EU:s gränsmyndighet kan ha blivit sin egen värsta fiende

En migrantfamilj från krigets Syrien sökte i oktober 2016 asyl på den grekiska ö de lyckats fly till. Familjen var i dåligt skick och fick löfte om att flygas till Aten i väntan på att asylprövningen skulle bli klar. Men istället sattes de – två vuxna och tre barn i åldrarna två, fem och sju år – på ett flygplan till Turkiet. Planet var chartrat av EU:s gräns- och kustbevakningsmyndighet Frontex som också skötte utvisningen. Ombord på planet separerades de fem familjemedlemmarna från varandra och barnen drabbades av panik – något som Frontex i efterhand har bett om ursäkt för. Framme i Istanbul sattes de i förvar i två veckor innan de så småningom lyckades ta sig till Iran. De var livrädda för att turkiska myndigheter skulle sända dem tillbaka till Syrien.

I mitten av förra månaden blev den syriska familjens möte med Frontex ett fall för EU-rätten. En grupp nederländska människorättsadvokater som följt familjens öde har nu gått hela vägen till EU-domstolen i Luxemburg med fallet. Domstolen ska granska om Frontex kan ha brutit mot internationella asyllagar och medverkat till människorättsbrott genom att transportera familjen från Grekland till Turkiet.
– Frontex erkänner att behandlingen av barnen under flygresan var oacceptabel. Men Frontex anser att det bara är Grekland som kan klandras (för utvisningen), sade en av de nederländska advokaterna, Lisa-Marie Komp, till pressen nyligen.

Migranter som tagits om hand av turkisk kustbevakning sedan de misslyckats med att nå Grekland. Anklagelser florerar om att Grekland, men också Frontex, skickat tillbaka migranter. Foto: Emrah Gurel/AP/TT

Frontex hävdar att man bara hjälpt Grekland med återvändarflyget, helt i enlighet med det flyktingavtal som de 27 EU-länderna slöt med Turkiet för fem år sedan. Enligt den överenskommelsen ska Turkiet mot ersättning stoppa migrantbåtar som avseglar från turkiska kustlägen mot den grekiska övärlden, men också ta tillbaka personer som tagit sig till Grekland men inte fått flyktingstatus.

”Saboterade motorer”

Enligt Lisa-Marie Komp har hennes grupp med advokater bett Frontex om bevis för att gränsmyndigheten undersökt familjens situation innan flygresan arrangerades. Frontex borde till exempel ha kontrollerat att det hade gjorts en asylprövning och att det fanns ett utvisningsbeslut för den syriska familjen – det gjorde det inte, preciserade advokaten.
– Frontex gav oss inte dessa dokument. Frontex flög blint ut dessa människor från Grekland till Turkiet, och nu intar de positionen att “nåja, det där kan ni bara klandra Grekland för”, sade Komp.

Frontex uppgift är att hjälpa EU:s medlemsländer att patrullera sina landgränser och kustremsor, bland annat för att upptäcka migranter som till fots eller över havet försöker nå unionen. Myndigheten befinner sig nu i en veritabel stormvind av kritik, och det är inte bara människorättsadvokater som har klagat på myndigheten.

Frontex generaldirektör Fabrice Leggeri avfärdar ankagelser om "pushbacks". Foto: Virginia Mayo/AP/TT

I januari avslöjades det att Frontex i tysthet utreds av EU:s bedrägerirotel Olaf. Myndigheten anklagas för såväl trakasserier av personal vid huvudkontoret i Warszawa i Polen, som så kallade pushbacks till sjöss: att man med sina fartyg drivit migrantbåtar som redan nått EU-vatten tillbaka mot Turkiet.

Journalister från flera europeiska medier, som exempelvis tyska Der Spiegel, har bevittnat och filmat Frontexpatruller i Egeiska havet. Tidningen har beskrivit hur dessa pushbacks kunde gå till: EU:s båtar blockerade migrantbåtarnas väg tills dessa fick slut på bränsle, eller saboterade deras motorer. När motorerna inte längre fungerade kunde migranterna antingen drivas tillbaka till turkiskt territorialvatten med hjälp av vågorna, eller, om vinden inte var gynnsam, bogseras dit.

