Elon Musk: geni eller galen – eller galet geni?

Det skulle kunna vara stoff till en nyckelroman i orwellsk anda. Världens rikaste man glupar över alltmer och tar kontrollen över en social plattform med bortåt 200 miljoner användare runt hela jordklotet. Han styr den sedan som en oförutsägbar diktator men med en allt tydligare politisk hemvist.

Först bakgrunden. Den 51-årige Elon Musk föddes i Sydafrika, flyttade till Kanada som tonåring och pluggade ekonomi och fysik på kanadensiska och amerikanska universitet. Han anlände till Silicon Valley under den hysteriska IT-boomen i mitten av 1990-talet. Efter avhoppet från studier på Stanford University hade han ett finger med i flera start-ups och gjorde sig ett namn som en av grundarna bakom betaltjänsten Paypal. Musk cashade in rejält när Paypal köptes upp av auktionssajten Ebay och det var då, 2002, han började blicka upp mot rymden i sitt nya bolag Space X och sedan mot elbilar som investerare, designer och så småningom koncernchef i Tesla. Utöver detta startade han flera andra företag, inom solenergi, neurologi och borrteknik.

I november 2021 hade hans förmögenhet vuxit till, som allra mest, 340 miljarder dollar – mer än Finlands BNP. Han hade utan tvekan revolutionerat den så gott som avsomnade amerikanska rymdindustrin och i hög grad bidragit till övergången från bensinbilar till hippa eldrivna fordon. Hans smått bisarra humor och stingsliga personlighet skymtar fram i repliker han strött omkring sig i många år om bland annat sex och kvinnor, men klarade sig undan metoo-gatloppet.

Allt ska få sägas

I våras började rykten surra om att Elon Musk var intresserad av att ta över och i så fall köpa ut Twitter från börsen. Mottagandet var blandat, å ena sidan skulle den olönsamma mikrobloggen kunna piggas upp, å den andra tilltog varningarna om att Musk inte var rätte mannen att ha ansvaret över en kanal som ständigt utnyttjas i högst tveksamma syften. Experter på yttrandefrihet var närmast skräckslagna över retoriken från Musk om att han var ”absolutist” i frågan och ville skapa ”ett digitalt torg” där allt fick sägas.

En rad satelliter från Space X fångade med lång exponeringstid på himlen över Kansas. Med sina satelliter förser Elon Musk Ukraina med internet, samtidigt som han har kontroversiella förslag på hur kriget ska lösas. Foto: Reed Hoffmann/AP/TT

Efter många turer, där Musk försökt dra sig ur, gick affären igenom i slutet av oktober. Musk hade tvingats att sälja Teslaaktier och teckna lån på uppskattningsvis 13 miljarder dollar för att kunna köpa det kraftigt övervärderade Twitter för 44 miljarder dollar. Han dök upp med ett tungt handfat, a sink, i famnen med ett triumferande upprop: Let this sink in. Det som skulle sjunka in visade sig bli lika hårt som det vita porslinet – hälften av personalen på 7 500 personer avskedades, resten fick höra att de bara kunde stanna om de var redo att ”jobba långa dagar med högsta intensitet”.

Avstängda konton välkomnades tillbaka, till exempel högerkristna sajten Babylon Bee och Andrew Anglin bakom nazisajten Daily Stormer. Stora annonsörer drog öronen åt sig och ett initiativ från Musk om legitimerade konton, à 8 dollar i avgift per månad, misslyckades och fick överges. Några nyckelpersoner sade dessutom upp sig i protest mot den nye ägaren, bland dem säkerhetschefen bakom mekanismerna som ska fånga upp sådant som inte får sägas – porr, pedofili, rasism, homofobi, falsk information – samt bottar och troll.

120 miljoner följare

Några riktigt flitiga användare lämnade Twitter med buller och bång, andra höll för näsan och sade att Twitter förblir det bästa mediet för att nå ut snabbt. Konkurrenten Mastodon växte, liksom nytillskottet Post News men räckvidden är minimal jämfört med Twitter.

Elon Musk själv har uppträtt motsägelsefullt och dragit till med trick som att hålla ”folkomröstningar” om exempelvis ifall förre presidenten Donald Trump skulle få komma in i värmen igen. Svaret blev ja, men hittills har Trump hållit sig till sin egen Truth Social. Musk slängde dock ut rapparen Ye (förut Kanye West), efter vidriga uttalanden om Hitler, lika geschwint som de gamla beslutsfattarna.

Elon Musk talar vid en Space X-anläggning i Texas. Foto: Miguel Roberts/The Brownsville Herald via AP/TT

Elon Musk med 120 miljoner följare använder Twitter för allt möjligt, som att lägga ut en bild av vad som ligger på hans nattygsbord (en pistol, en musköt, några burkar med koffeinfri Coca-Cola, en tavla med George Washington). Vidare för att skryta om att trafiken är rekordstor och att plattformen minsann inte kraschat på grund av den krympta personalskaran, som nu är nere på 2 000.

