Ödesdigert stopp för palestinska val

– Vårt folk är spända på att få gå och rösta. De är entusiastiska, men hur ska det bli med Jerusalem?

Det var en intensiv Mahmud Abbas som i ett tal den 29 april förkunnade att de palestinska parlaments- och presidentvalen skjuts upp ”till dess att vårt folk i Jerusalem kan delta”. Det var, hävdade den 85-årige presidenten, ockupationsmakten Israels fel att valen – varav det första var planerat till den 22 maj – inte kan hållas som tänkt.

Efter Abbas beslut har situationen i Jerusalem, som både israeler och palestinier betraktar som sin huvudstad, hettat till och utvecklats till regelrätta storskaliga strider mellan Israels armé och den militanta islamiströrelsen Hamas i Gaza, vilket tydligt illustrerarar sprängkraften i frågan om områdets status.

Efter landsfadern och presidenten Yasser Arafats död 2004 valdes Mahmud Abbas i mars 2005 till hans efterträdare för en period av fem år. Men därefter har inga presidentval hållits. Abbas har fortsatt att regera med stöd av ett beslut inom Palestinska befrielseorganisationen (PLO) och med undantagslagar.
Den parlamentariska församling som valdes 2006 har inte heller förnyats. Den var i praktiken dysfunktionell redan innan dess mandatperiod löpt ut. De politiska motsättningarna hade trappats upp mellan Abbas parti Fatah och Hamas.

Växande missnöje

Hamas hade 2007 drivit ut Fatah och Palestinska myndigheten från Gaza och där etablerat en separat förvaltning. För Abbas och den myndighet han leder kvarstod därmed bara delar av Västbanken och även de under strikt israelisk kontroll. Den konkreta makt som presidenten kunnat utöva har tagit sig formen av diktat utan någon parlamentarisk förankring.

Anhängare till president Mahmud Abbas på Västbanken. Foto: Majdi Mohammed/AP/TT

Missnöjet bland palestinierna i de ockuperade områdena har vuxit de gångna 15 åren, inte minst bland de yngre generationerna. Den israeliska instängningen av Gaza, bosättarpolitiken på Västbanken, de brutala säkerhetsåtgärderna och alla rörelsehinder har förstås fått politiska effekter. En är att respekten för de egna politikerna har dalat.

Missnöjet handlar inte bara om maktlösheten inför ockupationen utan också om inkompetent hantering av interna och lokala problem. Oberoende rapportörer anser att den militanta islamiströrelsen Hamas förlorat stöd som en följd av dess auktoritära tendenser och hårda bestraffningar av oliktänkande. Fatah, och särskilt kretsen nära Abbas själv, kritiseras för korruption, nepotism och enmansstyre.

Ingen under 34 har röstat

De stämningarna tycktes dock inte ha dämpat intresset för de val som planerades att hållas den 22 maj (parlamentarisk församling), den 31 juli (president) och den 31 augusti (den palestinska organisationen PLO, öppen för palestinier över hela världen). Innan det första valet ställdes in fanns inte mindre än 36 olika valsedlar för de röstande att ta ställning till.

Närmare 80 procent av de röstberättigade uppges ha markerat en avsikt att gå till valurnan. Ingen palestinier under 34 års ålder har deltagit i ett nationellt val. Förväntningarna, särskilt bland alla dessa förstagångsväljare, tycktes höga om att valen skulle kunna leda till en mer genuin demokrati – som i sin tur kanske till och med skulle påverka möjligheten för verkliga fredsförhandlingar.

Israelisk gränspolis ( t h) och palestinier stöter samman vid en protest mot utbyggnaden av en judisk bosättning på Västbanken. Foto: Majdi Mohammed/AP/TT

De rent tekniska förberedelserna för det första av valen hade också kommit förhållandevis långt. I kontakt med Europarådet har förhandlingar förts om internationella valövervakare för att säkerställa att något bedrägeri inte skulle kunna förekomma.

Israel: Hamas oacceptabelt

Beslutet att ställa in eller senarelägga valen var därför högst dramatiskt. Mahmud Abbas motiverade denna åtgärd med att den israeliska regeringen inte varit beredd att möjliggöra för palestinier i Östra Jerusalem – annekterat av Israel – att delta i valet. Kritiker säger att ett annat skäl kan ha varit att det blivit allt mer uppenbart att hans parti och han själv riskerade valförluster.

Israels regering har legat lågt inför palestiniernas krav om valmöjligheter i Jerusalem, uppenbart ovillig att ta offentligt ansvar för att ha förhindrat valen. Den har också fått ta emot en rad påtryckningar från omvärlden, däribland FN och EU, om att låta palestinier rösta där såsom skedde i parlamentsvalet 2006 och som Israel hade godkänt genom Osloavtalet mellan parterna 1993.