”Ser mellan fingrarna på våld”

Bedrägeriroteln Olaf beslutade efter artiklarna och TV-inslagen att undersöka uppgifterna. Pushbacks är olagliga enligt internationella asyllagar. Olaf startade också en utredning om att en högt uppsatt Frontexchef uppges ha gapat och skrikit på sin personal, förödmjukat de anställda offentligt och skapat en skräckfylld miljö i Warszawakorridorerna.

Frontex generaldirektör, fransmannen Fabrice Leggeri, har förnekat att hans utsända gränsbevakare medverkat till pushbacks i Grekland. Men medieanklagelserna fick i alla fall EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson att snabbinkalla ett möte med Frontex styrelse, som lovade att granska sina egna verksamheter.

Svensk kustbevakning på Frontexuppdrag i Grekland 2016. Foto: Tore Meek/NTB Scanpix/TT

Ledamöter i systerinstitutionen EU-parlamentet blev i sin tur besvikna över att EU-kommissionen inte begärde en extern granskning av Frontex, och gjorde en egen utredning. En av slutsatserna som parlamentarikerna drog av den var att Fabrice Leggeri förstört eller hemlighållit bevis för att hans anställda deltagit i pushbacks i samarbete med den grekiska kustbevakningen.

– Frontex har blivit det yttersta symptomet på det som är dysfunktionellt i vår gränspolitik: ett system där man ser mellan fingrarna på våld och olagligheter (mot migranter), säger EU-parlamentarikern Malin Björk (V).
Hon påminner om när danska sjöbefäl förra året öppet slog larm. Då hade den danska styrkan ombord på en patrullbåt med Frontexflagg beordrats av den grekiska kommandobryggan att delta i pushbacks av migranter från grekiskt till turkiskt vatten. Danskarna vägrade och uppgifterna publicerades i hela världen.

Kritik från EU:s revisorer

Både EU-parlamentarikerna bakom rapporten och Der Spiegel anser att Fabrice Leggeri helt enkelt ljög när han sade att det inte fanns några bevis för, eller att myndigheten ens ska ha informerats om, att Frontex deltog i pushbacks.

Tillsammans med medlemmar ur såväl EU-parlamentets vänstergrupp som de socialdemokratiska och de liberala grupperna driver Malin Björk frågan om att Frontex måste granskas hårdare.

– De (Frontex) har både sett på och sett mellan fingrarna, och deltagit själva i pushbacks, säger Björk.

Malin Björk (V) i EU-parlamentet. Foto: Fredrik Persson/TT

Frontex får också häftig kritik från EU:s revisionsrätt. Den kan påverka hur mycket pengar myndigheten får framöver, vilket kan svida ordentligt. I somras släppte revisorerna en 80-sidig rapport som radar upp exempel på hur gränsmyndigheten misslyckats med sitt uppdrag.
– Jag säger inte att man ska skrota Frontex, men Frontex har definitivt blivit sin egen värsta fiende, sade Leo Brincat, en av domarna i revisionsrätten, när rapporten presenterades.

Frontex har vuxit kraftigt med åren, fått allt större budget och allt större mandat, inte minst efter 2015, då rekordmånga migranter sökte sig till EU (se bakgrundsartikel härintill). Enligt Brincat har Frontex förändrats för snabbt för att det skulle gå att granska myndighetens verksamheter och effektivitet ordentligt. Bland annat fanns inget fungerande system för informationsutbyte och intern granskning, lydde rapporten. Revisorerna klagade också på att Frontex bara redovisade klumpsummor – inte exakta utgifter – eller gjorde grovhuggna uppskattningar av sina utgifter.

Skulle EU-domstolen så småningom slå fast att Frontex varit delaktigt i människorättsbrott, i fallet med den syriska familjen som utvisades från Grekland till Turkiet, kan det bli svårt för gränsmyndigheten att slå till dövörat för kritiken.