Hongkongs förlorade frihet spetsar till konflikt inom EU

När Kina införde en ny säkerhetslag i Hongkong den 30 juni 2020 väckte det bestörtning i Hongkong och i omvärlden. Många röster varnade för att lagen påskyndar Pekings slutliga övertagande av Hongkong och att principen om "ett land, två system" urholkats till oigenkännlighet. Kinas beslutsamhet att stärka kontrollen över Hongkong har bekräftats vid den pågående folkkongressen i Peking. På fredagen presenterades planer på en radikal förändring av Hongkongs valsystem som stärker de Kinavänliga krafterna (se faktaruta).

Vilka aspekter av Hongkongs särskilda ställning påverkas av säkerhetslagen och vilka konsekvenser förväntas?

De centrala aspekterna av säkerhetslagen är:

• att aktiviteter som syftar till separatism, uppvigling och omstörtande verksamhet samt samröre med främmande makt kriminaliseras
• att kinesisk säkerhetspolis får befogenhet att agera på Hongkongs territorium
• att en särskild åklagarmyndighet skapas för att undersöka och väcka åtal inom säkerhetslagens ramar
• att ett nytt  råd inrättas med ansvar för att upprätthålla säkerheten i Hongkong  

Hongkongs ledning uppmanas att främja undervisning om säkerhetslagen i skolor och universitet samt öka Hongkongbornas medvetenhet om vilka skyldigheter som följer med lagen. Alla Hongkongbor omfattas av lagen, även utlänningar som vistas där tillfälligt samt Hongkongbor som flyttat utomlands.  

Inskränkta rättigheter

Den breda definitionen av aktiviteter som kriminaliseras av lagen, avsaknaden av rättslig prövning (se nedan) samt införandet av en särskild åklagaravdelning och ett särskilt förfarande för att utse domare i mål där säkerhetslagen tillämpas visar utan tvekan att Hongkongbornas politiska och medborgliga fri- och rättigheter har inskränkts. Därtill undergrävs Hongkongs rätt till självbestämmande över sina egna angelägenheter i och med att lokala lagar underkastas säkerhetslagen.

Hongkongs oberoende rättssystem undermineras då domarkåren förlorar befogenheten att utse domare i mål som faller under säkerhetslagen. Domare utses nu istället av regeringschefen i Hongkong efter särskild prövning av vederbörandes lämplighet. Det innebär att domare som har uttryckt sympati för eller haft samröre med demokratirörelsen utesluts. 

Hongkongs domare har förlorat inflytande till regeringschefen Carrie Lam. Här ses Carrie Lam vid firandet av 23-årsdagen av överlämnadet av Hongkong från Storbritannien till Kina. Det ägde rum den 1 juli 2020.  Mindre än ett dygn tidigare hade den nya säkerhetslagen införts i Hongkong genom ett beslut av Kina. Foto:  Kin Cheung/AP/TT

Lagen inskränker också Hongkongs autonomi under principen "ett land, två system". Allt sedan överlämnandet från Storbritannien 1997 har Hongkongs ledare utsetts av centralstyret i Peking. Med säkerhetslagen utökas Pekings kontroll. Detta sker inte minst genom det nyinrättade nationella säkerhetsrådet som har direkt ansvar för att upprätthålla säkerheten i Hongkong under överinsyn av kinesiska centralregeringen som rådet också står till svars inför. Rådets beslut kan inte granskas juridiskt eller överklagas. Därtill har en särskild nationell säkerhetsrådgivare utsetts av Peking som har till uppgift att säkerställa att rådet uppfyller sina plikter.

Säkerhetslagen ger kinesiska säkerhetspolisen befogenheter att agera inom territoriet. Redan under hösten 2020 inrättades ett särskilt högkvarter i centrala Hongkong. Pekings kontroll understryks ytterligare av att Hongkongs regeringschef står direkt till svars för att den nationella ordningen upprätthålls och uppmanas att årligen rapportera om åtgärder som vidtagits i detta syfte.

Inte bara i Hongkong

De långtgående inskränkningarna i Hongkongs självstyre och invånarnas medborgerliga fri- och rättigheter har även återverkningar utanför Hongkong. Det innebär att personer som begår brott enligt säkerhetslagen kan dömas under denna även om de inte är bosatta i Hongkong eller om brottet sker utanför området. Naturligt nog har detta lett till stor oro hos Hongkongbor som studerar utomlands samt bland de många utlänningar som tillfälligt arbetar i Hongkong. Självcensur genom indragning av läroböcker och annan litteratur, akademiska utbyten samt medverkan i internationella forskningssamarbeten har redan drabbat Hongkongs utbildningsväsende.