Anhängare till Hamas protesterar i Gaza mot att president Mahmud Abbas skjutit upp parlaments- och presidentvalen. Foto: Adel Hana/AP/TT

Men det har kommit ut att Abbas getts tydlig uppmaning från den israeliska säkerhetstjänsten Shin Bet att inte fullfölja valplanerna någonstans med tanke på risken att Hamas – terrorstämplat av Israel, USA och EU – skulle få en dominerande ställning på den palestinska sidan. Det är något som Israel betraktar som totalt oacceptabelt.

Hamas: En kupp

Mer frispråkiga företrädare för den israeliska hållningen har också påpekat att ett godkännande av palestinska val inom Jerusalems gränser skulle kunna tolkas som en reträtt från beslutet att hela staden alltsedan annekteringen är en integrerad del av staten Israel.

Den omvända bedömningen har förstås gjorts bland palestinierna – genom att organisera ett val utan att samla röster i Östra Jerusalem kunde deras icke-erkännande av själva annekteringen framstå som underminerat. Om detta har Fatah och Hamas varit eniga.

Till bilden hör att de senare opinionsmätningarna tydde på att Fatah verkligen stod inför en ny valförlust. Det har lett till teorier och anklagelser mot Abbas om att det egentligen var detta som gjorde att han beslöt ställa in valet.

Har fått konkurrens

Oavsett om det påverkat beslutet eller inte fanns förstås grund för oro i hans situation. Medan Hamas har presenterat en enda valsedel – som dessutom innehåller kandidater med en del nya ansikten, inklusive kvinnor – har Fatahs partilista fått konkurrens av utbrytargrupper med potential att fånga många röster.
En av utmanarna är Marwan Barghouti som sitter i israeliskt fängelse på livstid, anklagad för uppvigling. Han har gett sig in i valkampen via välkända ombud. En opinionsmätning noterade fler sympatier för honom än för övriga presidentkandidater.

Entusiasm inför val, innan de sköts upp. Valkommissionen registrerar väljare i Gaza i februari 2021. Foto: Adel Hana/AP/TT

En annan kandidat med Fatahbakgrund och som nu orsakat vibrationer är Muhammad Dahlan. Han har länge varit i fejd med Abbas och formellt uteslutits ur partiet. Sedan tio år har han slagit läger i Förenade arabemiraten men med pengar i fickan hållit nära kontakt med inte minst grupper i Gaza. Han är kontroversiell men uppenbart populär i vissa kretsar. Dahlan har kallat beslutet att skjuta upp valet för ”olagligt” och sagt att Abbas har förlorat all legitimitet.

Frågan nu är om det över huvud taget blir något val inom en någorlunda snar framtid. President Abbas har inte presenterat någon ny tidsplan. Formellt avvaktar han ett besked från israeliska regeringen om möjlighet att hålla val i Östra Jerusalem. Han är förstås medveten om att det palestinska kravet fått visst internationellt stöd.

Israel: Inte Hamas

Från Israel har inte kommit något tydligt officiellt svar. Men det är känt att den israeliska ledningen denna gång inte avser att acceptera något val som kan resultera i framgångar för Hamas, som är terrorstämplat av såväl Israel som USA och EU. Det öppnar knappast för ett godkännande av val i just Jerusalem.

För såväl Fatah som Hamas är situationen prekär. Abbas skulle behöva tid att överbrygga splittringen i de egna leden men har inte råd att retirera från tidigare utfästelser. Ledningen inom Hamas har kallat beslutet att uppskjuta valet för ”en kupp” och att vika sig för Israel, dock utan att släppa kravet om att väljare i Östra Jerusalem inte fick lämnas utanför. Relationerna mellan de två partierna är åter ansträngda och palestiniernas politiska framtid om möjligt ännu mer oklar.

Vad som trots allt är tydligt i denna förvirringens tid är att det verkligen tycks finnas en stark folklig opinion för demokratiska förändringar och reformer bland palestinierna. Missnöjet med de etablerade partierna kan inte döljas. Frågan är hur den yngre generationen kommer att reagera. Demonstrationerna den senaste tiden av palestinska ungdomar i Jerusalem har varit ilskna och inte dämpats av att mötas av israeliskt polisvåld. Här finns stämningar som i förlängningen skulle kunna leda till en tredje intifada.

Fotnot: Texten är något uppdaterad 2021-05-12 med uppgifter om den senaste tidens strider.