premiärminister Wen Jiabao, satsade på att bygga upp en bättre hantering av smittsamma sjukdomar med ökad öppenhet för att förhindra en upprepning av sars. Hälsomyndigheterna måste numera rapportera in misstänkta fall av nya smittsamma sjukdomar skyndsamt, annars bryter de mot reglerna. Man byggde också upp infrastruktur för att hantera spridningen av ett nytt sars, vilket säkert underlättade nedstängningen av Wuhan.

Tillträde förbjudet. Journalister stoppas vid hotellet i Wuhan där WHO:s delegation bodde under sitt besök i januari-februari 2021. Foto: Ng Han Guan/AP/TT

Lokala partikadrer fördröjde troligen rapporteringen om viruset uppåt för att de arbetat med att höja Wuhans status till samma administrativa nivå som Shanghai och Peking. Det skulle innebära att partisekreteraren i Wuhan kom in i den eftertraktade politbyrån, något man uppenbarligen var beredd att göra mycket för. Att Kina blivit mer auktoritärt under Xi och den som misslyckas straffas hårt har säkert också spelat stor roll för hanteringen.

Gao, chefen för den kinesiska folkhälsomyndigheten, fick inte kännedom om virusets existens förrän den 30 december. Det var samma dag som visselblåsaren och läkaren Li Wenliang skrev en varning på Wechat om ett nytt sarsvirus i Wuhan. Li blev kallad till polisen dagen därpå för att skriva på ett erkännande om att han spritt lögner på sociala medier, men när han avled av covid några veckor senare orsakade hans bortgång ett ramaskri på kinesiska sociala medier. Idag är han hjälteförklarad av partistaten.

Enormt känslig fråga

Det kan också vara så att även lokala myndigheter först misstänkte att viruset var en läcka från ett laboratorium och försökte smittspåra själva för att stoppa det. Vi kommer troligen inte att få veta vad som hände exakt i början av pandemin, inte minst för att den kinesiska partistaten sin vana trogen försöker att skylla ifrån sig och dölja bevis. Redan i början av januari 2020 beordrades de företag som genetiskt analyserat prover på de första patienterna att förstöra dessa.

För den kinesiska partistaten är frågan om virusets ursprung enormt känslig. När Australien förra våren krävde en oberoende kommission för att hitta ursprunget till viruset blev Kinas officiella talespersoner rasande. Australien utsattes sedan för en ekonomisk bojkott när kineserna slutade importera nötkött, korn, vin och kol därifrån. Idag är relationerna mellan länderna urusla.

President Joe Biden har bett USA:s underrättelsetjänster att utreda om coronaviruset läckte från ett laboratorium i Kina. Foto: Evan Vucci/AP/TT

Uppenbarligen tolererar Xi och partiet inte något som svärtar ner Kinas rykte globalt, särskilt skulle idén om en global ”sidenväg” på hälsoområdet störas. Om viruset skulle visa sig komma från ett laboratorium skulle andra länder kunna rikta skadeståndsanspråk på Kina och alienera landet ännu mer från den värld som det egentligen vill vara en del av. Men det skulle också utmana Xi Jinpings och Kommunistpartiets styre i Kina.

Idag har partiet gjort kineserna stolta över att landet har klarat sig så pass väl som man gjort i pandemin, till skillnad från västvärlden. Om det skulle framkomma att viruset härstammar från förvisso innovativ, men oerhört farlig, virusforskning i Wuhan skulle det kunna leda till att Kommunistpartiets maktinnehav ifrågasätts. Därför kommer partistaten sannolikt att motarbeta nya studier om laboratorieläckor. Det är dessutom svårt att ta reda på ursprunget för ett virus – vi vet exempelvis inte hur spanska sjukan eller sars uppstod. Av dessa skäl är det därför stor risk att vi aldrig får veta det den här gången heller.