Musen som röt: Hur Qatar blev en diplomatisk stormakt

Jublet steg i den lilla grupp som samlats i en hastigt upprättat sambandscentral i Doha när TV-bilder visade hur ett plan med amerikanska passagerare lyfte från Kabul. Denna flygning med Qatar Airways var den allra första avgången från den afghanska huvudstaden sedan talibanerna bett alla utländska trupper att lämna landet senast den 31 augusti. Det var också qatarisk markpersonal som såg till att verksamheten på Kabuls flygplats kunde återupptas.

– De räddade häcken på oss, sade en amerikansk elitsoldat som jobbat med evakueringen.

Andra slags ord av amerikansk tacksamhet gentemot qatarierna hördes från bland andra kongressledamöter och USA:s sändebud till Afghanistan.

Bara fyra år tidigare hade USA anklagat Qatar för att stödja terrorism. För de styrande i gulfstaten var det en anmärkningsvärd omvändning och ett tillfälle att känna viss triumferande skadeglädje.

Den senaste månaden har Qatar inte bara undsatt västerlänningar i Afghanistan, och upplåtit tiotusentals tillfälliga sängplatser åt dem. Gulfstaten har också flugit in nödhjälp, medicin och andra förnödenheter åt andra hållet. Sedan USA dragit sig tillbaka och talibanerna tagit makten i Kabul har Qatar klivit fram som en nyckelspelare i detta krigshärjade land.

Qatar uppträder trots sin litenhet med en självsäkerhet i nivå med den hos sina två större grannländer, Saudiarabien och Förenade arabemiraten. Det gäller inte minst konfliktlösning i närområdet i västra Asien men också bortom den egna regionen – som i fallet Afghanistan.

Första utländska planen på Kabuls flygplats efter USA:s reträtt. Bernat Armangue/AP/TT

Enorma gasfyndigheter

Det tidigare brittiska protektoratet vid Persiska viken ligger sedan länge under USA:s säkerhetsparaply, och stod som värd för amerikanska trupper under offensiverna mot Irak både på 1990-talet och 2003, när diktatorn Saddam Hussein störtades.

En stor del av Qatars självförtroende kommer av att landet sitter på de tredje största gasfyndigheterna i världen samt en imponerande oljereserv. Räknat per invånare är landet ett av världens tio rikaste.

Rikedomarna speglas bland annat i huvudstaden Dohas futuristiska skyskrapor och medialt på storsatsningen på TV-kanalen Al Jazeera, internationellt erkänd men också kritiserad för att utgöra ett propagandaredskap mot Qatars rivaler i närområdet.

Qatars benägenhet att gripa in i regionens utveckling har ofta retat upp grannländerna. Den lilla statens stora ambitioner ledde 2017 till en ekonomisk blockad från grannarna och hot om att kastas ut från Gulfstaternas samarbetsråd (GCC). Denna samarbetsorganisation grundades 1981 efter den islamiska revolutionen i Iran i syfte att samordna ekonomin och politiken mellan Saudiarabien, Qatar, Bahrain, Kuwait, Oman och Förenade arabemiraten. När Qatar tinade upp sina relationer med Iran ilsknade Saudiarabien, Förenade arabemiraten och Bahrain till eftersom dessa tre låg i krig i Jemen mot de Iranstödda huthirebellerna.

Talibandelegation anländer till fredssamtal i Doha den 12 augusti 2021. Foto: Hussein Sayed/AP/TT

Flygande kor

Blockaden, som hävdes i januari i år, visade sig ha motsatt inverkan på Qatar mot vad grannländernas regeringar hade förväntat sig. Den fick nämligen Saudiarabiens rivaler, som Turkiet och Iran, att rusa till Qatars räddning. Turkiet, som har Natos näst största försvarsmakt efter USA, stod för de militära musklerna, medan Iran såg till att Qatar inte led brist på förnödenheter som frukt och grönsaker. Qatar lät också flyga in mängder av kor från utlandet för att förhindra mjölkbrist.

Men än viktigare var att de utländska investeringarna och handeln med gas och olja sköt i höjden och bidrog till ett ekonomiskt uppsving för Qatar, istället för att vika nedåt. Mycket av det berodde på de enorma investeringar i infrastruktur som krävdes inför fotbolls-VM 2022, där gulfstaten står som värd.

Politiskt är de mest anmärkningsvärda framgångarna för Qatar på senare tid de som hänger ihop med den snabba utvecklingen i Afghanistanfrågan. Från 2013 erbjöd regeringen i Doha talibanerna att öppna kontor där, och skötte därefter medlingen med USA. Qatarierna grep flera gånger in för att rädda förhandlingarna om ett fredsavtal, även om resultatet blev allt annat än perfekt.

Men det är den allians som byggts upp mellan Qatar och Turkiet som just nu utgör den viktigaste utvecklingen, inte minst sedan de båda länderna lyckats hålla tillbaka Pakistan som annars anses ha störst inflytande på talibanerna.

