20 år efter 11 september – fångar kvar i gråzonen Guantanamo

Khalid Sheikh Mohammed – KSM kallad – hålls inlåst på området Guantanamo Bay som USA hyr av Kuba. Poängen med att ha ett fångläger på främmande mark är att amerikansk lag inte gäller där. Inrättningen har enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch hyst minst 780 fångar sedan USA började fylla den med män som pekats ut som terrorister och militanta islamister.

Lägret är i sig en terroristfabrik, säger kritikerna: det triggar radikaliseringsbenägna på andra håll i världen till självstudier i bombteknik och till att ansluta sig till terrorgrupper.

Attentaten mot USA 2001 blev osannolikt framgångsrika – ur terrornätverket al-Qaidas synvinkel: nästan 3 000 liv krävdes när kapade passagerarplan flögs rakt in i affärsmeckat World Trade Center (WTC) i New York och försvarshögkvarteret Pentagon i Washington DC. Av de 19 kaparna kom de flesta från Saudiarabien.

USA drog igång sitt “krig mot terrorismen”. Först, 2001, riktat mot krafter i Afghanistan som gett al-Qaida fristad och spelrum. Därefter, 2003, mot Irak, vars diktator Saddam Hussein hade mycket blod på händerna, men knappast i samråd med al-Qaida.

Tyska turister på Kuba blickar ut över USA:s ökända flottbas Guantanamo Bay, med dess rättsliga gråzon. Jose Goitia/AP/TT

Såldes för belöning

Lägret på Kuba började fyllas 2002. KSM greps i sitt hemland Pakistan 2003 och uppges ha erkänt inblandning i 11-septemberdåden, bland annat genom planering (den huvudansvarige, al-Qaidas ledare Usama bin Ladin, likviderades av en amerikansk elitstyrka i Pakistan 2011). Rättegången i amerikansk militärdomstol mot KSM och fyra andra misstänkta har gång på gång skjutits upp och i somras dök ett nytt hinder upp: den militäre chefsåklagaren i målen på Guantanamo bestämde sig efter tio år oväntat för att gå i pension i förtid. Och när förberedande förhandlingar återupptogs i domstolen i "nine-eleven"-målet den 7 september fick de symptomatiskt nog snabbt ajourneras. Det uppstod nämligen osäkerhet om huruvida den nye domaren – den åttonde i ordningen – har tillsatts korrekt. Det heter att själva rättegången allra tidigast kan börja 2022, men flera iakttagare frågar sig om den någonsin kommer att bli av.

En rad svåra avvägningar har stötts och blötts genom åren. Vilka lagar ska tillämpas? Vilket utredningsmaterial ska de åtalades advokater ha rätt att ta del av? Får åklagarsidan åberopa vad som kommit fram i förhör med de misstänkta, när det är känt att de har torterats? Enligt The New York Times har de varit föremål för tvivelaktiga förhörsmetoder hundratals gånger. Exempelvis KSM utsattes för skendränkning (waterboarding) 183 gånger bara i mars 2003.

Få av de fångar som förvarats vid Guantanamo Bay har fått en rättegång, trots åratal i lägret. Människorättsorganisationer har gång på gång krävt att anklagelser ska prövas i federala domstolar på USA:s fastland, där amerikansk lag gäller fullt ut till skillnad från på den hyrda markplätten på Kuba. Mängder av misstag har dokumenterats bland fallen, dessutom hamnade också personer utan koppling till militanta grupper i lägret av illvilja. De blev sålda till amerikanska styrkor av personer som lockats av att USA erbjöd belöningar för att kunna gripa utpekade terrorister.

Två av de misstänkta för 11-septemberattacken, Walid bin Attash och Khalid Sheikh Mohammed, avbildade under en förberedande domstolsförhandling på Guantanamo. Teckning: Janet Hamlin/AP/TT

Avveckling med förhinder

Fångtransporterna till Kuba pågick såvitt känt fram till 2008. Under 2021 har Guantanamo Bay enligt amerikanska medier fortfarande hyst cirka 40 fångar, till en beräknad kostnad per fånge på miljontals dollar varje år. Förutom de fem som anklagas för inblandning i 11-septemberdåden finns fångar med helt annan bakgrund i lägret. Bland dem finns tre indoneser som misstänks för bland annat attentatet på Bali 2002 som dödade 202 människor, varav fem svenskar. I det fallet, till skillnad från andra, har förberedelserna för en rättegång hunnit långt.

