Farligt att ge upp hoppet i en krisande värld

– Vi har ingenting att frukta, förutom fruktan själv.

USA:s president Franklin D Roosevelt fällde de klassiska orden vid sitt installationstal 1933, mitt i den djupa ekonomiska depressionen. Orden skulle ingjuta hopp och ”den nya givens” expansiva ekonomiska politik skulle lyfta landet ur krisen.

Roosevelts ord förefaller minst lika angelägna i denna tid. Vikten av att allmänhetens oro inte resulterar i uppgivenhet inför kriser är en av de slutsatserna i Munich Security Report 2022. Studien lades fram i anslutning till den stora säkerhetskonferensen i München i mitten av februari.

Studien bygger på utfrågningar gjorda i G7 (USA, Kanada, Japan, Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien) samt i de så kallade Bricsländerna (Indien, Kina, Ryssland, Brasilien och Sydafrika). Allmänheten har fått svara på hur man ser på 31 globala och nationella krishot, och gett sin syn på hur stora och nära förestående dessa kriser är.

Den övergripande slutsatsen är att oron har ökat på många plan nästan överallt jämfört med fjolårets rapport, och särskilt i liberala demokratier. Det finns nu en framväxande ”kollektiv hjälplöshet” inför globala kriser. Att beslutsfattarna inte kan göra någonting åt dem. Mellan 50 och 60 procent av de svarande i västerländska demokratier känner så.

Kriser förstärker varandra

– Kriserna har blivit alltmer intensiva och talrika, och många fler frågor har blivit säkerhetsfrågor. Förr var de mest militära, nu har vi även klimatet, översvämningar och covid, sade konferensens ordförande, den tyske diplomaten Wolfgang Ischinger, i sitt anförande i München.

Det gäller att komma över hopplösheten, eftersom vi många gånger har resurser att tackla dem, som i fallet med coronapandemin, anser Ischinger. Det är en stark och viktig signal till politikerna att de måste visa att de sitter inne med lösningarna.

– Kriser skapade av människan kan lösas av människan, sade Ischinger.

– Världspolitik kan inte heller skjutas upp.

Franklin D Roosevelt vid sin installation som president 1933, när han fällde de bevingade orden. Foto: AP/TT

FN:s generalsekreterare António Guterres målade vid konferensen upp en värld av motsättningar på många plan, och mellan stormakterna inte minst.

– Det är tydligt att USA och Kina inte kan enas om mänskliga rättigheter, men det finns gemensamma intressen vad gäller klimatet och om teknikfrågor. Det måste åtminstone finnas en seriös diskussion om sådant som vi har gemensamt, sade FN-chefen.

Kriserna har nu en tendens inte bara att sammanfalla i tid, utan att även förstärka varandra. Både flaskhalsar på grund av pandemin och Rysslands militära framfart orsakar högre priser på diverse varor och energi, samtidigt som försöken att lösa klimatfrågan utmanas åtminstone i Europa av beroendet av rysk gas och olja.

Stöd för demokratin

Det är förstås svårt att ta sig an allt samtidigt.

– Det finns en mycket stor risk att Rysslandsfrågan stjäl tid och kraft från klimatfrågan, medgav till exempel USA:s klimatsändebud John Kerry.

Den kaotiska USA-ledda reträtten från Afghanistan har också väckt tvivel på vad internationella fredsinsatser kan åstadkomma.

 Klimatprotest i Hamburg i februari 2022. Tyskarna är oroligast för internationella kriser enligt Munich Security Report. Foto: Christian Charisius/DPA/AP/TT

Extremväder och klimatet är de kriser som väcker störst oro enligt studien. Andra stora upplevda hot är naturförstöring, coronapandemin (en oro som dock minskat från att ha legat i topp i fjolårets rapport), cyberattacker, ekonomisk ojämlikhet, ekonomisk kris, desinformationskampanjer från fiender, massmigration, rasism/diskriminering och politisk polarisering. Bland stormakterna i studien uppfattades Kina överlag som mest hotfullt följt av Ryssland, Iran, Nordkorea, USA och EU. Det ryska militära hotet mot Ukraina och väst i stort hade dock inte hunnit bli så akut när svaren samlades in.

Den allmänna oron för kriser ökade mest i Tyskland, och överlag i de flesta länder, medan den minskade i Kina och Brasilien.

Olika länders oro skiljer sig också åt en del. Medan klimat och miljö generellt anses utgöra de största kriserna sticker amerikaner ut genom att uppfatta cyberattacker som det största hotet följt av politisk polarisering. Indier oroas främst av kärnvapenhot, fransmän av islamistisk terrorism, kineser av USA och ryssar av ekonomisk ojämlikhet.

Men allt är inte mörker. Hjälplösheten kan övervinnas om beslutsfattarna tar sig an den och lyckas ingjuta hopp. 70 procent av de tillfrågade i studien uttrycker stöd för det demokratiska styresskicket, en siffra som är stabil.

Bland de västliga stats- och regeringscheferna samt utrikes- och försvarsministrarna i München fanns en uppenbar angelägenhet att förmedla bilden av att demokratierna står starka och enade. Även Natochefen Jens Stoltenberg och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen stämde in i kören. Enigheten är naturligtvis viktig att visa upp för Ryssland i denna tid, men inte bara därför. Bland andra USA:s vicepresident Kamala Harris och Tysklands nye förbundskansler Olaf Scholz talade om vikten av att prisa demokratin och understryka dess styrka.

– Den fria, demokratiska samhällsmodellen utmanas. Men vi kan med tillförsikt konstatera att modellen står sig stark. Ett liv i frihet, rättvisa och värdighet är inte ett exklusivt "västerländskt" anspråk, utan ett djupt mänskligt, universellt, sade Scholz.

Kavla upp ärmarna

USA:s utrikesminister Antony Blinken betonade att Kinas och Rysslands gemensamma andel av världens samlade BNP utgör 20 procent medan USA:s, EU:s och asiatiska västliga allierade tillsammans står för väl över 50 procent.

­– Det är mycket mäktigt när vi agerar samfällt, vilket vi gör allt mer, och upprätthåller denna liberala, internationella ordning, sade Blinken.

Stark transatlantisk enighet vid säkerhetskonferensen i München. USA:s och Tysklands utrikesministrar Antony Blinken och Annalena Baerbock. Foto: Michael Probst/AP/TT

Kontrasten till tiden under Donald Trumps presidentskap kunde inte vara mycket större. USA medger nu öppet att det inte finns mycket som man kan åstadkomma ensamt för att lösa stora världsproblem.

– Vi har byggt en stark amerikansk-europeisk allians de senaste två åren. Vi ser en utjämning av skillnader när det gäller hur vi ska tackla vår tids problem. Så oavsett vad Ryssland gör tror jag att vi upprätthåller denna konvergens. Men det kräver arbete varje dag, att man kavlar upp ärmarna, sade Blinken.

Ett samfällt budskap nu från västländernas ledare är att transatlantisk enighet om att stå upp för Europas säkerhetsordning också kan överföras till att ingjuta kraft i kampen mot klimatförändringarna och andra kriser som världen står inför.

John Kerry, som gjorde allt annat än att tona ner klimathotet, talade om kraften i den gröna omställningen om beslutsfattarna skapar ekonomiska incitament för nya, rena lösningar.

– När vi skapar efterfrågan kommer världen att förändras snabbare än vad folk tror.