Den nära alliansen mellan Qatar och Turkiet går tillbaka till den arabiska våren 2011 då de båda länderna utgjorde en stor gemensam utmaning mot regionens monarkier. Fastän Qatar självt är en monarki lyckades landet hålla sig på den sida som då hade medvind genom att stödja rörelser som Muslimska brödraskapet i Egypten och de regionala nätverk som ville störta fler regimer efter framgångarna i Tunisien, där protesterna började. Saudiarabien och andra monarkier vid Persiska viken fick spendera mångmiljardbelopp och genomföra en rad reformer för att ta udden av sina yngre generationers kritik mot kungahusen.

USA:s försvarsminister Lloyd Austin (bakifrån t v) och utrikesminister Anthony Blinken (t h) möter qatariska kollegorna Mohammed bin Abdulrahman Al Thani (t h) och Khalid bin Mohammed Al-Attiyah (t v) i Doha den 7 september 2021. Foto: Olivier Douliery/AP/TT

Osmanska rikets fall

Rivaliteten mellan Turkiet och Saudiarabien har en lång historia med ursprung i det turkiska Osmanska rikets fall i samband med första världskriget (1914–1918). Turkarna förlorade då kontrollen över islams heligaste platser Mecka och Medina. De tillföll istället saudierna, vilket innebar en stor förlust för Turkiets prestige och ställning. Hundra år senare, när Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan ser sig som den muslimska världens ledare, har rivaliteten mellan regeringarna i Ankara och Riyad skärpts ytterligare.

Förenade arabemiraten har i sin tur närmat sig Saudiarabien på senare år och ser sig som Persiska vikens moderna ansikte och regionens finansiella centrum. Landet uppskattar därför inte grannen Qatars framväxande image som en måttfullt islamisk regim och ett attraktivt land för utländska investerare.

Mycket av rivaliteten mellan dessa par – Qatar och Turkiet å ena sidan, Saudiarabien och Förenade arabemiraten å den andra – kommer nu sannolikt även att visa sig i Afghanistan. Regeringen i Doha har varit snabb med att bistå den nya talibanregimen ekonomiskt och inte minst genom att ge viktigt diplomatiskt stödet för att försöka förhindra att Afghanistan återigen betraktas som paria av det internationella samfundet. Turkiet har å sin sida också utlovat allt tänkbart stöd för att befästa sin roll som den islamiska världens ledare.

Saudiarabien och Förenade arabemiraten känner sig däremot utanför nyordningen under talibanerna i Kabul. Särskilt som de båda länderna, under USA:s överinseende, var talibanernas ursprungliga uppbackare på 1990-talet när det afghanska motståndet mot den sovjetiska ockupationsmakten omvandlades till en konservativ islamistisk rörelse.

En dödlig byggboom utlöstes av värdskapet för fotbolls-VM 2022. Foto: Kamran Jebreili/AP/TT

6 500 döda byggarbetare

Regeringen i Qatar känner sig dock trygg i denna pågående maktkamp tack vare sina goda relationer med Turkiet och det faktum att man är en storköpare av amerikanska vapen. Qatar har också fortsatt skydd av USA:s militära paraply och har, som sagt, skaffat sig ytterligare goodwill gentemot Washington efter sin roll i Afghanistanfrågan.

Qatars alltmer framträdande internationella profil fick sig också en skjuts när landet tilldelades värdskapet för fotbolls-VM 2022. Det blir det första landet vid Persiska viken, och det första muslimska landet, som får äran att arrangera den prestigefyllda turneringen. Men värdskapet har också lett till hårdare och närmare granskningar av inhemska förhållanden i Qatar, särskilt systemet med lågavlönade gästarbetare där 1,5 miljoner människor i kafala-systemet förhindras att lämna landet, eller byta jobb, utan sina arbetsgivares tillstånd. Enligt medieuppgifter har också fler än 6 500 byggarbetare enbart från Sydasien dött på grund av omänskliga arbetsförhållanden sedan Qatar tilldelades idrottsevenemanget. Andra kontroverser kring världsmästerskapet rör de stora mutor som Qatar beskylls för att ha betalat för att få värdskapet. Många anser därför att Qatar inte skulle ha fått äran att arrangera fotbolls-VM.

Ingenting lär dock hindra att Qatar, när mästerskapet hålls i slutet av nästa år, lyckas visa upp för världen och för sina regionala rivaler vilken framträdande position på den internationella scenen som landet har uppnått. Men som Japans premiärminister Yoshihide Suga just har erfarit, sedan Tokyo arrangerat sommar-OS 2021, är värdskap för ett gigantiskt idrottsevenemang ingen garanti för långlivat maktinnehav.

Afghanistan har också visat sig vara en begravningsplats för flera imperier genom historien. Qatar kan inte veta säkert vad landet har gett sig in i.

Översättning: Ola Westerberg