Xi fick tji – USA satsar på ”asiatiskt Nato” mot Kina

Sedan Nato grundades i april 1949 har få allianser väckt så mycket intresse bland de militärstrategiskt intresserade som Quadrilateral Security Dialogue – allmänt kallat Quad – har gjort de senaste månaderna.

Detta nya initiativ från USA, Australien, Indien och Japan, i syfte att bemöta ett alltmer aggressivt Kina, har lett till spekulationer om ett nytt kallt krig mellan USA och Kina och att ett ”asiatiskt Nato” är under uppsegling.

– Quad föddes ur en kris, sade USA:s president Joe Biden i mars i år när han stod som värd för det första (virtuella) toppmötet med alliansens andra ledare: Indiens, Australiens och Japans premiärministrar.

Han påminde dem om att världen nu var mitt uppe i en annan kris – coronapandemin – och underströk att en fri indo-pacifisk region (kring Indiska oceanen och Stilla havet) ”är livsviktig för alla våra länders framtid”.

16 000 miljarder

Varken USA eller de andra tre medlemmarna i Quad erkänner att gruppen är riktad mot någon annan enskild stat. Men de flesta länders regeringar betraktar Quad som en antikinesisk formation som har skapats för att möta Pekings växande inflytande i regionen de båda världshaven och den betydelse som detta område har för både handel och säkerhetspolitik.

Den indo-pacifiska regionen består av 38 länder som utgör 44 procent av jordens yta och 65 procent av dess befolkning. Den står också för 62 procent av världens BNP och 46 procent av all handel med varor. Under 2019 transporterades varor för mer än 16 000 miljarder kronor genom regionen, och enligt en FN-rapport kommer 42 procent av världens export och 38 procent av världens import att passera genom området i år. Mer än 80 procent av Kinas handel till havs går också genom regionen.

Gemensam excercis. Flottorna från alliansen Quad – Indien, USA, Japan och Australien – övar i norra Arabiska havet. Foto: Indiska flottan/AP/TT

USA:s strategiska bedömning är att Quad är avgörande för att säkerställa fred och stabilitet i Indo-Pacific-regionen och se till att det är fritt att navigera i dess vatten. USA vill ha en internationellt reglerad ordning där inget enskilt land tillåts dominera och utforma spelreglerna – en omskrivning för Kinas aggressiva ekonomiska och militära framfart.

På sätt och vis är det främst Kina som orsakat all uppståndelse om alliansen de senaste månaderna. Till en början avfärdade Kina Quad som ”skum på havet” som så småningom skulle upplösas. Men i oktober 2020 anklagade utrikesminister Wang Yi alliansen för att propagera för en kallakrigsmentalitet som uppviglar olika grupperingar i syfte att underblåsa geopolitisk konfrontation.

Xi fick tji

Joe Biden avslöjade vid G7-toppmötet i Storbritannien i juni att han hade varnats av en kinesisk ledare (troligen president Xi Jinping) för att fullfölja planerna med Quad. Amerikanen avfärdade uppenbarligen uppmaningen eftersom en av de första saker han gjorde som president var att leda Quads första toppmöte i mars 2021. Det visade tydligt att gruppen hade kommit för att stanna oavsett vad Peking tycker om den.

Debatten om Quad har blivit ännu bittrare av andra globala frågor som visat på ökad misstro gentemot Kina. Den misstron finns inte bara bland Quads medlemmar, utan hos ett stort antal länder som tidigare var ivriga att göra affärer med den asiatiska jätten.

Avspisad. Xi Jinping på storskärm bakom ett dansnummer i Peking inför Kommunistpartiets hundraårsjubileum den 1 juli. Foto: Ng Han Guan/AP/TT

EU till exempel. I maj röstade Europaparlamentet med stor majoritet för att frysa ratificeringen av ett investeringsavtal med Kina. Bara ett halvår tidigare sågs överenskommelsen som en stor strategisk seger för Kina när den undertecknades trots USA:s motstånd. Det hade krävt sju års hårda förhandlingar att få avtalet mellan EU och Kina klart i slutet av 2020.

Men EU-parlamentets beslut visade i slutändan tydligt att européerna är lika tveksamma som amerikanerna till Pekings trovärdighet som global partner.

I mars i år införde EU (och USA, Kanada och Storbritannien) dessutom sanktioner mot kinesiska regimföreträdare, i protest mot hur den muslimska uiguriska minoriteten i regionen i Xinjiang behandlas. Det var de första sanktioner som EU har riktat mot Kina sedan massakern vid Himmelska fridens torg i Peking 1989.