Samtidigt som tidningen The New York Times publicerade en mätning som visade att antalet hatiska tweetar ökat dramatiskt sedan Musk tog över kontrade han med en graf som tydde på att hatet exponerats mindre i enlighet med hans motto ”negativitet ska och kommer att nå färre” än positiva budskap. Men han nämnde inte vilka ord eller signaler som algoritmerna reagerat på.

Konservativ välkomst

I konservativa kretsar i stort välkomnades Musks övertagande med öppna armar. Äntligen skulle censuren som högern utsätts för upphöra, hoppades man här. Musk manade väljare med ”öppna sinnen” att rösta republikanskt före mellanårsvalet i november, det skulle skapa ”balans” i ett Washington med en demokratisk president, hävdade han. Lite senare förkunnade han att han tänker stödja Floridaguvernören Ron DeSantis i presidentvalet 2024.

Detta, och uttalanden om ”wokeviruset”, har fått influerare på vänsterkanten att konstatera att Musk sympatiserar med Trumpfalangen och att det nu blir fritt fram för falsarier om vaccin, coronasmittan, diverse konspirationsteorier, anklagelser om Biden som socialist, och så vidare.

Förbipasserande vid Twitters huvudkontor i San Francisco. Foto: Jeff Chiu/AP/TT

För dem var det knappast förvånande att Elon Musk själv slog på trumman för ”the Twitter Files” en kväll i början av december. ”Vad som verkligen hände när Twitter tryckte ner Hunter Biden-historien avsiktligt kommer att publiceras på Twitter klockan 17”, skrev han med tillägget att det blir ”häftigt”.

I en lång serie inlägg redovisades mejl och annat material inifrån Twitter som påstods bevisa att liberaler i ledningen censurerat allt som kunde skada Joe Biden och Demokraterna i valet. Den konservativa tidningen New York Post, som 2020 publicerade besvärande uppgifter om innehållet i sonen Hunter Bidens dator, slog upp det nya avslöjandet stort och Donald Trump utropade ”Wow!”. Men andra journalister och jurister som följt historien länge sade att det var gammal skåpmat, bara en kort episod som tidigare Twitterchefer erkände var klumpigt skött.

Stå emot Kina?

Analyser av Musk och Twitter haglar i medierna, sannolikt utan att engagera den icke-twittrande allmänheten. Men det hela har övergripande betydelse för framtiden på nätet och för både amerikanska och europeiska lagstiftare. EU-kommissionären Thierry Breton, med ansvar för den inre marknaden, har personligen varit i kontakt med Musk om en ny europeisk datalag, Digital Services Act (DSA), som Twitter måste följa från och med början av februari. På andra håll dras Musks egna affärer i Kina upp med spekulationer om huruvida han på sikt garanterat kan hålla emot krav där på en annan typ av moderering av innehållet.

Musk kände sig manad nyligen att understryka att han var varm anhängare av Barack Obama/Joe Biden-administrationen och motvilligt hade röstat på Biden i stället för Donald Trump. Flirten med republikaner kan vara ett försök från hans sida att nå ”balans” när partiet tar över representanthuset i januari och kommer att driva vidare kniviga ärenden, däribland ”big tech”-monopol och skydd av den personliga integriteten.

De övriga jättarna i IT-sektorn – Meta (Facebooks ägare), Alphabet (det vill säga Google) och Amazon – växte snabbt under pandemin men håller antingen på eller överväger att banta personalstyrkorna för att få ned kostnaderna. Totalt handlar det om tiotusentals jobb och, kan man förmoda, indragningar av de generösa förmåner som Musk redan genomfört.

Tesla får konkurrens av andra elbilar. Här inviger Elon Musk en fabrik i Tyskland. Foto: Patrick Pleul/AP/TT

Störande för Tesla

Ingen vågar förutspå vad som händer med Twitter på lång sikt, bara att Musk måste inse att företaget inte är någon liten start-up som han kan göra vad han vill med. Utöver högst relevanta frågor om han inser yttrandefrihetens begränsningar hörs giftiga kommentarer från IT-experter som undrar hur han kunde tro att folk skulle lämna ut kreditkortsuppgifter och annan information till ett företag som sparkat cheferna som skötte datasäkerheten.

Flera jättekoncerner, från banker till livsmedelsföretag, avlägsnade sig i alla fall tillfälligt från Twitter och Musks attityd till vissa misshagliga typer och arbetsmarknadslagarna stör märket Tesla. De spinnande, eleganta men dyra modellerna var mycket populära bland rika liberaler (vänster på svenska) men numera finns det gott om konkurrerande elbilstillverkare.

Geni eller galen – eller galet geni? undrar skribenter över hela det politiska spektrumet.