Massmedier i USA beskriver Guantanamo Bay som världens dyraste fängelse. Enligt en uträkning som The New York Times har gjort motsvarar den årliga kostnaden på senare tid sammanlagt mer än 4,5 miljarder kronor – cirka 115 miljoner kronor per fånge.

Barack Obama lovade som president att stänga lägret, men kongressen stoppade överföringen av Kubafångar till fastlandet. När Joe Biden tillträdde som president beställde han en översyn. Då hade färre än tio av de kvarvarande fångarna fällts för brott eller åtalats i militärdomstol. Omkring två dussin fångar hade inte åtalats men beskrevs som för farliga för att släppas. Bidens mål ekar av Obamas utfästelser: han vill stänga lägret innan han lämnar presidentposten.

Totalt har terroristjakten kostat miljarder, oavsett vilka utgifter som räknas in: amerikansk truppnärvaro i en rad länder; bestyckade drönare och bemannade kommandocentraler för att styra vapnen till mål i länder som Jemen; hemliga CIA-fängelser på olika håll i världen där fångar hölls innan de fraktades till Kuba; fångvaktare, advokater och flygtransporter till Guantanamo Bay; ersättning till stater som varit redo att ta emot fångar som skrivits ut från lägret men inte tas emot av hemländer.

Skipas rättvisa vid Camp Justice på basen Guantanamo Bay? Foto: Brennan Linsley/AP/TT

Rättshinder och skadestånd

Det som knappast ingår i notan är skadestånd till fångar. 2015 avslog Högsta domstolen i USA krav från en syrisk man som tillbringat sju år i lägret. Samma år blev det avslag när en människorättsorganisation ville ta del av bilder som sades bevisa att det förekommit tortyr mot en saudier som pekats ut som “den tjugonde kaparen” (han är, 19 år efter det att han greps, kvar i lägret).

Brittiska myndigheter har betalat ut skadestånd till Guantanamofångar, bland dem sådana som i samarbete med USA hållits i hemliga fängelser och förflyttats till Kuba, vid sidan om alla lagar (extraordinary renditions). Utbetalningarna har skett utan rättegångar, enligt brittiska medier eftersom staten inte vill ge insyn i säkerhetsorganens arbetsmetoder. En kanadensisk medborgare, Omar Khadr som var 16 år när han hamnade i lägret, har fått skadestånd av Kanada.

2021 har USA:s högsta domstol meddelat att den kommer att pröva en begäran från palestiniern Abu Zubaydah om att få dokumentinsyn. Han är en av dem som utsatts för upprepade tortyrmetoder (enhanced interrogations) av säkerhetstjänsten CIA.

Bilder som denna från Guantanamo Bay 2002 blev hos USA:s kritiker symboler för rättsliga och fysiska övergrepp. Ännu 2021 finns ett 40-tal fångar kvar. Foto: Andres Leighton/AP/TT

Trögt även för civila offer

En annan enligt kritikerna rättslig gråzon med koppling till USA:s jakt på terrorister är skadestånd i samband med att civila dödas, däribland i Afghanistan, Irak och Jemen. Amerikanska styrkor råkade under 2020 oavsiktligt döda 23 civila i olika länder, enligt uppgift från Pentagon i juni 2021. Organisationen Airwars, som räknar dödsoffer vid flygräder, hävdar att det rör sig om minst 102 civila dödsoffer under samma år. Flera av de krigsskådeplatser där civila har dödats är sådana där USA gav sig in i kölvattnet av terrordåden 2001, framför allt Afghanistan. USA:s principer för att betala ut skadestånd till drabbade (“ex gratia” där staten ersätter “av nåd”, inte för att det finns tvingande regler) har lyfts fram i ljuset av bland andra Inter Action, ett samarbete mellan enskilda organisationer som Airwars och Röda Korset.

Främst vill människorättsorganisationer förstås se att civila offer helt undviks. Nya riktlinjer för hur det ska ske har aviserats av försvarsdepartementet till sommaren 2021. Och när civila offer likafullt inträffar vill organisationerna att det ska finnas tydliga regler, som att ersättningsfrågor inte ska avgöras godtyckligt av om de drabbade är vänligt sinnade till USA.

Inter Action återger uppgifter om att USA gjorde 407 ex gratia-utbetalningar till civila 2019, varav 401 till afghaner och resten till irakier. Utifrån de talen skulle man kunna tro att USA:s militära insatser tog civila liv enbart i just de länderna, men enligt Airwars krävdes, exempelvis, flera hundra civila liv i Syrien. USA erkände 21 sådana fall och gjorde inga utbetalningar till syrier det året. Försvarsdepartement har satt en tidsgräns för sitt eget arbete med ett fastare regelverk till februari 2022.