Idén till Quad föddes efter den kraftiga jordbävningen utanför Indonesiens kust på annandag jul 2004, som utlöste den dödligaste tsunami som någonsin dokumenterats. Omkring 230 000 människor omkom (varav 543 svenskar) och egendomar värda cirka 80 miljarder kronor förstördes. USA:s, Australiens, Japans och Indiens flottor och andra militära styrkor samordnade då räddningsoperationer och återuppbyggnadsinsatser, vilket sådde fröet till fyrnationsalliansen.

Öppet fientligt

Det dröjde dock tills Quad blev särskilt aktivt. Huvudorsaken var inrikesförhållanden i de fyra länderna och deras uppfattningar och strategier om Kina. Samtliga ville skapa närmare band till Peking för att säkerställa att regimen skulle vara samarbetsinriktad och uppträda ansvarsfullt.

Den hållningen förändrades av framför allt två skäl. För det första hade USA under Donald Trump en mer konfrontatorisk snarare än samarbetsinriktad linje gentemot Kina. Det råder också enighet bland Quads medlemmar om att Kina under Xi Jinpings ledarskap har blivit mer öppet fientligt. Peking har dels stärkt sin kontroll över distributörskedjorna inom flera viktiga branscher, dels trakasserat sina grannländer både till havs och på land för att lägga under sig energikällor och mer territorium. Alla fyra länder kastade därför sin tidigare tvekan överbord och enades om att gemensamt patrullera de vatten i regionen där Kina uppträder aggressivt, som i Sydkinesiska sjön.

Virtuellt toppmöte i Quad i mars 2021. Från vänster Australiens regeringschef Scott Morrison, Indiens Narendra Modi, USA:s Joe Biden och Japans Yoshihide Suga. Foto: Dean Lewins/AP/TT

Så när Biden blev USA:s president 2021 återupplivade han inte bara Quad. Han visade genom att sammankalla gruppens ledare att han ser den som ett avgörande utrikespolitiskt verktyg i regionen kring Indiska oceanen och Stilla havet och för att hantera Kina. Amerikanen planerar också att hålla det första fysiska toppmötet mellan Quads ledare i Washington senare i år.

Men syftet med Quad och vad det står för förvånar fortfarande de flesta strategiska bedömare runtom i världen.

För även om Kinas diplomatiska aktier har kommit att stå lägre i kurs globalt på senare tid, finns det en insikt hos de flesta länder att om världsekonomin ska ta fart igen på allvar efter coronapandemin spelar Kina en nyckelroll.

Senaten i Washington röstade nyligen för en lag som beskriver Kina som en ”konkurrent” i kampen om att leda världen, vilket tyder på att USA:s konfrontation med Kina kan öka den närmaste tiden i takt med att Biden försöker återta supermaktens position på den globala scenen.

Quad bildades efter samarbetet vid tsunamikatastrofen. Här lossar Australiens flygvapen förnödenheter på flygplatsen i Banda Aceh i Indonesien den 31 december 2004. Foto: Dita Alangkara/AP/TT

Biden höll också sitt första toppmöte med sin ryske motsvarighet Vladimir Putin i juni. Av rapporteringen att döma gick det bra, till skillnad från det amerikansk-kinesiska mötet i Alaska tidigare i år. Om kommande möten mellan de amerikanska och ryska ledarna ytterligare minskar spänningen finns inga garantier att Putin kommer att göra gemensam sak med Kina i dess kamp mot USA.

Glömska trots hajp?

Och medan Trumps presidentskap präglades av oförutsägbarhet när han gång efter annan bytte utrikespolitik och underströk sin unilateralism, har Bidens hållning varit väldigt annorlunda. Han förlitar sig mer på multilateralism och partnerskap, som när han träffade Quads ledare och deltog i G7- och Natomötena i juni. Därmed demonstrerade USA sina åtaganden gentemot sina europeiska partners och sin vilja att leda.

USA:s beslutsamhet under Biden har gjort Kina bekymrat. Peking känner att presidenten har förmågan att få andra att följa honom i större utsträckning än vad hans företrädare lyckades med.

Men det är också svagheten hos Quad att dess udd är riktad mot Kina. Medlemmarna har slutits samman av Kinas aggression emot dem – men om de framöver löser sina dispyter med Peking, kommer de då att vara lika intresserade av att fullfölja en politik som är riktad mot Kina?

Tidigare har individuella relationer med och intressen i Kina varit det främsta hindret för Quad att vara särskilt aktivt. Det finns inget som säger att det inte kan hända igen.

Quad måste bredda sin dagordning bortom Kina för att förbli relevant. Alliansen måste ta sig an frågor som utbudet av coronavaccin, klimatförändringarna, säkra distributörsled i viktiga branscher och situationen i Myanmar. Annars kan Quad mycket väl falla i glömska, trots den hajp och det fokus som grupperingen för närvarande åtnjuter på den internationella scenen.