Tyrannen Ortega – oppositionen utraderad i Nicaragua

EU:s utrikeschef Josep Borrell skrädde inte orden vid ett möte med unionens utrikesministrar nyligen när han kallade Nicaragua en av världens värsta diktaturer. Enligt Borrell har Daniel Ortega ”eliminerat den politiska oppositionen” och förbereder ett rent fuskval den 7 november. (Redaktionens anmärkning: Valet har sedan denna artikel publicerades hållits och Ortega vann med stor marginal enkligt officiella siffror.)

Under ett knappt halvår före valet har 39 oppositionsföreträdare frihetsberövats, bland dem sju personer som väntades ställa upp i presidentvalet. De gripna anklagas för brott som förräderi, penningtvätt och sammansvärjning mot landets integritet samt hot mot dess säkerhet. Till det används bland annat en lag som antogs i december 2020, och som kritiker redan då påpekade var som skräddarsydd för att stänga ute oppositionen från valet.

En annan bestämmelse som kommit till användning kallas Putinlagen, efter liknande lagstiftning i Ryssland. Putinlagen innebär att organisationer som får pengar från utlandet måste registrera sig som ”utländska agenter” och förse staten med detaljerade månatliga rapporter om sina utgifter. Också den tillkom hösten 2020, liksom en cyberlag som omfattar obligatorisk fängelsedom för den som publicerar ”falska nyheter” på nätet som kan skada staten.

Firande på 42-årsdagen av FSLN:s - sandinisternas - revolution 1979. Foto: AP/TT

Bland de 39 som gripits de senaste månaderna finns inte bara politiker och studentledare, utan också de två högsta företrädarna för landets ledande näringslivsorganisation, Cosep. De gripandena har beskrivits som rena kidnappningen, och som sista spiken i kistan för en ohelig allians mellan Ortega och det privata näringslivet som började krackelera redan i samband med en stor protestvåg 2018. Dessförinnan kunde näringslivets företrädare slå dövörat till mot retoriken om ”jänkar-imperialismen” och oligarkin som säljer ut fäderneslandet. I utbyte höll de sig borta från politiken och fick ekonomiska fördelar samt investeringsmöjligheter.

Fängslade journalister

Gripandet av Coseps ledare kom dagen efter det att den allamerikanska organisationen OAS i en ny resolution uttryckt oro över utvecklingen i Nicaragua och uppmanat regimen att frige de sammanlagt runt 150 politiska fångar som nu beräknas finnas i landet. Enligt bedömare kan gripandena vara en direkt följd av OAS resolution, särskilt som en av de frihetsberövade, Coseps ordförande Michael Healy, är medborgare i både Nicaragua och USA.

Anhöriga och advokater till flera av dem som gripits har rapporterat om misshandel och psykisk tortyr.

Under upptakten till valet har också det största oppositionspartiet, Medborgaralliansen för frihet, förbjudits. Journalister har fängslats eller hotats, och polisen har slagit till mot den enda återstående oberoende dagstidningen, La Prensa. En order har utgått om att gripa en av landets mest kända samtida författare, Sergio Ramírez, sedan han skrivit en detektivroman där våldsamheterna under protestvågen 2018 utgör en fond. Liksom många andra regimkritiker har Ramírez nu gått i landsflykt.

Författaren Sergio Ramírez är en av många som tvingats i exil av "en diktatur som är en fiende till böcker", som han kallar Ortegas styre. Foto: Manu Fernandez/AP/TT

Daniel Ortega har, i den nuvarande omgången, varit president sedan 2007 och ställer upp i presidentvalet för en fjärde mandatperiod. Han fyller 76 år några dagar efter valet. Ortega var en av frontfigurerna i sandiniströrelsen FSLN som störtade diktatorn Anastasio Somoza 1979, och var för många länge en hyllad frihetshjälte. Han vann sitt första presidentval 1984 med god marginal. Sandinisternas demokratiska trovärdighet stärktes när de senare, 1990, accepterade förlust i presidentvalet och fredligt lämnade ifrån sig makten.

