Makten över maten: Indisk konflikt när hungern hotar

Premiärminister Narendra Modi lyckas inte få slut på de stora bondeprotesterna i Indien, ett av världens största matproducerande länder som likväl har svårt att föda sin befolkning. Bönderna - och bland dem rekordmånga kvinnor - protesterar  ihärdigt mot de kontroversiella jordbrukslagar som regeringen drev igenom mitt under pandemin.

Runt 800 miljoner indier arbetar inom jordbruket. Av dem är 85 procent småbönder. Kvinnorna beräknas i sin tur stå för 80 procent av jordbruksarbetet och är huvudansvariga för att 1,4 miljarder indier har mat på bordet.

– Men de är inte erkända som jordbrukare, äger nästan ingen mark eller något annat heller för den delen, säger Sheelu Francis, ordförande för Women’s Collective, som stödjer kvinnor i jordbruket, i en videointervju från delstaten Tamil Nadu i söder.

Den ohållbara situationen för många kvinnor har gjort att de har anslutit sig i massor till bondeprotesterna, som inleddes i november förra året. Protesterna beror på ett raseri mot tre jordbrukslagar, som antogs i september 2020. Motståndarna till lagarna anser att de riskerar att slå ut små och marginaliserade bönder i enorm skala, orsaka svält och driva nya grupper in i extrem fattigdom. Lagarna, argumenterar de, skulle omöjliggöra för kvinnor och många andra småbönder att konkurrera med multinationella jordbruksföretag. De protesterande kvinnorna kräver också att de erkänns som jordbrukare och ges rätt till mark. Bakom raseriet finns stor besvikelse. Modi gick till val på – och har blidkat tidigare bondeprotester med – löften om ökad inkomst för landets jordbrukare.

Kvinnor dominerar stort i jordbruket. Risskörd utanför staden Gauhati i den nordöstra delstaten Assam. Foto: Anupam Nath/AP/TT

De tre lagarna handlar i stora drag om att garanterade minimipriser för basgrödor såsom ris, lök och vete elimineras, och att de skyddade marknaderna i varje delstat öppnas för multinationella företag. Det innebär att köp och försäljning av jordbruksprodukter i framtiden kan ske ”på vilken plats som helst och var som helst i kedjan – produktion, insamling och lagring”, skriver tidskriften The Caravan. Regeringen kommer inte heller längre att kunna begränsa hur mycket produkter en aktör kan lagra. Allt det här, anser bönderna, innebär en centralisering av jordbrukspolitiken som tidigare skötts inom varje delstat, och kommer att gynna globala företag med kapacitet att spekulera på råvaror.

Ett exempel är Adani Group, ett av Indiens största multinationella företag, ett flyg-, gruv- och energibolag som nu även har gett sig in i jordbrukssektorn. Ingen slump, säger kritikerna, som påpekar att premiärminister Modi är god vän med Adani Groups ägare.

En lag handlar om att stävja de konflikter som väntas uppstå genom att strypa småbrukarnas möjlighet att driva rättsprocesser mot jordbruksindustrin.

Den här politiken betraktas också som en maktkamp mellan olika grupper inom landet. Modis manövrar kan ses som ett sätt att stärka de högre samhällsskiktens grepp om makten på bekostnad av lågkastiga indier på landsbygden –­ fastän kastsystemet officiellt är avskaffat. Många av dessa lågkastiga tillhör den religiösa minoriteten sikher, som ofta är framgångsrika bönder, har stort folkligt stöd i delstaten Punjab i norr och är drivande i protesterna.

Många av demonstranterna är sikher. Foto: Manish Swarup/AP/TT

Frågan är om de här reformerna kommer att ge befolkningen tillräckligt att äta.

För Indien har hungerproblem, fastän det numera är ett medelinkomstland. Enligt en rapport i fjol från hjälporganisationen Oxfam, The Hunger Virus, stiger hungernivåerna snabbt när miljontals människor som balanserat på marginalen har tippats över kanten under pandemin.

Innan coronaviruset drabbade världen rankades Indien som land 102 av 117 länder enligt Global Hunger Index. Placeringen baseras på tre huvudindikatorer: hämmad tillväxt bland barn, barnadödlighet och andelen undernärda i ett land. Hungern ökar dessutom kraftigt trots att det egentligen finns tillräckligt med mat.

Därtill kan läggas problem som Indien brottades med redan före pandemin, såsom klimatförändringar som lett till långvarig torka, och sjunkande producentpriser. Ett annat bekymmer är att många bönder är skuldsatta och har svårt att försörja sina familjer. Oxfam konstaterar att hushåll där kvinnor är försörjningsansvariga löper större risk att drabbas av hunger, trots att de spelar en avgörande roll i livsmedelsproduktionen.

De indiska kvinnornas protester äger alltså rum under en hälsokris och där många av dem, trots att de inte äger någon mark, ser till att indierna har något att äta. Seema Kulkarni företräder nätverket Makaam som stödjer kvinnor i jordbruket. Hon berättar i en videointervju från den västra delstaten Maharashtra att redan idag är de flesta jordbrukande kvinnor verksamma utanför den regelrätta marknaden. De gör sina affärer med små lokala handlare.

Demonstranter blockerar en väg till Delhi och pryglar en brinnande docka föreställande premiärminister Naredra Modi. Foto Altaf Qadri/AP/TT

Samma handlare som köper produkterna ger små lån eller bistår med fröer. Det är ett slags utnyttjande, men i liten och välkänd skala. Det är en lösning som ger kvinnorna möjlighet både att förhandla utifrån de priser som gäller på den offentligt reglerade marknaden och tillgång till lokala handlare. Med de nya lagarna, anser kritikerna, riskerar några få stora företag att ta över handeln och de här småskaliga, lokala uppläggen att försvinna.

Bristande tillgång till lån från banker eller offentliga långivare är ett stort problem för småbönder. Det gör att merparten, som de allra flesta kvinnorna, söker finansiering på en oreglerad lånemarknad.

– Kvinnorna tar det här på stort allvar. För de har insett att de nya lagarna inte bara kommer att ändra förutsättningarna för småbönder, utan påverka hela lokalsamhällen. Inte minst påverkas konsumenterna eftersom priserna på basgrödor, som tidigare var skyddade enligt lag, kommer att styras av marknaden, säger Kulkarni.

Vintermånaderna är kalla i Delhi. Tiotals demonstranter uppges ha frusit ihjäl i sina läger på nätterna. Foto: Altaf Qadri/AP/TT

Ekonomer är positiva till lagförslagen och ser dem som ett led i en modernisering av det indiska jordbruket. Demonstranterna betraktas av dem som hinder för förändring.

Förhandlingar mellan regeringen i New Delhi och de stora bondeorganisationerna har strandat flera gånger.

Att Modis regering, efter beslut i Högsta domstolen, frusit införandet av de nya lagarna under 18 månader har inte räckt för att stoppa protesterna.

Många tillresta demonstranter har barrikaderat sig i läger i huvudstaden New Delhi. I dem rapporteras tiotals människor ha dött av köld när temperaturen sjunkit under nätterna. Men de protesterande vägrar att ge upp kravet på att de nya lagarna skrotas helt. Inte heller Modi visar några tecken på att backa.