Även om lagtexten inte var känd innan den publicerades var dess återverkningar omedelbara. Den kände demokratiaktivisten Joshua Wong och hans medarbetare upplöste studentrörelsen Demosisto dagen innan säkerhetslagen trädde ikraft för att undgå åtal. Trots det dömdes Wong och två andra studentaktivister till fängelse i december 2020 anklagade för samröre med proteströrelsen 2019–2020, men de har hittills undgått att dömas under säkerhetslagen. Många andra personer  – folkvalda, publicister, akademiker, jurister och studenter – har häktats och dömts, antingen under tidigare ordningslagar eller under säkerhetslagen.

En av dem som åtalats under den nya säkerhetslagen är publicisten Jimmy Lai, grundare till tidningen Apple Daily. Lai sitter numera i husarrest anklagad bland annat för samröre med utländsk makt. Foto: Kin Cheung/AP/TT

I november 2020 uteslöts fyra folkvalda från Hongkongs lagstiftande råd efter att de bedömts utgöra ett hot mot Hongkongs säkerhet. Detta föranledde en massiv avgång av politiker från partier som förespråkar demokrati. Av oppositionens tidigare 21 ledamöter (av totalt 70) i rådet återstår nu endast två. På detta följde fängslandet av drygt 50 demokratiaktivister den 6 januari 2021 som anklagades för förberedelse för att störta ledningen och orsaka allvarlig skada för samhället. Rättegången mot dem inleddes den 1 mars.

Vad gör EU?

EU har vid flera tillfällen uttryckt stor oro för utvecklingen i Hongkong. Europaparlamentet har hittills antagit två resolutioner som fördömt Pekings och Hongkongledningens angrepp på Hongkongbornas fri- och rättigheter och självstyre (se här och här). Senast i januari 2021 uppmanade parlamentet EU-kommissionen och EU-länderna att anta sanktioner mot ledande individer i Hongkong, upprätta en räddningsplan för aktivister på flykt, och upphäva bilaterala utlämningsavtal med Kina. Europeiska rådets ordförande, Charles Michel, kritiserade Kina i sitt tal vid FN:s generalförsamling i september 2020 med anledning av händelserna i Hongkong och protesterna diskuterades vid EU:s toppmöte med Kina i juni samma år. 

Demontranter protesterar mot ett förbud att dölja ansiktet genom att bilda en mänsklig kedja och sätta på sig masker föreställande Kinas president Xi Jinping. Foto: Kin Cheung/AP/TT

Samtidigt har EU inte ännu kunnat enas om att belägga Kina med sanktioner för brott mot mänskliga rättigheter vare sig i Xinjiang eller i Hongkong. De ekonomiska konsekvenserna som förväntas följa i kölvattnet av sanktioner mot Kina har hittills förmått EU-länderna att avstå från att vidta restriktiva åtgärder och nöja sig med kritiska uttalanden samt uppmaningar om att Hongkongs grundlag måste respekteras. EU:s motstridiga förhållningssätt illustreras av att EU och Kina i december 2020 kom överens om ett investeringsavtal, något som kritiker klassar som både tondövt och dålig tajming.

Europaparlamentet har uttryckt stark kritik mot investeringsavtalet och varnat för att man kommer att beakta situationen för de mänskliga rättigheterna i Hongkong innan parlamentet är villigt att godkänna avtalet. En parlamentsledamot uttryckte det så här: ”EU kan inte belöna ett förkastligt uppförande. Vi behöver en övergripande strategi som beaktar hela spektrat av de utmaningar som Kinas kommunistparti utgör”.

Europaparlamentet lyfter dilemmat att när EU inte står upp för demokratiska värden och rättsstaten så skadar det EU:s anseende som normativ utrikespolitisk aktör. Det återstår nu att se om parlamentet kan få gehör för kravet att EU tillämpar sin nyligen antagna sanktionsregim för brott mot mänskliga rättigheter och om denna europeiska så kallade Magnitskij-lag kan bereda vägen för ett tuffare förhållningssätt gentemot Kina från EU:s sida.