Ortegas fru vicepresident

Sjutton år därefter vann Daniel Ortega återigen ett presidentval och sedan dess har sandinisterna undan för undan stärkt sitt grepp om makten. Med hjälp av först Högsta domstolen och sedan parlamentet kunde Ortega röja undan författningshinder som var tänkta att förebygga maktfullkomlighet. De gällde ett stopp för direkt omval av en president, ett förbud mot fler än två mandatperioder totalt och en regel om att en kandidat måste få minst 35 procent av rösterna för seger direkt, annars blev det en andra valomgång.

Valet 2011 blev ifrågasatt av både opposition och observatörer, och inför valet 2016 utmanövrerades Ortegas politiska motståndare till stor del i förväg.

Protest mot Ortega och hans fru utanför den allamerikanska organisationen OAS kontor i Washington DC. Foto: Jose Luis Magana/AP/TT

Sedan kom protestvågen i april 2018, ett socialt uppror som till att börja med riktade sig mot en föreslagen pensionsreform. Ortega drog snart tillbaka förslaget men demonstrationerna fortsatte och riktade sig istället allt tydligare mot den despotiske presidenten själv med krav på att han och hans hustru, vicepresidenten Rosario Murillo, skulle avgå. Protesterna blev den allvarligaste krisen dittills under Ortegas styre. Och regeringen valde att slå tillbaka hårt, med hjälp av polisförtryck och våldsamma regeringstrogna milisgrupper.

På några månader dödades över 300 människor och hundratals greps. Fler än 100 000 människor har flytt landet sedan dess, de flesta till grannlandet Costa Rica. Ortega hävdar att massprotesterna 2018 utgjorde ett kuppförsök med utländsk uppbackning.

Värre än Somozadiktaturen?

Förtrycket har fortsatt. Inför valet 2021 har Ortega och sandiniststyret gått längre än de flesta auktoritära regimer i fråga om att systematiskt rensa ut allt och alla som på något vis kan uppfattas som utmanande krafter. Nicaragua har blivit en polisstat som präglas av korruption och svågervälde.

Ortega har kallats en värre tyrann än den han själv var med om att störta. Allt fler drar också paralleller mellan familjen Ortega-Murillo och Somozadynastin som sandinisterna satte punkt för. Åtta av deras nio barn arbetar nära presidentparet: som regeringsrådgivare, i den statliga oljedistributionen eller inom TV och reklambyråer som drar fördel av statliga kontrakt. De rapporteras stå under Rosario Murillos kontroll.

Deltagare vid en begravning under coronapandemin i Nicaraguas huvudstad Managua. Ortegaregimen har utmärkt sig som coronaförnekare. Foto: Alfredo Zuniga/AP/TT

Sandinisterna har fortfarande lojala och ofta fanatiska anhängare, vilket inte minst de hårdföra milisgrupperna visar. Hur många de är i förhållande till motståndarna är omöjligt att veta säkert. Valet nämns knappt ens i regeringstrogna medier och inga massmöten hålls. Folksamlingar med fler än 200 personer är förbjudna. Den officiella förklaringen är coronapandemin, trots att regeringen annars har utmärkt sig som covidförnekare. Enligt officiella uppgifter har bara några hundra människor avlidit i covid-19 i Nicaragua medan ett nätverk av läkare rapporterar om flera tusen dödsfall.

Resultat från det stundande valet, som gäller både presidentposten och parlamentet, kommer knappast att ge någon vägledning om hur stort stödet är. Dels är oppositionen i princip utraderad, de enda motkandidater som återstår hör till föga kända högerpartier. Dels kommer få att lita på de siffror som presenteras. Men stödet för sandinisterna är förmodligen på rekordlåg nivå. En opinionsundersökning i september visade att 65 procent av väljarna skulle rösta på någon av de sju gripna presidentkandidaterna, om de kunde delta, medan endast 19 procent sade sig vilja rösta på Daniel Ortega.

När frågan istället gällde partisympatier uttalade bara 8 procent stöd för sandinistpartiet FSLN medan 77 procent av de tillfrågade inte stödde något parti alls.